I början på september släpptes 20 gråsejar ut i Gullmarsfjorden

Hajsläpp och knaggrockasläpp är redan två bevarandeprojekt som arbetas med på Havets Hus. När jag träffar Roger Jansson akvarietekniker på Havets Hus så berättar han att det släpptes det ut ett antal större gråsejar i havet utanför Havets Hus i Lysekil i början på september. Dessa hade vuxit till sig inne på Havets Hus så pass mycket att de nu kunde släppas ut i Gullmarsfjorden.

Foto: Havets Hus

Foto: Havets Hus


Torskyngelprojekt

I samma akvarium som sejarna växt i upp kommer det i framtiden finnas torskyngel som idag endast är 10 cm stora men som om några år kommer att vara betydligt större och kommer att kunna släppas ut i havet.

Torskyngel på Havets Hus

Roger berättar vidare att de även fått in två nya avelsrockor, knaggrockor och två nya småfläckiga rödhajar för att bredda det genetiska urvalet för vårt bevarandearbete för dessa djur.



Skolverksamhet på Havets Hus

Just nu efter en pandemi på två år så kommer äntligen skolverksamheten i gång igen på Havets Hus. I veckan hade de besök av Realgymnasiet från Malmö. Skolverksamheten är en mycket uppskattad och populär verksamhet på Havets Hus.


Mycket spännande att se och göra på Havets Hus

Det finns mycket spännande att se och göra på Havets Hus. Bland annat sitter det ett antal små bläckfiskägg på en av väggarna i ett av de nya akvarierna på Havets Hus.

Alla fiskar som finns på Havets Hus där Roger bland annat visar upp långan som växer till sig. Roger berättar vidare att till hösten kommer även lekhörnan för barnen på Havets Hus få en rutschbana med matta.

Havets Hus har öppet varje dag

För er som vill besöka Havets Hus så har det öppet varje dag och efter besöket så kan man ta en fika eller något gott att äta på nya Verandan på Havets Hus.

Här kan du läsa mer om Havets Hus

Sändarförsedda hajar släpps ut i havet utanför Lysekil

Idag släpper Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. För första gången har de utrustats med sändare, vilket är ett stort steg inom bevarandeprojektet som pågått sedan 2003.

– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.

En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.

– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal, vilket är de här hajarnas normala livsspann.

Foto: © Havets Hus

En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.

Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.

De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.



Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten. 

Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.

Om WWF

Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.

Om Havets Hus

Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.



Hela hajsläppet kan ses på Havets Hus Youtube kanal



Det är ett stort medialt intresse för dagens hajsläpp på Havets Hus

Nya återfångster av Havets Hus hajar

Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut 137 småfläckiga rödhajar som en del av bevarandearbetet. Av dessa så har hittills 11 hittats igen varav två under hösten i år. En av dessa hittades dessutom två gånger!

De flesta hajarna har hittats i närområdet i eller utanför Gullmarsfjorden. Några har rört sig söderut eller norrut utmed Bohuskusten och en hittades i Tønsberg vid Oslofjordens i Norge. Många av hajarna har simmat in i kräftburar på runt 40 meters djup, förmodligen ditlockade av agnet i burarna. Vi har även fått rapporter om omärkt småfläckig rödhaj som gått in i kräftburar, så det verkar vara ett normalt beteende.

Vanligtvis får vi rapporter om återfångst ungefär vartannat år, men i år har vi fått tre rapporter, alla från Gullmarsfjorden och i just kräftburar. Två av dessa gällde samma haj som hittats på samma plats två gånger inom loppet av ett par veckor. De flesta hajar hittas 1 – 3 år efter vi har släppt ut dem, men den som simmade till Norge hittades hela 10 år efterutsättning. Den släpptes när den var 5 år gammal vilket innebär att den då blev 15 år, vilket är flera år äldre än vad litteraturen säger om deras livslängd. Ju fler vi sätter ut desto fler återfångster förväntas och ju mer kunskap får vi då om arten och vårt bevarandeprojekt.

Varje haj som släpps ut märks med ett grönt spagettimärke. På detta märke står det ”Havets Hus +46 523 66 81 60” samt ett unik ID-nummer. Genom att märka våra utsläppta djur kan vi ta reda på vart de simmar, vart de trivs att leva och hur länge de lever. Man vet ganska lite om de svenska hajarna så all information är viktigt. Det är därför vi uppmanar alla som hittar en av våra hajar att kontakta oss om ni hittar småfläckig rödhaj, märkt liksom omärkt och berätta det för oss! Vi har nyligen även börjat märka och släppa ut torsk och knaggrocka, båda rödlistade arter som fått växa upp på Havets Hus, så även de vill vi gärna ha rapporter om.

Relaterade länkar