Alingsås Handbollsklubb var på besök i Lysekil i helgen och bland annat spelade de padel ute vid Rinkenäs på Norra Hamnen Padel Lounge & Gym

Efter att säsongen är slut så gör man ofta en lagresa tillsammans med laget så detta gjorde att Alingsås Handbollsklubb var på besök i Lysekil i helgen och bland annat spelade de padel ute vid Rinkenäs på Norra Hamnen Padel Lounge & Gym

I samband med detta så fanns även de fyra Lysekilskillarna, Axel Franzén, Nils Mellert, Jonathan Sandberg och Pontus Josefsson Säll på plats här i Lysekil. De har kamperat ihop i Alingsås HK och har alla Lysekils HK som moderklubb.

Fr. vänster Nils Mellert, Axel Franzén, Pontus Josefsson Säll och Jonathan Sandberg vid padel- banorna ute vid Norra Hamnen Padel Lounge & Gym.




Besöker Lysekil i stället för utlandet

Axel Franzén som nu skall spela för den danska klubben Mors-Thy fanns på plats för att vara med sina gamla klubbkamrater innan han drar vidare till Danmark. Axel Franzén berättar att i vanliga fall så åker man på en lagresa tillsammans utomlands när säsongen är över. Men på grund av epidemin så gick inte det att genomföra i år. I år blev det en hemester och valet föll på Lysekil.

Den 19 juli drar det i gång för Axel i Danmark och nya klubben Mors-Thy, och den 16 juli bär flyttlasset av till Danmark.

Jag frågar Axel hur det känns att komma till Danmark?

– Det känns riktigt roligt.

Kan du berätta lite om laget Mors-Thy? 

– Det är ett lag som har många talanger. De har värvat många unga spelare. Planerna är att bli ett av slutspelslagen i danska ligan kommande säsong. I år så missade de slutspelet så de vill ha revansch.



På plats fanns även Nils Mellert vilken kommande klubb blir Anderstorps SK.

Jag frågade Nils Mellert när han börjar i Anderstorp?

– Jag har varit utlånad till Anderstorp och i maj skrev jag kontrakt med dem och har nu börjat att träna med dem.

Hur ofta hinner du vara hemma i Lysekil?

– De är inte ofta. Senast jag var hemma var i påskhelgen. Jag saknar faktiskt Lysekil.

Jonathan Sandberg och Pontus Josefsson Säll är Lysekilskillarna som fortsatt kommer att spela för Alingsås HK i högsta ligan.

Jag frågar Jonathan och Pontus om hur det känns?

– Det känns jättebra, och samtidigt rätt ställe för att utvecklas på. Jag Jonathan har varit där i fyra år och föreningen är jättebra och man känner tränarna.

Pontus säger; ” Jag har varit i klubben tre år och tog precis studenten så skolan är nu klar. Det känns riktigt bra”.

Snart har ni semester, kommer ni hem till Lysekil?

– Efter midsommar har vi semester hela juli. Vi kommer att vara hemma någon vecka.

Men ni kör även träning på semestern?

– Ja, vi kör egenträning under ledigheten. Det känns bra, annars är det lätt att man tappar fart under ledigheten.

Nu försvinner ju både Nils och Axel från laget hur känns det?

– Man tappar en trygghet både på och utanför planen. Men det skall bli roligt att få följa både Axel och Nils i deras nya klubbar.

Sen måste det vara fantastiskt och väldigt sällsynt att fyra spelare från Lysekil hamnar i samma elitklubb?

– Ja, men det har varit jäkligt kul och inget som är självklart egentligen säger de alla fyra. Det är samtidigt ett fint kvitto till LHK att de har tagit fram spelare från denna lilla klubb till eliten i Sverige avslutar de med.

Tack killar för att ni tog er tid.

Det är några år sedan Jörgen Thuresson lämnade posten som vd och slutade på Carpe Diem Beds här i Lysekil. Men i september är han tillbaka i samma lokaler uppe på Datavägen, fast med den nya sängtillverkaren AYA of Sweden som Jörgen idag är både vd och delägare i

Jag träffade Jörgen i Brastad och i de lokalerna de huserar i idag. Det är i Göfabs gamla lokaler i Brastad som det nu byggs sängar i. Idag är de 14 anställda och har en lagershop med sängar och tillbehör om man skulle vilja besöka dem. Just nu har de utförsäljning med upp till 50% rabatt på bland annat sängar inför flytten till Datavägen i Lysekil. Sängarna hette tidigare Sleeping World, men idag heter de AYA of Sweden.

Efter över 20 år som vd på sängtillverkaren Carpe Diem Beds så lämnade Jörgen jobbet på företaget. Intresset för sängar startade tidigt för Jörgen.

Jörgen Thuresson vid sängfabriken i Brastad som i september flyttar till Carpe Diems gamla lokaler.


Du har en lång historik med Carpe Diem hur startade den?

– Det hela började med att kompisen Börje Thulekär köpte en säng som upplevdes vara den bästa på marknaden och sa; ”är det här den bästa som finns på marknaden så skulle vi kunna göra något som är ännu bättre” och på den vägen var det. Tankarna fanns där tidigt på att göra något tillsammans men tyvärr så gick Börje bort och fick inte vara med på hela resan med Carpe Diem.


Kan du beskriva era AYA of Sweden sängar?

– Det är mycket nytänkande och i takt med att sängarna blivit mer följsamma och tryckavlastande så rör sig bäddmadrassen och även underlakanet mycket mer. Där hittade vi ett sätt som är patentsökt där vi fäster bäddmadrassen med en dragkedja och detta gäller även underlakanet. När du kliver upp på morgonen så är det som att kliva upp ur en nybäddad säng och det är otroligt praktiskt och bra.


Ni har även en sensor i sängarna där man mäter sin sömn, kan du berätta mer om det?  

– Det finns även en digital sammankoppling med våra sängar där man mäter sin sömn. Vi ville att dessa två olika världar av sängar och den digitala biten skulle gifta sig för att kopplas ihop. I AYA of Swedens sängar medföljer en sensor där du via en app i mobiltelefonen kan mäta din sömn.

Via den kan du se hur du sover. Man får även tips på hur du skulle kunna förbättra din sömn om det skulle behövas. Man ser bland annat sömncyklar med kvalitén på sömnen och hur länge du sovit.

Det var där Sleeping World började och där jag kom in i bilden. Efter det så adderade vi även till sängarna för att ta ett större grepp om sömnen i sin helhet.

Nu börjar en ny era med flyttet till din gamla arbetsplats i Lysekil i september, hur känns det?

– Jo, men det är fantastiskt kul men samtidigt lite konstigt. Men det känns som vi har framtiden för oss. Vi har en väldigt modern funktion och design på våra sängar. Ett nytänkande även när det gäller hållbarhet med mera.

Skall vi växa så räcker tyvärr inte dessa lokaler till där vi är just nu i Brastad. Vi tittar även på exportmarknader för framtiden. Vi har trivts otroligt bra här i Brastad och den lagershopen här har även den fungerat otroligt bra samtidigt varit mycket nöjda med den hyresvärden vi haft här. 

Här i Carpe Diems gamla lokaler flyttar AYA of Sweden in i september



Får du tillbaka ditt gamla kontor på Datavägen i Lysekil?

– Det är väl inte helt omöjligt. Jörgen skrattar och fortsätter med att säga; ”det skall bli trevligt att komma hem”.

Idag är de 14 anställda på företaget och Jörgen hoppas på att det kommer att anställas mer personal i framtiden. 

Jag kan även berätta att AYA of Sweden var med och sponsrade minnesmärket jag jobbat med och de tillverkade avtäckningstäcket till detta.

Jörgen med täcket till invigningen av minnesmärket.

Stort tack Jörgen för intervjun och det skall bli intressant att få följa er i framtiden och som avslutning vill jag tipsa dig som läser reportaget att åka ut till AYA of Sweden i Brastad vid gamla Göfab och besöka deras lagershop och prova dessa fantastiska sängar.

Lagershopen är öppen:

Måndag – Torsdag
09.00-16.00
Fredag – Lördag
10.00-14.00

Här kan du läsa mer om AYA of Sweden

Idag får ni möta Lysekilstjejen Johanna Larsson på min blogg. Johanna har ett stort intresse för hästar och som 2020 vann distriktsmästerskapet i dressyr med sin häst Don Bellisimo även kallad Bellis

Idag får ni möta Lysekilstjejen Johanna Larsson på min blogg. Johanna som har ett stort intresse för hästar och som 2020 vann distriktsmästerskapet i dressyr med sin häst Don Bellisimo även kallad Bellis

Johanna och Bellis.

När jag träffar Johanna berättar hon att hon alltid äskat djur och när familjen besökte djurparker och när det var ponnyridning i stadsparken här i Lysekil så vill hon gärna hoppa upp på en häst och rida.


Vilken ålder var du i när du började i ridskolan?

– Jag var cirka sex år gammal när jag tog mina första ridlektioner på Lysekils Ridklubb som den hette då.

Jag antar att man inte har en egen häst vid så tidig ålder?

– Jag hade en ponny som foderhäst i ganska tidig ålder. Man hyr alltså en häst som man sköter om. Samtidigt här så fortsatte jag med mina ridlektioner och tävlade på ridskolans ponnyhästar. Jag var med i DM i dressyr och slutade på en tredjeplats.

När köpte du din första egna häst?

– Det gjorde jag när jag var 14 år och hade börjat sjundeklass i Gullmarsskolan. Han hette Mac Murphy och kallades ”Eddie”. Det var världens snällaste häst. En bättre första häst kunde jag inte haft. Han var trygg och gjorde aldrig något dumt.

Johanna ryktar och gör klar Bellis innan det är dags att rida iväg.




Tävlade du något med Eddie?

– Jag tävlade i både hoppning och dressyr med honom. Under denna tid började jag spendera nästan all ledig tid i stallet. En kompis mamma hade hoppträningar för oss och vi fick lära oss balans och så vidare genom olika slags övningar. Vi var ett gott gäng tjejer, vi blev så sammansvetsade. Vi sov över i stallet, åkte på ridläger. Detta är än idag några av mina närmaste vänner och vi umgås fortfarande.

Efter att du gått ut nian så antar jag att du läste vidare på något gymnasium?

– Ja, jag läste Samhällsprogrammet med inriktning samhäll, samt att jag även läste specialidrott med inriktning på ridning. Jag gick på Gullmarsgymnasiet som under tiden jag gick där kom att bli Campus Väst.

Nu är det dags för Johanna att sätta sig i sadeln. På grund av att ridstövlarna är så höga så måste hon ta hjälp av en pall eller dylikt för att kunna komma upp på Bellis.

Sen så sålde du Eddie. Köpte du någon ny häst?

– Jag köpte min första riktiga stora häst efter Eddie. Hon hette Rioja som var ett sto med lite nerv i sig. Henne tävlade jag i dressyr och utbildade henne upp till MSV B (medelsvår klass).

Rioja blev tyvärr sedan skadad då hon vrickade bakknät i hagen. Det var en tuff tid då vi fick åka fram och tillbaka till veterinären i Ale för att försöka rehabilitera henne. Hon opererades och blev bra men skulle inte hålla för de högre klasserna. Jag valde då att sälja henne som avelssto. Hon hann få en fin avkomma innan hon hastigt gick bort.



Vad har du för häst idag?

– Min nuvarande häst, Don Bellisimo ”Bellis” har jag ägt i sex år. Han är min tävlingskompanjon och bästa vän.

När jag köpte Bellis flyttade jag honom från klubben Lysekils Ryttarförening till min tränares stall Stuteri Light för att kunna satsa ytterligare.

Jag studerade då vid denna tid på Högskolan Väst i Trollhättan och pendlade till stallet i Lysekil. Jag och Bellis tävlar nu för Västkustens ryttarsällskap. Det är en klubb som vi startade för några år sedan och vi har medlemmar i flera olika städer på västkusten.


Tävlar ni något?

– Jag och Bellis tävlar idag i svår klass i dressyr. Vi vann distriktsmästerskapet i dressyr 2020 och har tävlat lag-SM i dressyr 2019 i Laholm och 2020 på Strömsholm.

Foto: Privat.

Foto: Privat.



För oss som är analfabeter på hästar och de olika tävlingsområdena. Kan du berätta vad dressyr är för tävlingsform?

– Dressyr är en gren inom ridsporten som går ut på att hästen ska vara lydig, flexibel och energisk. Jag brukar säga att dressyr är som att dansa med häst, för det är så jag tycker att det känns.

Samspelet mellan häst och ryttare är viktigt och målet i dressyren är att alla rörelser kan utföras med små och omärkliga kommandon utan synbar ansträngning från ryttaren. Hästen ska ge intryck av att den utför rörelserna av sig självt.

Foto: Privat.

Vem har du som tränare och hur kan en träning se ut?

– Min tränare heter Marianne Höglind Björk, hon är utbildad tränare och domare samt att hon är en duktig ryttare som har tävlat de högsta klasserna i dressyr. Jag har tränat för henne varje till varannan vecka i över 10 år.

Marianne har alltid haft ett stort engagemang i min utveckling och det är jag tacksam för. På träning står Marianne på marken och instruerar mig med hjälp av headset. Marianne har alltid på träning tidigt introducerat svårare övningar/rörelser som egentligen kommer högre upp i klasserna.

Det har varit en morot att ta sig vidare och blivit lättare när de rörelserna väl kommer i mina program. När jag rider på egen hand varierar jag mellan att träna i ridhuset och i paddocken. Jag brukar också rida ut i skogen och ibland hoppar vi som komplement till dressyren.

Stuteri Light ägs av Marianne Höglind Björk och Kenth Björk. Stuteri Light ligger strax utanför Lysekil och är en fantastiskt fin gård med ett ridhus på 20X60 meter. De har också en webbshop om man vill handla hästprylar.  https://www.stuterilight.se/ länk Facebook https://www.facebook.com/Stuterilight


Jag antar att det är som allt annat under denna pandemi med tävlingar och annat. Är det några tävlingar nu?

– Just nu är det bara yrkesverksamma och elitryttare som får tävla, utifrån pandemin. Jag har fått godkänt att tävla som elitryttare för att jag har uppnått ett visst resultat i nationell klass. Bellis och jag har precis gjort första starten för i år och det gick bra så nu är jag taggad inför denna säsong. Det känns jätteroligt att få tävla igen även fast det inte riktigt är ”som vanligt”.

För de ungdomarna som är hästintresserade och läser detta, hur skall man gå till väga om man är intresserad av hästar och vill börja rida?

– Om man är intresserad av att börja rida tycker jag inte att man ska tveka på att höra av sig till en ridskola. Ridskolor har oftast ”prova på-ridning” där man kan testa på att rida och greja med hästarna i stallet. Det är verkligen värt att testa det.

Hur tänker du på framtiden och satsningen på dressyren, har du något mål?

– Mitt nästa mål är att rida kür. Det är att man gör ett eget program med egen musik till. Jag håller på att titta på vilken musik jag tror matchar Bellis och mig bäst just nu. Det hade varit häftigt att få tävla med ett egenkomponerat program.

Jag antar att du inte får så mycket fritid över, men har du några andra intressen förutom hästar?

– Ja stallet tar mycket tid, det är lite som en livsstil men jag trivs bra med det. När jag inte är i stallet umgås jag gärna med familj och vänner. Jag tycker även om att resa, framför allt till värmen men jag åker också gärna på skidsemester.

Stort tack Johanna och jag önskar dig lycka till i fortsättningen.