Knaggrockorna på Havets Hus har fått ungar

En knaggrocka som precis fått sin märkning inför sommarens rocksläpp. På märkningen finns uppgifter om hur man rapporterar återfynd till Havets Hus.


Sedan några år tillbaka arbetar Havets Hus med ett bevarandeprojekt för knaggrockor tillsammans med Världsnaturfonden WWF. Som ett led i detta har tre honor och tre hanar hämtats från Kosterområdet tidigt under 2020. Dessa ska vi ha som avelsdjur och de har redan fått ungar.

Ett sextiotal ägg som knaggrockorna lagt, har samlats in och placerats i ett kläckningsakvarium. Det tar ungefär sex månader innan ungarna tar sig ut ur äggen och de flesta kläcktes framgångsrikt. De sista kläcktes i slutet på 2020.

Foto: Martin Stjernstedt Havets Hus

Flera månader har nu gått sedan sista ägget kläcktes och för ynglen och bevarandearbetet ser det bra ut. Över fyrtio ungar är kvar och har kommit över den första känsliga tiden när de själv ska börja äta. Några av de nyfödda rockorna finns ute i akvariet, resten är kvar i våra bakutrymmen.

Vi har förhoppningen att föda upp så många knaggrockor så att vi på samma sätt som med den småfläckiga rödhajen kan sätta ut även den rödlistade knaggrockan i större skala. Redan i sommar ska vi släppa ut märkta rockor som vuxit upp på Havets Hus. Det är en hona och en lite större hane. De märktes nu den 6 maj och simmar nu runt i vårt plattfiskakvarium tills det är dags att släppa ut dem.

Enligt Rödlistan 2020 så klassas knaggrockan som Nära hotad (NT). Detta innebär en liten förbättring från tidigare år. Den största anledningen till att knaggrockan är rödlistad är troligen trålfisket. Storleken gör att den lätt fastnar i trålen och de verkar tyvärr inte klara sig så bra om de släpps tillbaka igen efter att ha hamnat i trålen.

Förutom trålfisket kan förändrade livsmiljöer eller brist på föda vara tänkbara orsaker till att den minskat genom åren. Knaggrockan har svårt att återhämta sig, bland annat på grund av det tar lång tid innan den blir könsmogen och att förökningstakten är väldigt låg. En mer restriktiv bottentrålning och fler skyddade havsområden såsom i Kosterområdet kan ha bidragit till den försiktigt positiva utvecklingen för den vilda populationen av knaggrocka i svenska vatten.

Här kan du läsa mer om Havets Hus i Lysekil

Idag var det hajsläpp på Havets Hus i Lysekil

Idag firades Lucia på Havets Hus i Lysekil med ett hajsläpp. Havets Hus som för närvarande håller stängt i och detta med coronan.

Hajsläppet kunde man se via Havets Hus på Facebook då de livesände släppet. Det var den 130:e småfläckiga rödhajen som släpptes ut i Gullmarsfjorden. Sedan 2003 har det släppts ut småfläckiga rödhajar i vattnet vid Havets Hus.

På plats utanför Havets Hus fanns Helene, Olle, Roger och Maria som är vd på Havets Hus.

Alla hajarna märks

Alla hajarna som släpps märks med en grön plasttagg med ett ID-nummer och det står även Havets Hus och ett telefonnummer man ringer om man skulle träffa på hajen. Inför släppet så väger man och mäter hajen. Man tittar även på vilket kön hajen har och detta var en hona som de släppte idag.

Roger mäter och väger hajen.

Samarbetar med WWF

Jobbet med hajarna är ett bevarande projekt i samarbete med världsnaturfonden. Det födds upp ett antal hajar inne på Havets Hus som sen släpps ut i havet.

Livesändning utanför Havets Hus.

Havets Hus samarbetar med WWF som ger stöd till åtgärder som vidareutvecklar arbetet med uppfödning och utsättning samt informationsspridning om situationen för världens hajar. Detta samarbete möjliggör för Havets Hus att starta ett forskningsprojekt med avsikt att kartlägga genetiken hos både småfläckig rödhaj och knaggrocka i nordiska vatten.

Ett annat spännande projekt är knaggrockor som det kläckts ett antal på Havets Hus och Roger Jansson på Havets Hus berättar att detta projekt kommer de att återkomma till.

Sedan var det dags för Helene att hoppa i vattnet och släppa hajen. Helene simmade ut en liten bit och släppte hajen.

Roger lämnar över lådan med hajen till Helen.

Helen dyker ner under utan och släpper hajen. När hon kommer berättar hon att hajen simmade mot Släggö.

Roger och Maria fortsätter med livesändningen som ni kan se här på Facebook i efterhand om ni vill.

Här kan ni läsa mer om Havets Hus. Havets Hus.se

Idag den 4 augusti har Havets Hus och Världsnaturfonden WWF släppt ut sex akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i havet här i Lysekil. På grund av coronaviruset var årets hajsläpp stängd för publik

Cirka 130 småfläckiga rödhajar har sedan 2003 släppts ut i vattnet vid Havets Hus. Det är ett mycket populärt evenemang med massor av folk när detta sker varje sommar här i Lysekil. I år hade man valt att ligga lågt med släppet, fast det fanns ändå lite publik framför Havets Hus här i Lysekil och på Havets Hus Bistro som tittade på hajsläppet.

IMG_20200804_124454.JPG
Marcus Gorne P4 Väst intervjuar Helen Nilsson Sköld, akvariechef på Havets Hus.

Det var mycket press vid hajsläppet som SVT, Sveriges Radio P4 väst, Bohusläningen, Lysekilsposten och Radio Bohuslän med mera. Lite info om hajsläppet var även med i TV 4 på morgonen och i Sveriges Radio Vaken i P3 & P4. P4 extra hade också en intervju med i radion inför hajsläppet.

CI2A7134

Det var mätning av hajarna innan släppet. Här är det Martin, Roger och Helen som hjälps åt.

CI2A7140.JPG

CI2A7165

Sedan var det dags att ta hajarna till Havets Hus brygga för att släppas.

CI2A7209.JPG

CI2A7233

Roger Jansson på Havets Hus filmade vid hajsläppet, Filmen kommer senare att läggas ut på Havets Hus Facebooksida.

CI2A7262

Odd och Elias förbereder för att första hajen skall släppas.

CI2A7284.JPG

CI2A7336

Martin Stjernstedt på Havets Hus skall släppa den första småfläckiga rödhajen i Gullmarsfjorden.

CI2A7362.JPG

Roger Jansson intervjuar Inger Näslund från Världsnaturfonden WWF.

CI2A7392

Sedan var det dags för ännu en haj och Helen Nilsson Sköld, Martin Stjernstedt och Elias Neuman simmade ut med hajen. Vid Havets Hus brygga låg Kristineberg marina forskningsstations båt Alice, som filmade under vattnet med en undervattenskamera.

CI2A7701.JPG

CI2A7714

CI2A7577.JPG
Rickard på Havets Hus förbereder en haj.

Från Världsnaturfonden WWF fanns både Inger Näslund, expert hav och fiske och Lisbeth Larsson, kommunikationschef på plats vid Havets Hus och svarade på pressens frågor. De fick även vara med och lämna varsin småfläckig rödhaj till dykarna som släppte hajarna utanför Havets Hus.

CI2A7443
Inger Näslund lämnar över en småfläckig rödhaj till dykaren. 

CI2A7474.JPG

CI2A7635-2
Lisbeth Larsson lämnar över nästa haj.  

CI2A7658.JPG

CI2A7530.JPG

CI2A7686

Havets Hus skriver i ett pressmeddelande; Småfläckig rödhaj är en art som fortfarande behöver stöd, även om SLU Artdatabanken på senare år har registrerat den som livskraftig i svenska vatten. Arten är fridlyst i Sverige så det är förbjudet att fånga dem. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut cirka 130 hajar i havet.

-Genom att sätta ut märkta hajar i det fria vill vi öka kunskapen om den småfläckiga rödhajens vanor och öka antalet hajar i havet. Hittills har åtta hajar av de vi har släppt ut påträffats. Hajarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen. De behöver all hjälp den kan få, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.
Av de hajar som återfunnits har de flesta simmat norrut från Gullmarsfjorden mot haven i Norge. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet. En som påträffats död hade levt tio år i havet och totalt blivit fjorton år gammal.

Sedan 2015 har WWF stöttat Havets Hus bevarandeprojekt med att föda upp och släppa ut hajarna. Skydd, bevarande och restaurering är viktiga komponenter i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.

-Det är positivt att småfläckig haj har ökat i antal. Men som andra havslevande arter hotas den av ohållbara fiskemetoder, överfiske och annan exploatering i haven så ett bättre skydd till havs måste till. Idag lever inte Sverige upp till detta så krafttag måste tas, säger Inger Näslund, marin expert på WWF.
Exempel på andra arter som drabbas hårt och som fått hotstatus i SLU Artdatabankens rödlista är pigghaj (akut hotad), havsmus (sårbar), knaggrocka (nära hotad), havskatt (starkt hotad) och torsk (sårbar). Både broskfiskar och benfiskar behöver ökat skydd i våra svenska vatten för att vi ska bevara den biologiska mångfalden.

Fakta hajar i världen

Havens ekosystem behöver hajar, bland annat då de är topprovdjur i näringskedjan. Tyvärr hotas många av världens hajarter av utrotning. Orsakerna är framförallt det hårda och okontrollerade fisket efter haj och hajfenor och att de fastnar som bifångst vid fiske. Men det beror också på deras långsamma livscykel med få ungar vid förökningen, vilket resulterar i att hajar är extremt känsliga för överfiske och andra störningar.

I svenska vatten är det främst bottentrålning efter andra arter som orsakar hajarnas nedgång då de fångas som bifångst.

Här kan du läsa mer om Havets Hus.

CI2A7729