Etikett: Anden i lampan

Idag på bloggen får ni träffa en person som för många fortfarande är en stor idol. Vem minns inte låtar som: ”C´est la vie”, ”Tom & Helen”, ”Ingen Vind, Ingen Våg”, ”Little Cherry”, ”Anden i Lampan” och inte minst ”Guenerina” som man gick och sjöng på. Listan av låtar med Paul Paljett kan göras hur lång som helst.

Paul Paljett eller som han heter idag Paul Sahlin håller för tillfället på att spela in sina äldre hits i nya tappningar. När jag pratar med Paul så vill han inte kalla det comeback; han har varit ute och spelat på olika ställen under årens gång.

Vi träffas hemma i Trollhättan hos Paul och det som bara skulle bli lite foton och prat, blev till en underbar eftermiddag med en avslutning i Vänersborg på Bert Karlssons camping Ursand. Hemma hos Paul har han ett museum med massor av olika prylar från succétiden med Paul Paljett.

På Berts Schlagerhus får vi en rundvandring, samtidigt visar Paul mig hans gata som han har på Ursand. Kvällen avslutas sedan med karaokekväll och en god bit mat nere vid vattnet på Ursand. Tack Paul för en utomordentligt trevlig dag.

 

 

Startade sitt första band 1969.

Paul Johansson föddes den 30 mars 1955 i Trollhättan. Ett dragspel blev hans första instrument som han hade önskat sig i 5 års present, efter det att hans föräldrar märkt att han spelade på kuddarna i hemmet. När Paul fyllde 6 år fick han sin första gitarr.

Vid 14 års ålder startade han sitt första band som fick namnet ”Byxan Boys”. Under ungdomstiden blev det flera olika grupper som Paul var med i och även visgrupper. Han deltog även i flera amatörtävlingar.

 

Gjorde egna shower.

Eftersom Paul en tid inte fann sitt rätta jag, skrev han låten ”Misslyckade mig”. Den skickade han in till radioprogrammet ”Bandet går”. Bandet går, var ett program där man kunde skicka in sina låtar som man hade skrivit och sedan hoppas på att de skulle spela upp dem i radion. Han fick med sin låt i radion.

Paul gjorde även egna shower och i samma veva föddes Paul Paljett. Han hade kläder med paljetter och silverlamé, därav namnet Paljett som sedan följt honom under alla år. Den 24 oktober 1974 då Paul är 19 år hörde skivbolagsdirektören Bert Karlsson på skivbolaget Mariann av sig och han fick skivkontrakt.

 

 

Jag frågar Paul varför det blev just ett dragspel som blev hans första instrument?

– Både farsan och morsan älskade dragspel, och jag gick runt och spelade på kuddarna vi hade hemma. Det var nog därför jag började med dragspel.

Jag gick aldrig på någon kurs och lärde mig dragspel, men däremot min två år äldre bror Claes gick på dragspelskurs. Gitarren var väl mitt redskap och jag blev väl ingen direkt virtuos, varken på dragspel eller piano.

 

Var det någon annan i din familj som höll på med musik?

– Mamma spelade revy och sjöng. Min bror spelade lite, men pappa spelade inget instrument. Det var mycket musik hemma, min bror har varit revystjärna i Trollhättan i 50 år. Vi hade något gemensamt genom att uppträda.
Min morfar var faktiskt blåsare så lite släktdrag finns. Men att utveckla detta med musiken, det var det bara jag som gjorde. Jag skrev egen musik och fick skivkontrakt.

 

När började du skriva egen musik?

– Det gjorde jag nog vid 10–11-års ålder. Då började jag även uppträda inför klassen. Jag försökte göra lite roliga låtar och texter som jag sjöng för klassen och lärarna på skolan.
Det kulminerade på gymnasiet när vi hade ”fritt valt arbete”. Då valde jag att spela upp en show i skolan. Jag bjöd in lärare och elever som fick vara med och sjunga, spexa eller vad som helst.

Min grej under showen var att sjunga egna låtar och vara konferencier. Jag minns att hon som var dramatiklärare på skolan skulle sy upp lite fina kläder till showen. Hon skulle göra en travestering på den tidens olika band. Hon sydde på massor av olika paljetter på kläderna. Det blev jag som hade glitter och glamour i kläderna. Efter showen i skolan började de att kalla mig för paljetten.

 

 

 

Vad hade du för förebilder inom musiken i din ungdom?

– Jag gillade engelsk popmusik. Jag hade lite svårt för den amerikanska musiken. Jag gillade lite mer bubblegum pop och de engelska bandens låtar. Det var lite mer variation och melodiös musik. Jag tyckte Slade och Garry Glitter hade fräcka låtar.

Det som verkligen slog knock på mig var när jag fick höra kul popmusik. Pugh Rogefeldt och Ted Gärdestad. Ted Gärdestad fick till det som jag tyckte var ballast. Ted blev liksom ett med låten, och dessa underbara texter från brodern Kenneth.

Ted knäckte mig fullständigt, det var den riktiga mentorgrejen. I några av mina låtar kan man urskilja att det är lite Ted över dem. I ”sommaren är ung” och ”Penny” kan man nog höra att det är lite Gärdestadinfluerat. Men samtidigt ville jag skapa min egen grej runt låtskrivandet.

Jag ville inte låta som någon annan, och det var därför jag började bolla med lite roliga texter. T.ex. som ”Rock Ludi Li Lej”, ”Bombay love”, ”Oh Baby” och ”Balla Singoalla” m.m.

 

Byxan Boys hur kom du på det namnet?

– Det var något vi hittade på i skolan. Vi var ett gäng killar som spelade ihop under gymnasieåren. Efter Byxans Boys, bildade jag Polhemstrion ihop med Lars och Björn Bohlin.

 

Hur kändes det när Bert Karlsson ringde, hade du hört talas om Bert Karlsson tidigare?

– Nej det hade jag inte. Det slutade med att jag lånade farsans bil och åkte till Skara. Han satt med fötterna på bordet och tio telefoner bredvid sig. Han lyssnade bara med ett halvt öra.

Jag började bli halvirriterad och sa till honom att; ”du kan väl lyssna nu när jag ändå är här”. Han lyssnade och det blev ett skivkontrakt.

I januari 1975 åkte jag upp till Stockholm och gjorde min första inspelning i Glen Studio på Djursholm. Där fanns det en tekniker som presenterade sig och som hette Michael B. Tretow, och det fanns även en hel del musiker där som skulle vara med på skivan.

Vi pratade och jag frågade; ”om de skulle ut och turnera” och de skulle de.; ”Skall ni börja här i Stockholm” var följdfrågan. Då svarade de att de skulle börja i Sidney.; ”I Sidney, åker ni runt i Australien?”.; ”Nej, det är en världsturné som vi skall ut på med ABBA”. Då förstod jag vilka killarna var i studion.

 

 

Paul gjorde lumpen i Göteborg.

1975 blev det lumpen för Paul. Han kom till flottan i Göteborg men eftersom han hade fått ett skivkontrakt så kändes inte detta så kul. Vid permission från de militära åkte han till Stockholm och spelade in låtar till ett album. Samma höst 1975 släpps låten ”Oh Baby” som hamnar på Svensktoppen.

 

 

Släpper sitt debutalbum 1976.

I början av 1976 släpps albumet ”Två sidor”. Paul blir klar med det militära och det blir en folkparksturné. Låten ”C´est la vie” kommer med på Svensktoppen och hamnar på första plats.

 

Albumet ”Två sidor” var ditt första album. Bert Karlsson och Lars O. Carlsson var producenter, men redan på första plattan var Michael B. Tretow tekniker. Hur kändes det att som 20-åring gå in i en studio och spela in ett helt album?

– På den tiden var det makalöst. Jag satt hemma och spelade in alla instrumenten själv på mina demos. De lyssnade på mina demos och vi utgick från dem när vi jobbade i studion.

 

När ”Oh Baby” hamnar på Svensktoppen, minns du känslan du kände då?

– Det var sagolikt. Jag låg i lumpen på Säve Depå. Torgny Söderberg ringde och förvarnade mig. Han sa; ”håll i dig nu kära vän, snart så kommer Kersti Adams-Ray att ringa dig, för du har gått in på Svensktoppen”. Det var stort.

Kan du berätta om ditt debutalbum ”Två sidor” hur gick tankarna med vilka låtar som skulle vara med, fick du välja låtarna, eller vad det någon som lade sig i?

– Jag fick välja ganska fritt, och Bert la sig inte i så mycket som man skulle kunna tro. Vi pratade och bytte idéer både om omslag, och allt annat runt omkring.

 

Beskriv känslan när ”C´est la vie” hamnar på första plats på Svensktoppen.

– Svensktoppen var det största man kunde ligga på. En förstaplats på Svensktoppen var en dröm.

 

Tom & Helen är den tredje låten som hamnar på Svensktoppen och succé i folkparkerna. Bert måste ha hoppat jämfota åt din succé?

– Ja, det måste han ha gjort. Det blev rena rama upploppet på turnén. Så var det överallt där vi var. På Liseberg jagade de mig för att de skulle klippa av mig håret. De jagade mig med sax. Jag fick ha vakter runt mig hela tiden, och även poliseskort. Efter Liseberg så tror jag vi skulle vidare till Ellösparken.

Michael B. Tretow producerar platan ”Mumbo Jumbo” ihop med Lars O. Carlsson.

Med dessa framgångar blev det givetvis TV- och videoinspelningar. Inför nästa platta studerar Paul lite nya grepp och tar även sånglektioner. 1977 släpps plattan ”Mumbo Jumbo” som produceras av ingen mindre än Michael B. Tretow och Lars O. Carlsson. Lars O. Carlsson var med som producent på ditt första album och där var Tretow med som tekniker.

Albumet ”Mumbo Jumbo” blir en succé och Paul får en superhit med låten ”Guenerina”. ”Guenerina” blev Pauls genombrott i Sverige. Albumet ”Två sidor” och ”Mumbo Jumbo” har troligtvis sålt i över en halv miljon exemplar. ”Guenerina” blev inskickad till Melodifestivalen men kom tyvärr inte med. Men den fick revansch på Svensktoppen samma år och låg 9 veckor på 1: a platsen av 10 möjliga på den tiden.

 

Paul med turnékläder från ”Mumbo Jumbo”.

 

Spenderar mer tid i studion.

Micael B. Tretow ”Abbas stjärntekniker”, Anders ”Henkan” Henriksson och Lars O. Carlsson gjorde ett ovärderligt jobb i studion. Paul och de andra spenderar mer och mer tid i studion. Samtidigt blir det mer radio och tv för Paul. Sveriges Magasin, Nygammalt, Våra Favoriter och Skivspegeln m.m.

 

Platta nummer två ”Mumbo Jumbo” vad minns du från den inspelningen?

– På ”Mumbo Jumbo” skivan formade vi verkligen Paul Paljett fullt ut. Det var dit jag ville komma. Det var en tuffare stil och jag sjöng även mer på engelska. Det var mer arr och allt var mycket större.
Det kändes jättebra, men det blev ännu värre i folkparkerna. Med gruppen Inside som backade upp mig var det ett riktigt drag.

 

Samtidigt här får du superhiten ”Guenerina”. Var den det stora genombrottet?

– Ja, den har ju blivit en mastodontstor hit i Sverige, Norge, Finland och även i Danmark.

 

”Guenerina” blev inskickad till Melodifestivalen men kom inte med. Det måste ju ha känts konstigt?

– Den kom elva, och Bert blev vansinnig. Det året vann Forbes med låten ”Beatles”. Vi testades till svensktoppen. Detta var samma vecka och Forbes kom in på en sjunde plats, och jag gick direkt in på första.

 

Hur kom låten ”Guenerina” till?

– Hur den kom till vet jag inte riktigt, men texten skrevs av Monica Forsberg. Melodin hade jag sedan flera år tillbaka. Jag hade helt klart för mig att jag skulle göra en jättetydlig refrängdel och en softare vers. Den bara kom till och jag hade versen, refrängen och sticket.

Vi spelade in den lite tyngre i ett laidback-tempo. Det var inget forcerande dansbandstempo så att det gick att bugga till den. Tanken var att det skulle vara pop-produktioner.

 

Nu kom en kille in i bilden som hette Magnus Uggla, vad var det som hände?

– Anders ”Henkan” Henriksson producerade en hel del låtar till mig, när Lars. O. Carlsson klev åt sidan.

När Magnus Uggla dök upp och hade sin lite punkigare stil och spelade in rätt upp och ner i studion med ett band, men att det skulle passa mig var väldigt tveksamt. Samtidigt var det inte samma kostnader som med mina skivor. Fast så enkelt var det inte, utan det handlade om hur man tänker med låtar och hur man ville att det skulle låta.

 

Har du något roligt minne från studion när ni spelade in ”Mumbo Jumbo”?

– Eftersom Micael B. Tretow var med så var det väldigt kända musiker med. Tretow hade rolig humor, och jag minns när vi skulle spela in harpan i ”Mumbo Jumbo”. Vi hade inga ljud på den tiden, utan vi fick skicka efter en dam som spelade harpa. En dam kom med harpan i en budbil. Sedan tog det en dag innan vi fått liv i den. När den väl kom igång så lät den väldigt bra.

Samtidigt spelade man med gräddan av musiker som Roger Palm på trummor, Lasse Wellander på gitarr, Rutger Gunnarsson på bas och även andra olika musiker. Vi hade även med Radiosymfonikerna på stråkar m.m. Det var väldigt kul att spela in på den tiden och det var mycket folk i studion, och allt spelades in live.

Med låten ”You Can Dance” från albumet ”Mumbo Jumbo” tar Paul steget ut I Europa.

På plattan ”Mumbo Jumbo” finns låten ”You Can Dance” som blir Pauls steg ut i Europa. Han vinner Europatoppen med 150 poängs marginal till 2: an som var ingen mindre än Brian Ferry. Boney M som hade världshiten ”Ma Baker” kom på en 6:e plats.

Efter det spelade Paul in ”Reggae Bump” i London. Paul hamnade på olika skivbolag som Pye i England, Barclay i Frankrike och Hansa i Tyskland. Japan, Australien, Belgien, Holland, Italien och hela Skandinavien var intresserade av Paul.

 

1978 släpper Paul kritikerrosade albumet ”At your service”.

Producenter på albumet förutom Paul själv var: Anders Henriksson, Lars O. Carlsson och Michael B. Tretow. Han berättar att han mer eller mindre blivit sågad av den svenska pressen när det gällde album och shower. Men ”At your service” får lysande recensioner. Låten ”Little Cherry” låg som bäst på plats 3 på Europatoppen.

 

1979 släpps ett samlingsalbum ”Paul Paljett Greatest Hits” och en platta i Japan med namnet ”Angel Face”. 1980 kommer nästa album och det är ”Passar galoscherna?” och då under namnet Paul. Producenter på den plattan var Paul och Anders ”Henkan” Henriksson.

Åkte du och uppträdde utomlands efter succén med albumet ”At your service”?

 – Det blev spelningar i Skandinavium. Jag spelade aldrig i England och Tyskland.
Jag var ute och reste runt en del. Jag åkte bl.a till London och skivbolaget Pye och var en hårsmån från vara med i ” Top of the Pops”.

Jag var även i Amsterdam, München och i München där skulle jag träffa musikproducenten Frank Farian som bildade Boney M. Tyvärr så fick jag aldrig träffat honom.

Därefter åkte vidare till Hamburg och där träffade jag Baccaras producent Rolf Soja. Där skrev jag kontrakt med honom och skivbolaget RCA. Vid detta tillfälle hade jag lämnat Bert Karlsson.

 

Det blev även en japansk utgåva som fick namnet ” Angel Face”?

– Det är efter en titel på en låt. Hur stort det blev har jag ingen aning om, men det albumet släpptes i Japan.

 

 

1980 släpps ”Passar galoscherna”. Anders Henriksson och du producerar och skivan släpps under namnet Paul och namnet Paljett är borta, hur kom det sig att du inte gick vidare med namnet Paljett?

– Den skivan blev inte lyckad, idag måste jag erkänna det. Det var mycket famlande med den skivan. Att jag inte hette Paljett på skivan beror på att det var ett fruktansvärt motstånd till namnet Paljett. Jag fick inte kalla mig för Paljett i Melodifestivalen när jag var med där 1980.

 

1980 deltar du i Melodifestivalen med Torgny Söderbergs låt: ”Det går tusen sekunder på varje minut”. Efter det tystnar musiken och du öppnar ett supermodernt diskotek i Trollhättan som får namnet Diskotek Slussen. Tröttnade du på musiken eller vad hände?

– Jag tappade fotfästet vid den tidpunkten och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det var då jag blev inspirerad av Bert och byggde mig ett diskotek i Trollhättan. Bert hade byggt Willys Place i Skara. Jag blev ”Discokung” i Trollhättan och öppnade diskoteket 1982.
Fram till 1985 drev jag Slussen och sen köpte jag Hotell Drott som jag byggde om till Hotell Oscar.

 

När du ser tillbaka på detta, ångrar du att du gick in i detta med diskoteket och inte satsade fullt ut på musiken?

– Hade man varit ett team på grammofonbolaget, och detta är inget negativt mot skivbolaget Marianne utan detta var det som verkligheten såg ut på de flesta grammofonbolagen skulle jag tro.

Hade man varit ett team som hade vårdat den där killen eller tjej med sina egna låtar, eller grupp. Om man hade vårdat det på rätt sätt då hade man kanske fått en bra backupp och en trygghet genom hela processen. Det hade kanske gjort att man fortsatt med musiken i större skala.

Nu hände det så mycket så mycket så jag tappade fotfästet. Det var därför jag gick in och byggde ett diskotek för att få andrum för att få göra någonting annat. Jag fortsatte att skriva låtar och det utvecklade jag senare genom dansmusiken.

 

1987 blir det Melodifestivalen och en duett med Anne Kihlström. Du är även tillbaka i skivbranschen och albumet ”Luffarpojken” släpps där du har med dig Säwes. Hur kom det sig att det blev Säwes och dansband?

– Ja, det var med min låt ”Ung och evig”. Säwes var de första som hörde av sig till mig och frågade om jag var intresserad av att sjunga med dem. Samtidigt var de härifrån, så det var inte så konstigt. 1991 ryckte Matz Bladhs i mig och jag fortsatte med dem.

 

1991 blir det ännu ett album som släpps på LP och cd, där Rutger Gunnarsson både är tekniker och producent. Hur gick tankarna när du bestämde dig för att spela in albumet ”Andante Andante”?

– Det var strax innan Matz Bladhs. Den blev jättebra, fast det var lite hafsande fram och tillbaka med lite eget material och lite dansbandsmusik. Det blev inte den röda tråden, men samtidigt hade jag influenserna i dansbandsmusiken, eftersom det blev mer och mer dansband för min del.

 

Efter det fortsätter du med dansbandsmusiken och det blir 7 plattor med Matz Bladhs. Det första släpps 1992 och 1999 kommer den sista med Matz Bladhs orkester där du medverkar.

1996 kommer det en samlingsskiva med namnet ”Paul Paljett Story”. 2008 är du tillbaka med plattan ”Från Schlager till Psalm”, vilka låtar har du med på den skivan?

– Ja, jag var med i Matz Bladhs till 2004. Vi släppte i början en ny skiva varje år. Då sjöng jag så mycket att jag var tvungen att operera mina stämband. Detta var 1997. Det var en väldigt lyckad operation. Jag fick knottror på stämbanden och operationen gjorde jag på Sahlgrenska i Göteborg.

Cd:n ”Paul Paljett Story” säljer på än idag. ”Från Schlager till Psalm” som jag släppte 2008 följer lite av begravningsbranschen. Den innehåller allt ifrån ”Där rosor aldrig dör”, ”Vid Silverforsens strand”, ”Ljus & värme”, ”Stad i ljus” och jag har även lagt in några av mina egna låtar. Jag sjunger både på begravningar och på minnesstunden efter begravningen.

Kulturpris 2014.

2014 får Paul Trollhättans Stads Kulturpris. Paul Sahlin prisas för sin ”långa och framgångsrika musikkarriär, som spänner över 40 år”.

 

Nu 2018 jobbar du med att spela in dina äldre låtar i ny tappning och först ut att släppas på Spotify den 23 mars var låten ”Ingen vind, ingen våg”. Hur kom du på idén till detta, och vad jag har hört har du spelat in flera låtar i ny tappning, stämmer det?

– Det var skivbolaget som hörde av sig och ville att jag skulle göra de gamla låtarna i nya versioner. Vi får se var vi hamnar. Just nu när vi träffas så ligger en ny version av ”Anden i lampan” på Spotify.

 

Blir det ett nytt album med låtar i nya tappningar?

– Det får vi se, men det är mycket troligt. Jag jobbar ihop med Pär Winberg på skivbolaget ATENZIA.

 

Om du får välja en låt av alla du sjungit in vilken låt skulle du då välja som du tycker är bäst, och varför?

– Det där är svårt. En låt som jag tyckte blev kanonbra men som inte uppmärksammades var låten ”Susie”. Den handlar om en tjej som är ute på villovägar. ”Sommaren är ung” är en annan låt som jag tycker är kanon. ”Tom & Helen”, ”Ingen vind ingen våg” och ”Guenerina” är naturligtvis också mina favoriter. Det finns flera att välja på, och man tycker om alla låtar fast då kanske på olika sätt.

Idag jobbar du på en begravningsbyrå och du är även ute och spelar ibland. Hinner du med några fritidsintressen?

– Ja, jag åker ut med ett program som heter ”Paul Sahlin berättar och sjunger”. Jag hade även en nyrenässans med vuxendisco på mitt gamla diskotek Slussen Discoteque som hette LIPZ Nightclub där vi körde ett 40 + koncept med disco och uppträdande, och där man kunde mingla med mig. Det var väldigt populärt och det körde vi cirka 5 gånger om året.
Musiken är mitt fritidsintresse. Jag dubbeljobbar så jag hinner inte med något annat.

Stort tack Paul för att du tog dig tid för en intervju, det var mycket trevligt att få träffa dig. Under här har ni länk till Spotify och Paul Paljett på Facebook.

Paul Paljett på Spotify.

Paul Paljett på Facebook.

Pauls privata foton använder jag med tillstånd av honom.