Frifararen.

Garnbåt från Söbben. Byggd 1890 av Olof Berntsson i Söbben. Mått 11480 X 4710 X 1780. Båten beställdes av Niklas Zackrisson, August Olsson och Alfred Matsson som alla var från Brattön. Skrovet kostade totalt 1325: -.

Sillfrakten låg helt nere om sommaren. Frifaren som båten döptes till, användes då istället till drivgarnsfiske efter makrill i Kattegatt och Skagerack. 1923 var det dags för ägarbyte. Carl Olsson och Ander Samuelsson på Lövön köpte Frifararen. Den elva meter långa Frifararen är en av de äldsta bevarade fiskebåtarna i Bohuslän. Under mer än 30 år användes Frifararen vid garnfiske efter sill och makrill. I 79 år har båten legat vid Vikarvets Museum.

Seglade sand till Marstrand.

Nu blev det till att segla sand på Marstrand. Det berodde på att städerna var av behov av olika byggnadsmaterial till hus och gator. 1937 såldes båten vidare av Carl Olssons söner till Kulturminnesrådet i Göteborg och Bohusläns län för 500: -.

Frifararen skulle bevaras för framtiden såsom ett exempel på det större klinkbyggda båtarna från tiden före motorns införande. Frifararen finns idag utställd på Stranden väster om Vikarvets Museum i Lysekil. (”Fakta från ett blad om Frifararen”).

Karl-Villy Jonsson tillträdde som föreståndare på 50-talet.

Karl-Villy​ ​Jonsson,​ ​tulltjänsteman​ ​i​ ​Lysekil​ ​tillträdde​ ​som​ ​“föreståndare”​ ​på​ ​50-talet​ ​efter​ ​Henrik Christensson​ ​som​ ​haft​ ​den​ ​uppgiften​ ​under​ ​många​ ​år.​ ​Karl-Villy​ ​som​ ​var​ ​fiskare​ ​pojke​ ​från​ ​Smögen vårdade​ ​Frifararen​ ​under​ ​alla​ ​år.​ ​Han​ ​var​ ​verksam​ ​i​ ​Vikarvet​ ​i​ ​50​ ​år​ ​och​ ​när​ ​hans​ ​barnbarn,​ ​3​ ​pojkar, kom​ ​i​ ​lämplig​ ​ålder,​ ​fick​ ​de​ ​som​ ​sommarjobb​ ​att​ ​olja​ ​och​ ​nynja​ ​skrovet.​ ​Det​ ​var​ ​Karl​ ​född​ ​1973,​ ​Per född​ ​1978​ ​och​ ​sist​ ​Axel​ ​född​ ​1984​ ​som​ ​den​ ​ene​ ​efter​ ​den​ ​andre​ ​skötte​ ​Frifararen​ ​som​ ​sommarjobb.

Ja, ni har säkert passerat den ett flertal gånger när ni tar en promenad till Pinnevik och Gullmarsvallen. Frifararen är ett sjö – och landmärke som nu äntligen håller på att göras i ordning vid Vikarvets Museum.

Jag blev kontaktad av en herre som visade sitt intresse för bevarandet av Frifararen.

För mig startade intresset för Frifararen för några år sedan när en herre stoppade mig och ville tacka mig för allt jag gör för Lysekils kommun med min blogg. Han frågade vad som händer med Frifararen. Jag vet inte svarade jag. Sedan stod vi och pratade en lång stund och han lovade att skänka en slant, om jag tog tag i att hjälpa föreningen med att få till en insamling för att bevara Frifararen.

Jag tog kontakt med min vän Claes-Göran Strömwall som är skattmästare i Vikarvet. Vi pratade och Claes berättade att Greger Pihl från Lysekil och som är ägare till Silikonglassystem Sweden AB hade kommit fram med ett förslag till denne om att glasa in Frifararen. Det fanns även ett förslag om att göra ett flaskskepp av Frifararen. Det nappade jag på så jag tog kontakt med Greger och vi hade en del kontakt och diskuterade detta.

Frifararen som flaskskepp.

Tänk att bygga in Frifararen som ett flaskskepp. Det kanske kunde blivit världens största flaskskepp. Kanske man kunde fått ett varumärke att sponsra hela grejen. Tänk vilken turistattraktion det kunde blivit. Greger och jag skickade ett mail till dåvarande ordförande (styresman) i Vikarvets Museum.

Greger hade även telefonkontakt med ordföranden som lovade att höra av sig, men inget hände. Efter det har Greger och jag pratas vid några gånger, men där blev det lite som ett stopp på detta eftersom vi inte fick svar från den dåvarande ordförande.

Nya stöttor till Frifararen.

Efter det har det gått en tid och tidigt i somras blev jag så glad. Jag såg att man började jobba lite med Frifararen där man satt upp nya stöttor till båten. Vikarvets Museum fick en ny ordförande som heter Birgitta Patriksson.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bara för någon vecka sedan så fick jag se att nu hade de börjat jobba med Frifararen, så jag tog kontakt med skattmästaren i Vikarvet Claes-Göran Strömwall och bad honom berätta vad som gjorde att de äntligen tog tag i Frifararen. När jag träffar Claes-Göran och Axel så visar de mig Fiskebäckskilsstugan och vi slår oss ner i den.

Jagat pengar i flera år för att kunna bevara Frifararen.

De har i 5–8 år jagat pengar för att kunna göra något åt Frifararen. De har fört samtal med Göran Hansson. Görans pappa Knut var styresman på Vikarvet under många år. Det stora problemet har varit att få fram pengar till detta projekt.

Samtidigt berättar Claes-Göran att styrelsen har varit väldigt kluven till att behålla Frifararen över huvud taget. Det har varit ett av de största problemen genom de sista åren.

Nu har det kommit in lite nya personer i föreningen och det känns som vi är på rätt väg nu berättar Claes-Göran. Samtidigt är detta med Vikarvet jätteviktigt för kommande generationer för att se hur det var i släktträdet bakåt i tiden. Fisket, stenhuggeriet och konservindustrin m.m. Det är väldigt viktigt att visa hur det var förr i tiden. Att visa detta i skolan är ett arbete med att föra historien vidare.

Fått hjälp av olika personer.

Nu har vi fått hjälp av bl.a. Thor på före detta Thors Glas och många andra som hjälper oss. Det är bl.a. lite folk från Laurins förening som också visar ett stort intresse för att hjälpa Vikarvets Muséum. Axel Hagström, Ingemar Skarstedt och Jan Ivarsson är några killar som också hjälper till berättar Claes-Göran. Jan Ivarsson är väldigt duktig på båtar och genom honom fick de kontakt med en man, Bengt​ ​Arne​ ​Runnerström​ ​i​ ​Uddevalla, som visste hur man kunde börja arbetet med att restaurera Frifararen.

På den vägen är det berättar Claes-Göran vidare. Vi har inhandlat lite olika saker och har nu börjat att jobba med båten. Efter hand kommer även en del trädelar att bytas ut på båten. ​​Inför hösten/vintern​ ​kommer​ ​nu​ ​Frifararen​ ​att​ ​täckas​ ​​med​ ​presenning​ ​för​ ​att​ ​skydda​ ​den​ ​för​ ​väder​ ​och vind.

Översyn av stugorna vid Vikarvet.

Nu har det även börjat se över stugorna vid Vikarvets Museum. De har fått 150 000: – från​ ​Thordén stiftelsen för att renovera sjöboden och getstallet. De har även målat och fixat med Fiskebäckskilsstugan och Rågårdsviksstugan. Det har röjts träd och grenar runt museet och hela området. Frifararen skall täckas och det kommer att sättas ett tak över den.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fakta Rågårdsviksstugan: Det är en fiskarstuga, en så kallad loftstuga som är byggd i Rågårdsvik omkring år 1800. Den skänktes till Vikarvet 1928 och uppfördes på sin nuvarande plats samma år.

Fakta Fiskebäckskilsstugan: Den uppfördes i Fiskebäckskil år 1790 och flyttades till sin nuvarande plats vid Torneviken 1908. Det är en välbärgad fiskares stuga med ett rum (storstugan) och kök med loft samt ett sommarrum med förstuga.

Varje söndag mellan 13:00 – 15:00 kan ni besöka Vikarvets Museum. Entré 50: – medlemmar och barn under 18 år gratis. Vill ni besöka Vikarvet någon annan tid så får ni ta kontakt med dem.

Stort tack till Vikarvet och alla dess medhjälpare som tar hand om Frifararen.

Tack till Ingemar Skarstedt och Ann Charlotte Strömwall för lån av foton.