Glicko Nyhetsblogg

Under 1800-talet växte Lysekil snabbt från kustsamhälle till badort och handelsplats. Fisket, stenindustrin och badgästerna gjorde att kontakterna med resten av Sverige blev allt viktigare. Brev, tidningar och paket blev en del av samhällets puls.

I början kom posten till stor del sjövägen. Ångbåtarna blev avgörande för kommunikationen längs Bohuskusten. När båtarna lade till kunde människor stå nere vid hamnen och vänta på brev från släktingar, affärskontakter eller familjemedlemmar som arbetade till sjöss.

För många Lysekilsbor var posten dagens stora händelse. Många kände postpersonalen och visste ungefär vilka tider posten anlände. Att få brev var inte vardag på samma sätt som i dag – därför fick varje försändelse större betydelse.

Ett brev kunde innehålla:

• besked från familj i Amerika,
• information om fiskpriser,
• beställningar till stenindustrin,
• eller kanske ett efterlängtat kärleksbrev.

Tidningarna som kom med posten betydde också mycket. De förde världen till Lysekil långt innan radio och tv fanns.

Här kan du ta del av en förteckning över överblivna brev som annonserades om i Bohusläns tidning 1856.

Poststationer och utveckling

När Lysekil växte behövdes bättre organisation. Posthanteringen blev mer regelbunden och poststationer etablerades. Lysekils första postkontor öppnade redan 1852. I Sverige fanns det då endast 142 postkontor. Under årens lopp flyttade verksamheten mellan flera olika adresser i staden.

För generationer av Lysekilsbor blev postkontoret en självklar del av vardagen. Här hämtade man paket, skickade brev och mötte ibland både grannar och bekanta samtidigt. Med tiden utvecklades både transporter och utdelning.

Järnvägens framväxt i regionen och förbättrade vägförbindelser gjorde posten snabbare och säkrare. Samtidigt ökade mängden försändelser kraftigt när företag, hotell och industrier växte fram.

Den här gamla postväskan användes i den svenska posthanteringen och är märkt “Åter Lysekil”. Väskor som denna transporterades mellan postkontor, ångbåtar och olika postlinjer längs Bohuskusten. Kanske har just denna burits genom Lysekils hamn av en posttjänsteman för över hundra år sedan.

Badgästerna som reste till Lysekil under sommaren bidrog också till ett intensivare postliv. Många ville skicka vykort hem från västkusten – ofta med motiv från havet, kallbadhusen eller strandpromenaden.

Vykortens tid

Kanske var det under vykortens storhetstid som posten verkligen blev en del av Lysekils identitet. Från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet skickades enorma mängder vykort från staden.

Motiv från:

• Havsbadet,
• Stångehuvud,
• Rosvik,
• Bansvik,
• och hamnen

spreds över hela Sverige. För många människor blev just vykorten deras första bild av Lysekil.

Postbåtarna i skärgården

Långt innan dagens vägar och digitala kommunikation var havet Bohuskustens viktigaste transportled. För Lysekil och samhällena runt omkring blev postbåtarna avgörande för kontakten med omvärlden.

Post, tidningar och paket transporterades mellan kustsamhällena med båtar som ofta gick i alla väder. För människor ute på öarna kunde postdagen vara veckans stora händelse.

Många äldre Lysekilsbor minns fortfarande hur båtarna blev en symbol för kontakt med resten av Sverige. När postbåten syntes ute på fjorden visste man att nyheter, hälsningar och kanske viktiga besked var på väg.

Under vinterstormar kunde posten ibland bli försenad i flera dagar. Då blev väntan extra påtaglig i kustsamhällena.

Postkontoret i Lysekil

När Lysekil skulle få ett eget postkontor på 1850-talet mötte planerna motstånd från postmästaren i Uddevalla. Han var rädd att förlora inkomster om Lysekilsborna slapp gå via Uddevalla för sin post.

På den tiden fanns något som kallades “lösbrev”. Det betydde att brev till orter utan eget postkontor hanterades via närmaste stad – och avgifterna för dessa brev gick till postmästaren där. Om Lysekil fick ett eget postkontor skulle en del av dessa pengar istället hamna i Lysekil.

Trots protesterna ansåg Postverket att Lysekil växte så snabbt att staden behövde ett eget postkontor. Myndigheterna trodde också att både postmängden och inkomsterna skulle öka på sikt.

I ett kungligt beslut den 3 april 1852 bestämdes därför att ett postkontor skulle öppnas i Lysekil. Kort därefter annonserades tjänsten ut och redan samma vår hade flera personer sökt jobbet som Lysekils första postmästare.

Det första officiella postkontoret i Lysekil

När Lysekil fick sitt första postkontor 1852 låg verksamheten inte i någon offentlig byggnad, utan i postmästaren Carl Fredrik Lundins egen fastighet. Huset låg där Folkets Hus senare kom att byggas och tros ha uppförts omkring 1837.

När postkontoret fick sin första fyrkantsstämpel 1852 användes stavningen LYSEKIHL . Den användes under perioden 1852 till 1854. 1854 fick man en ny fyrkantsstämpel men nu hade namnet modifierats till LYSEKIL.

Brev från 1877

Ny adress på torget

Från lokalen längst upp på Kungsgatan flyttade man till Didrik Olssons hus vid Torget som man kan utläsa av Badbolagets karta över Lysekil år 1875.

Tillfällig lokal för postkontoret

Under tiden november 1914 till mars 1915 användes en tillfällig lokal för postkontoret efter en brand i huset mitt för postkontoret vid Kungsgatan. Några av de som arbetade där då var enligt källa Bohusläns museum: Postmästare L.H. Cervin, postexpeditör fru Ellen Rosell, fröken Ingeborg Lydén, postvakt Bergqvist, postvakt Andersson, postvakt Snell och postvakt Appelgren.

I Aftonbladet 1914-11-27 kan man läsa en stor brand:

Telegrafstationen illa ramponerad. Vid 4-tiden i morse utbröt eld i ett hus vid Kungsgatan i Lysekil. Den hårda vestliga stormen med eld och rasande fart till närliggande hus, två envånings- och ett två-vånings trähus, samt de belägna vid Kungsgatan, vilka nedbrunno till grunden.

Telegraf- och telefonstationen, vilken är inrymd i ett stenhus vid Stora torget, ramponerades, och öfre våningen i detta hus blev särskilt illa åtgången. Vid 8-tiden på morgonen var elden hejdad. Då telegraf- och telefonförbindelserna med Lysekil på grund af branden äro avbrutna, saknas ännu närmare underrättelser. Uddevalla den 27 nov.

Eldsvådan i Lysekil meddelas nu ytterligare: Elden utbröt i en uthusbyggnad på fabriksdirektör Otto Boviks gård Kungsgatan. Därpå antändes fyra gårdars boningshus tätt intill liggande sådana, även de uppförda av trä. Samtliga dessa hus nedbrunno till grunden. Svårt visade sig även läget på det mitt emot belägna Wallinska huset, som var uppfört i fyra våningar av sten. Här var telegrafstationen, postkontor, rådhuset och drätselkammarens lokaler inrymda. Elden härjade våldsamt men till följd av brandkårens raska ingripande kunde den lätt begränsas till fjärde våningen. Telegrafstationen är svårt skadad och postlokalerna i den undre våningen blevo icke direkt berörda av elden, men spolierades av vatten. Telegraf- och telefonlinjerna ramponerades svårt. Borgmästare A. Sundberg, som bor sin bostadslägenhet dels i tredje, dels i fjärde våningen, fick största delen av sitt lösöre räddat av vatten liksom även tjänarens bohag. Wallinska husets och drätselkammarens arkiv räddades.

Postkontor i Rylandershuset

Nästa lokal blev i den fastighet som låg där ”Rylanders affärs- och hyreshus” nu ligger på Rosvikstorg.

Postkontor i Rådhuset

1908 öppnar Postkontoret i Rådhuset på Kungsgatan 57. (Backen ovanför kallades då Postbacken). Kunder gick in genom stora ingången (längst ner i marken) och så upp för en trappa och in till postkontoret. Ankommande och avgående post transporterades genom den port, som låg högre upp i backen, och som ledde in på gården, där det också var uppgång till Telegrafen.

Tavlan togs ner när postkontoret flyttade till nya lokaler. Enligt äldre postiljoner användes tavlan för viktiga och mer långvariga meddelanden, till exempel information om skatteuppbörd och andra officiella kungörelser. Uppgiften kommer från Postmuseum.

Landsvägsgatan 7

1948 öppnar postkontoret moderna lokaler på Landsvägsgatan 7.

Postkontor på Polisgatan

Polisgatan 2. Under modernare tid låg postkontoret bakom nuvarande Coop Rosviksgatan.

Källor:

Kungliga biblioteket
postmuseum.se
Sällskapet Strömstierna
Lysekils kommuns arkiv
Fritz Lusch Lysekils historia
Knuth Hansson Lysekil
Digitalt museum- Bohusläns museum
Lysekils kommuns bildarkiv
Lysekilsposten
Med hjälp av människor som minns gamla tider i Lysekil <3

Speciellt tack till Henrik Harnevie för lånet av bilden på lacksigillet och släktingar till Nils Ehrenholm för tillstånd att använda bilder på posten i Lysekil.

Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria och reserverar sig mot faktafel som kan ha smugit sig in.
Tove Andersson 2026