Den gamla renoverade pissekuren har satts ihop av elever på Gullmarsgymnasiets industri- och byggprogram och skall nu åter på plats i norra Hamnen

Det har jobbats för fullt uppe i Lysekils kommuns lokaler vid Dalskogen med att montera ihop den gamla pissoaren från 1926. Det var Daniel Gustavsson på Lysekils kommun som tog kontakt med Gullmarsgymnasiet för ett samarbete för att få hjälp med att montera ihop pissoaren.

Monterades ihop i Lysekils kommuns lokaler vid Dalskogen

I förra veckan på onsdagen den 6 oktober började Tomas Olsson lärare på Gullmarsgymnasiets industriprogram och eleverna Rebecca Ralbring, Cornelia Vangenmo, Lisa Carlsson och Ella Reijs som går andra året på Gullmarsgymnasiets industri- och byggprogram att sätta ihop den gamla pissoaren. Tomas berättar att detta är ett spännande projekt och att eleverna tycker att det är mycket intressant att få montera ihop den.

Fr. vänster Lisa Carlsson, Ella Reijs, Tomas Olsson, Rebecca Ralbring och Cornelia Vangenmo

Daniel Gustavsson och Tomas Olsson

Tomas Olsson jobbar med pissekuren

Skall sättas upp i Norra Hamnen

Ett besluts togs innan sommaren av Samhällsbyggnadsförvaltningen att den skall sättas ihop och sättas på plats vid Norra Hamnen i Lysekil. Pissoaren kommer inte att vara öppen utan den kommer att stängas och visas upp som ett kulturföremål.

Stort intresse för pissoaren

Pissoaren har ett mycket stort intresse och i somras blev jag kontaktad av både SVT och tidningsmedia där de frågade mig om pissoaren och det känns att den har ett stort värde för turism, och om inte annat för det stora mediala intresset det var för denna gamla pissoar när mitt medborgarförslag kom upp igen. Både Västnytt och Landet runt hade med ett inslag om pissekuren i tv. Pissoaren är totalrenoverad sedan ett antal år sedan och har nu satts ihop av elever på Gullmarsgymnasiets industri- och byggprogram.

”Kapten” eller Johan Rantil som han heter, var en av de fyra finalisterna i tv-serien Tjuv & Polis som spelades in i Lysekil våren 2020. Jag tog med mig Johan till Skaftö för att åter igen minnas finalstunden vid kvarnen i Fiskebäckskil

En av de fyra finalisterna i SVT:s Tjuv & Polis var ”Kapten” eller Johan Rantil som han egentligen heter. Ni minns kanske att Johan hamnade vid fel kvarn på Skaftö och hade bara minuter på sig att hinna till kvarnen i Fiskebäckskil för att få tag på programledaren Micke Leijnegard.

Idag på bloggen berättar Johan hur det egentligen var och våndan att gå och vänta på att programmet skulle börja sändas och hur finalavsnittet skulle vinklas med hans miss i tv-programmet. Johan hade beslutat sig för att inte se finalavsnittet, men i en stuga i fjällen med familjen så bestämde sig Johan ändå för att titta. Och med facit i efterhand så hade det ju inte hjälpt om Johan varit på plats tidigare vid kvarnen i Fiskebäckskil som polisen hade belamrat.


Det var här allt började med Tjuv & Polis som spelades in i Lysekil våren 2020.


När Johan och jag träffas och åker till Skaftö så är det nästan ett år sedan inspelningarna började i april 2020. Jag frågar Johan hur det känns nu när han ser tillbaka på det hela så här i efterhand?

– Det var en så pass stor händelse, så man har det färskt i minnet fortfarande. Det var otroligt kul när programmet började sändas och hur roligt det var att få spela in och vara med i Tjuv & Polis. Jag tror det syntes att både jag och min partner Rickard Bengtler hade roligt i princip hela tiden. Samtidigt var det målet att skall vi göra detta så skall vi ha kul.

Rickard Bengtler och Johan som bildade tjuvpar i Tjyv & Polis.

Vi har redan avverkat i en tidigare intervju med dig och Rickard om själva förberedelserna och själva rånet, men om vi går in på slutskedet där finalspelet börjar och du sticker i väg när var det?

– Det var på fredagen, bara två dagar innan finalen kl. 09:00 och tiden för att spelat började den dagen. (Varje dag under dessa veckor var det spel mellan 09:00 och 21:00). Före och efter den tiden var man ledig från tävlingen.

Jag fick reda på via min medhjälpare att Rickard hade åkt in på förhör på torsdagskvällen. Där hade jag en nervös timme och jag misstänkte att de kanske skulle dyka upp hos mig redan samma kväll. De dök aldrig upp så jag packade en väska. Min plan var att jag skulle vara utanför dörren 09:01 dagen efter och vara på väg någonstans.

Efter lite funderande så tänkte jag att det skulle ta cirka fyra minuter för polisen att komma från polisstationen till mig så det var det fönstret jag hade tid på att försvinna från huset.



Vet du om du hade något span på dig vid den tidpunkten?

– Det finns inga tecken som tydde på det. Vi vet att polisen visste att jag och Rickard stod varandra nära men något annat fanns inte just då vad jag vet.


Var bar det i väg den morgonen?

– Jag åkte i väg på måfå och tänkte att jag stänger av telefonen så att de inte kan spåra den längre. Detta gjorde jag precis innan jag kom till Brastad. Tanken var väl att det skulle se ut som att jag hade passerat Brastad. Där gjorde jag en u-sväng och körde runt lite på småvägarna ett tag.

Om de skulle ta mig och fråga varför jag stängt av telefonen så kom tanken upp att jag skulle säga att jag varit i väg och spelat golf. Jag hade golfklubborna bak i bilen och begav mig till Sämstad golfklubb och stod där och slog.

Efter golfen så ringde jag Malin på Dive Team. Hon hämtade upp mig i Brastad vid kyrkan och där ställde jag tyvärr bilen med golfklubborna i som någon snodde… Jag låg i baksätet på Malins bil hela vägen fram till kompisen Thomas som bor i närheten av Siviks camping. Under färden till Thomas så använder jag Malins telefon för att kontakta honom.

Jag stannar hos Thomas och under ett tillfälle så ser jag polisen bara några meter från där Thomas bor. Det var på jakt efter en bil som de trodde var Rickards. Finaldagen kör Thomas mig sedan till den platsen som jag tror att jag skall infinna mig på.

Thomas släpper dig vid fel kvarn, hur kom du fram till att du befann dig på fel plats?

– Efter ett tag så sa magkänslan mig att jag var vid helt fel kvarn. Det fanns inte en tillstymmelse till någon aktivitet på platsen. Här försökte jag aktivt få tag på Thomas. Min sista chans var att stanna någon bil och fråga om det fanns någon mer kvarn och utan att säga vad det gällde för det fick jag inte på grund av att jag hade slut på mina medhjälpare.

Till slut så stannade en riktig hjälte och jag sa; ”jag får inte berätta varför jag måste åka med dig, men jag har tio minuter på mig att ta mig till kvarnen i Fiskebäckskil”. Personen i bilen svarade att han trodde han visste vad det handlade om och det var bara för mig att hoppa in i bilen.

Samtidigt här så hade ni samlats på den östra sidan av Fiskebäckskil i ett tidigare avsnitt för att träffa de som var kvar i tävlingen, du hade ingen tanke på detta när du fick meddelandet var du skulle till kvarnen som fanns på den västra sidan av Fiskebäckskil?

– Som gammal sjöman så borde det vara detta jag skulle tänkt på. Men de tankarna fanns inte just då för det var ett jäkla stresspåslag vid det tillfället.


Du får lift med bilen och hamnar till slut på rätt plats hur gick tänket då, minns du det?

– Jag har så mycket adrenalinpump i mig och jag visste att det var bara en minut kvar när vi kom fram till vägen upp till kvarnen. Här var jag beredd på att bara springa och kasta mig med huvudet in i kvarnen om så skulle behövas.

Väl på plats ser jag att det är en massa folk där, men tänker nog att det måste vara produktionen som står där. Jag kommer tio meter från bilen så kommer det en polis och säger tagen. Här svartnar det faktisk ett tag. Jag var så förbannad och hade så mycket adrenalinpump men förstår att det hela var över. Jag kliver åt sidan och sätter mig ner ett tag för att lugna ner mig.

Jag vet ju att du och Rickard hade era spekulationer om var ni skulle vara och hur ni skulle gå till väga, kan du berätta om det?

– Ja, vi funderade på detta och hade lite olika planer. Ingen av oss trodde att vi skulle hamna i Fiskebäckskil om vi tog oss till final. Stångehuvud var nog där vi hade trott att finalen skulle kunna vara.

Vi hade ganska långtgående planer med både dykning och helikopter. Även om du är polis så finns det säkerhetsavstånd vid en helikopter och även vid dykning. Där skulle vi kunnat vara SAFE.

Vi skulle inte kunnat landa på Stångehuvud men vi tänkte att vi skulle kunna fira ner oss från en helikopter eller hoppat. Vi pratade med produktionen om detta och de kanske inte var så jättetända på den idén säger Johan och skrattar.

Produktionen pratade man i stort sett med varje dag, man hade tankar och funderingar över olika saker. Jag måste berömma produktionen som var mycket hjälpsamma och superproffsiga.

Finnsbo – Skår

Nu har vi kört av färjan vid Skår och kör mot Skaftö. Vi pratar vidare och snart passerar vi Skaftöbron och vid vägen till Skaftökvarn som Johan hamnade vid först. När vi passerar där berättar Johan att tankarna kom farande igen.

Vi pratar vidare innan vi kommer till kvarnen i Fiskebäckskil och Johan berättar här om hur nervös han var inför att finalavsnittet skulle visas i tv.

Du måste ha burit med dig detta från det att ni avslutade finalsöndagen i maj tills att finalavsnittet sändes, stämmer det?

– Ja, det stämmer faktiskt. Det har varit som en klump i magen hela den tiden. Jag tyckte att det var otroligt pinsamt att göra en sådan blunder i det läget som sedan skulle visas i tv vid en mycket senare tidpunkt. Det var riktigt jobbigt och jag visste inte hur detta skulle framställas i avsnittet som var det sista avsnittet i serien. Skulle man bli utmålad som största idioten i Lysekil efter detta, vilket som jag faktiskt kände mig som vid det tillfället.

Jag vet ju att du berättat för mig efteråt att du först inte skulle titta på finalavsnittet. Vad avgjorde att du ändrade dig?

– Jag befann mig i fjällen när det avsnittet skulle visas och det var faktiskt ganska skönt. Så därför valde jag att se finalavsnittet. Det var mitt sätt att distansera mig från det hela. Hade jag inte gillat vad jag såg så hade jag kanske stannat kvar i fjällen säger Johan och skrattar.

Nu när man sätt finalen och att polisen redan fanns på plats innan den första tjuven kom till kvarnen. Då inser man efter att programmet sänds så var det ju kanske tur att någon gjorde bort sig och gav lite färg till finalavsnittet där poliserna tog hem segern.

Vid kvarnen i Fiskebäckskil

Med facit i hand du tror jag att du inte kunde gjort något annorlunda även om du hade haft mer tid på dig eftersom polisen redan fanns på plats vid kvarnen. Vi parkerar nedanför kvarnen och innan vi lämnar bilen säger Johan; ”det känns som att återvända till brottsplatsen, det är en märklig känsla”.

Johan hittar känslan direkt när vi är på väg gående upp till kvarnen i Fiskebäckskil och visar vart bilen stannade och släppte av honom. Han säger även; ”där satt min kompanjon Rickard på berget när jag kom springande det minns jag nu”.

Vi strosar runt vid kvarnen och tar lite foton.

När vi besökte Fiskebäckskil och kvarnen får jag ett mejl från SVT Där Björn Wahren, exekutiv producent på SVT berättar att Tjuv & Polis pausas. Det blir alltså ingen fortsättning och inspelning av programmet i år.  Vad som händer med Tjuv & Polis får väl framtiden utvisa. Vi hann även med att ta en lite rundtur på Skaftö där jag visade upp lite olika platser för Johan.

Detta får väl bli avslutningen av mitt skrivande av Tjuv & Polis, fast i vår och sommar kan du som vill gå guidade turer här i Lysekil i spåret av Tjuv & Polis. Läs mer och boka gärna på Salta Guiden länk.

Allt jag skrivit om Tjuv & Polis

Idag får ni träffa skådespelaren Börje Lundberg på min blogg som jobbade som restaurangchef i Lysekil 1980. Börje har spelat i produktioner som ”Saltön”, ”En man som heter Ove” och mot självaste Jude Law i ”The Third Day”

Börje Lundberg kanske det inte är så många som känner till i dessa trakter, men Börje Lundberg jobbade på Hotel Lysekil på det glada 80-talet som restaurangchef och vi fick kontakt via Facebook. Han har medverkat i massor av produktioner och en är ”Saltön” som är inspelad på Skaftö, ”En man som heter Ove”, och han har även spelat mot självaste Jude Law i serien ”The Third Day” som bland annat är producerad av Brad Pitt. Det har även blivit en hel del reklamfilmer som han medverkat i.

Jobbar som skådespelare

Idag jobbar Börje med både tv -och film och har medverkat i flera större filmer och serier. Börje är uppväxt i Tranås och studerade redovisning och finansiering vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Efter gymnasiet ville Börje upptäcka världen och började jobba på ett kryssningsfartyg. Han började arbeta på Svenska Amerika Linjen (Kungsholm och Gripsholm) liksom många andra från Lysekil och Uddevalla. Efter ett tag steg han i graderna och blev servitör och där utvecklade han sitt intresse för teater och att spela inför gästerna när han serverade maten.

Efter en utflykt på vattnet så blev han endast 26 år gammal, manager på Ramanda Hotells. 29 år gammal drev han sitt första hotell. Listan kan göras hur lång som helst och under en sommar var han även och jobbade på Hotel Lysekil som restaurangchef.

Jag slog en signal i till Börje och frågade hur intresset för film & tv startade?

– Jag hade haft en dröm sedan jag var 14 år att bli filmskådespelare och år 2001 tog jag första steget. Drivkraften var att skapa och jag hade aldrig en tanke på att göra karriär.


Hur var det att växa upp i Tranås, antar att du sprang ofta på bio där?

– I Tranås spelade man mest fotboll, bandy och ishockey och gick på bio på söndagarna.

På din hemsida kan man läsa om när du hade hand om 36 ministrar från hela världen där bland annat USA och Sovjetunionen möttes igen för första gången sedan Afghanistankrisen 1978. Vad hade du hand om där?

– Jag var Källarmästare på Stockholmskonferensen 1984 där 36 utrikesministrar från hela världen möttes.


När vi fick kontakten här på Facebook så vet jag att du berättade att du jobbade på Hotel Lysekil som restaurangchef 1980. Vad minns du av det och hur kom det sig att du hamnade i Lysekil?

– Lysekil var en fantastisk sommar men mycket jobb. Minns att vi öppnade Club Nautic, först som jazzklubb med Monica Zetterlund och Lasse Bagge med mera. Sedan blev det även som diskotek med artister som Pugh Rogefeldt med mera. Många härliga minnen! Jag har en stark koppling till västkusten då jag tillbringade flera somrar som barn i Munkedal.

Från tyska succéserien ”Beat” här tillsammans med Alexander Fehling (Inglorius Basterds- Homeland). Foto: Privat.

Vilken var den första rollen du hade?

– Jag gick till min första provfilmningar 2001 och fick direkt två huvudroller i reklamfilmer. Sedan fick jag en roll i ”Fyra Nyanser av Brunt” 2004 som sedan aldrig visades när filmen släpptes.



Du medverkade även i något avsnitt av Saltön som är inspelad i Lysekils kommun. Kan du berätta mer om hur det blev Saltön?

– Saltön blev jag kontaktad av rollsättaren på produktionsbolaget. Härliga dagar och underbara kollegor som Sharon Dyall och Claes Månsson med mera.


Sharon Dyall, Claes Månsson och Börje. Foto: Privat.


Hur går du till väga när du söker till en roll i någon film eller serie?

– Man söker roller själv eller genom agent. Det gäller ha bra material med hemsida, CV, Showreels, foton så att man finns hos rollsättare-casting directors.



Hur var det att spela mot Jude Law i ”The Third Day”?

– Jude Law än en av de mest generösa och ödmjuka personer jag träffat. Vi hade flera repetitionsdagar tillsammans innan inspelningen började.

Börje med med Jude Law, Katherine Waterston. Foto: Privat.


Där var ju även en hel del kända namn med i serien som Naomie Harris, Katherine Waterston och inte minst Emily Watson. Hinner man med att träffas och umgås under inspelningarna eller är det bara jobb?

– Man lunchar och vilar och hänger ihop under inspelningen. Vi filmade ”The Third Day” på en ö norr om London och när det blev helg så åkte alla därifrån förutom jag och Jude Law och Katherine Waterston med familjer. Det var lite overkligt när jag gick omkring på den lilla ön och mötte Jude och Katherine. Jag lärde mig från dom och Emily Watson – Naomie Harris: Real Star- Don´t play Stars.- They Are Stars! Alla oerhört Down to earth!



Vilken film eller tv-serie är den roligaste du varit med i?

– The Third Day är ju häftigast- då det är lika med en Hollywoodproduktion fast det är en TV-serie-och det med att ha en brittisk privatchaufför och åka Jaguar. Men i övrigt är ju jobbet detsamma. Det som skiljer olika inspelningar är storleken på budgeten.

Jag antar att det är väldigt tyst och inte många roller som ges nu under pandemin, men vad har du jobbat med under det senaste året?

– Under pandemin har jag tränat oerhört mycket och kan nu göra mer fysiska roller och även börjat rida igen. Jag har jobbat strategiskt och fått representation i USA-Europa av en dom största globala Talent Managers. Jag har också jobbat på med mina språk som engelska, tyska och tittat jättemycket på internationella TV-serier och filmer. Jobbat vidare på mitt kontaktnät och förbättrat mitt presentationsmaterial. Så jag känner mig redo när den internationella marknaden öppnar upp!



Vad har du för tips för de som vill börja jobba med tv och film?

– Mitt råd till andra är: Du måste ha rätt drivkrafter för att bli bra på något så måste du älska det du gör och du måste ha kärlek till skapandet. Se dig och ditt varumärke som ett företag då blir det enklarare att hitta strategier för framgång. Jobba hårt och jobba för att utvecklas och bli bättre.

Har du någon favoritgrej du skulle vilja göra inom film eller tv?

–   Jag vill som de flesta göra djupa -komplexa karaktärer men tycker även komedi är roligt. Skulle gärna vilja spela präst i ett drama då jag kommer från ett frikyrkoområde och har mycket med mig i bagaget.


Från premiärvisningen av ”En man som heter Ove” ihop med Rolf Lassgård. Foto: Privat.


Trollywood eller Trollhättan är ju stort inom den svenska filmindustrin. Har du varit där och spelat in?

– Vi filmade ”En Man Som Heter Ove” i Trollhättan. Många fina minnen! Under här kan du se Börje i äldre ålder när han spelar Oves granne Rune.

Tack Börje för en mycket trevlig intervju och lycka till i framtiden.

Här kan du läsa mer om Börje Lundberg.

Alla foton använder jag med tillstånd av Börje Lundberg.