Idag får ni en återblick med Julia Walstern. Lysekilstjejen som nu gör succé i Kungälvs Handbollsklubb

Idag får ni en återblick med Julia Walstern. Lysekilstjejen som nu gör succé i Kungälvs Handbollsklubb. I april 2018 år blev hon klar för Kungälv efter att hon spelat med IK Sävehof.

Hon har haft en svår knäskada och detta gjorde att hon var borta en stor del i Sävehof, men nu är hon tillbaka.

Lite bakgrundsfakta om Julia.

Julia är född den 26 april 1998. Hon började med att spela fotboll i tidig ålder, och det på grund av att alla i familjen hade spelat fotboll tidigare. Hon spelade bl.a fotboll ihop med handbollstränarens dotter, och hon frågade om hon inte skulle komma och pröva på detta med handboll. Självklart ville hon testa detta och sedan dess är hon fast för handbollen.

Började spela handboll med LHK. Efter ett tag lade LHK ner sin satsning med A-flicklaget och före detta förbundskaptenen Per Johansson fick upp ögonen för Julia. Hon kom med i handbollsatsningen Team Bohuslän. Efter en kort tid i Kroppskultur kom Julia till Kungälvs Handbollsklubb och detta igen tack vare bl.a Per Johansson. Julia har spelat 22 matcher med juniorlandslaget och tagit SM-silver med Sävehof.

Nu är du tillbaka på handbollsplanen och gör succé i Kungälv efter ett långt skadeuppehåll. Hur mår du idag?

– Jag mår jättebra och trivs väldigt bra i Kungälv. Det är framförallt jättekul att vara tillbaka på handbollsplanen.

Vad jag förstår så gjorde skadan att du inte fick spelat någon match på 1,5 år. Hur har du jobbat för att komma tillbaka?

– Det har handlat mycket om att hitta tillbaka till tajmingen i spelet. Under skadeperioden hade jag möjlighet att jobba med styrketräning och kondition vilket var utvecklande. Jag var ju som sagt skadad länge och det tar lång tid att hitta tillbaka men jag tycker att jag börjar hitta tillbaka mer och mer.

Du fick med dig ett SM-silver från Sävehof, hur kändes det?

– Just då hade vi som mål att ta guld och var väldigt besvikna med silvret. I framtiden kanske man kan se på det med andra ögon.

Hur kom det sig att det blev Kungälvs Handbollsklubb?

– Jag har spelat där tidigare och trivts väldigt bra. Jag hade även då Pontus som tränare som även är vår huvudtränare nu. Jag kände också många av spelarna sedan tidigare så det kändes som ett lätt beslut. Jag tyckte även att Kungälv hade imponerat stort i allsvenskan och ville vara en del av deras fortsatta resa.

Hur känns det att vara tillbaka i Kungälv?

– Det känns bra och jag trivs väldigt bra i laget. Kungälv är en familjär förening med en fantastisk publik.

Just nu ligger ni på en åttondeplats i högsta ligan. Vad är målet för Kungälv i fortsättningen?

– Inför säsongen sa vi att målet var att hålla oss kvar. Det är fortfarande målet samtidigt som vi fortsätter att ta en match i taget och göra det bästa av den. Onekligen hade det varit jättekul med ett slutspel och skönt att undvika kval för att hänga kvar.

När vi pratades vid sist så skulle du börja läsa på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Har du läst klart eller går du kvar?

– Jag hoppade av det och läser nu istället på läkarprogrammet i Göteborg och trivs jättebra!

Har du hunnit att vara hemma i Lysekil något?

-Jag försöker komma hem till Lysekil så ofta det går men med mycket matcher och studier är det svårt att få till det så ofta. När jag har en ledig helg gillar jag att komma hem till Lysekil och umgås med familj och samla energi.

Framtidsplaner?

— Som det är nu trivs jag väldigt bra med min vardag och försöker att vara i nuet. Jag tycker att jag har de möjligheterna att utvecklas handbollsmässigt och privat och vart det kan ta mig återstår att se.

Tack Julia och lycka till i Kungälvs Handbollsklubb.