Före apotekets tid – huskurer, handel och en farlig vardag

Före 1847 fanns inget apotek i Lysekil. Med 1800-talets mått var detta inte ovanligt – mindre kustsamhällen fick klara sig själva. De flesta sjukdomar behandlades hemma, ofta med kunskap som gått i arv genom generationer:

• avkok på renfana och älggräs
• omslag med granbar, tjära eller linfrö
• sårtvätt med saltvatten, ättika eller brännvin
• hostmedicin gjord på honung, kummin och timjan

Kunskapen fanns – men resurserna var knappa. Barnadödligheten var hög, förlossningar skedde hemma och skador från fiske, stenhuggeri och sjöarbete var vardag.

1847 – Det första sockenapoteket etableras

År 1847 fattar Bro socken beslut om att inrätta ett sockenapotek i Lysekil. Ledare för denna verksamhet blev Johan Peter Landgren, en praktiskt erfaren man med god kännedom om läkemedel – men utan den formella apotekarutbildning som senare skulle krävas. Hans apotek låg vid Stora Kyrkogatan, troligtvis inrymt i ett av de äldre trähusen nära kyrkan. Lokalen var liten och spartansk, men för sin tid fyllde den en avgörande funktion.

Det var ett apotek i ordets mest ursprungliga form: kombinationen av medicinförråd, örtkammare och rådgivningsrum.

Olika omdömen om sockenapoteket

Landgrens verksamhet bedömdes olika. När provinsialläkaren i Håby 1861 nämner i sin ämbetsberättelse att ett sockenapotek finns i Lysekil ”utan att bekant vore med hvilken rättighet nämnde industri utöfva­des”, får köpingens ordningsman Bundsen länsstyrelsens uppdrag att göra utredning.

Han redovisar ärendet med avskrifter av sockenstämmo­protokollet och skrivelser från Sundhetskollegium och tillägger för egen del följande: ”Pharmacie studiosus Landgren har allt sedan år 1847 hållit Sockenapotek inom köping­en Lysekil, hvilken varit och är bekant för såväl kronobetjäningen i orten som förre Herrar Provinsialläkare; äfven som att nämnde Landgren hållit detta Apotek till stort gagn och nytta för många af Pastoraternes innevånare, men hvad veterlig är, dermed aldrig förorsakat någon skada.”

D:r Rehnberg är däremot mera kritiskt inställd. Han meddelar han att vid hans tillträde till tjänsten fanns i Lysekil ”icke annat än ett i det bedröfligaste skick sig teende s. k. husapotek, längesedan utdömt, men tolererades i brist på bättre”.

En tid av förändring – Landgren tvingas lämna

Under 1870-talet förändras farmacin i Sverige. Kraven på formell utbildning och farmaceutisk legitimation skärps. Landgren, som saknade den nya examen, måste lämna sitt uppdrag.

År 1871 läggs det ursprungliga sockenapoteket ned. I dess ställe upprättas ett enklare medikamentförråd – en nödlösning som skulle komma att forma Lysekils apotekshistoria under tjugo år. Landgren själv sadlade om och öppnade en bok- och pappershandel.

1876 flyttade medikamentsförrådet till Rosvikstorg. I den beskrivning över lokalerna, som bifogades 1876 års visitationsprotokoll över apoteket, har provinsialläkaren J. W. Lindvall lämnat en beskrivning över apotekslokalerna och deras inredning.

”Medikamentsförrådet stående i juni 1871 varit uppställt uti en inskränkt och obekväm lokal, har under innevarande år inflyttat uti en ny, rymlig, ändamålsenlig samt tidsenlig lokal uti ett nybygdt större hus, tillhörigt Distriktsläkaren i Lysekil, Herr d:r E. A. Rehnberg, hvilken med upplyst omtanke och osparade kostnader synes hafva wid denna lokals inrättande mera fästat afseende wid ett stort Apoteks än det anspråkslösa medikamentsförrådets behof. Denna nya lokal är belägen uti öfre våningen af ofvannämnda hus och disponerar äfven för sitt behof en del af källarvåningen samt lokal för gräsvind 2 tr. upp.”

Trots lokalernas förträfflighet stannade medikamentsförrådet inte länge vid Rosvikstorg.

1891 – Lysekil får sitt självständiga apotek

Efter år av påtryckningar föreslås 1891 att ett självständigt apotek ska inrättas i Lysekil. Föreståndaren för förrådet, J. L. Lundberg, föreslås då som privilegieinnehavare. Beslutet är historiskt och samtidigt en period då Lysekil växer snabbt som badort, handelsplats och industriort. Ett eget apotek blir en symbol för den nya stadens självständighet.

Apotekare Lundberg köper Kungsgatan 20 ca1880 och flyttar apoteket dit. Huset hade på den tiden två stora yttre trappor, som togs bort sedan Rich. Björsell 1929 köpt fastigheten och byggt det stora stenhuset vid sidan om det gamla hörnhuset.

Apoteket flyttar på nytt längre ner på Kungsgatan

1925 startade bröderna Joel och Gunnar Callert firman Eskilstunaboden mitt på Kungsgatan och någon gång denna tid öppnar även apoteket där i moderna lokaler.

Apotekare Cöster tar över apoteket i Lysekil

Apotekare Alarik Cöster föddes i Gråmanstorp utanför Klippan i Skåne. Familjen flyttade flera gånger innan de slutligen slog sig ned i Stockholm. På den tiden kunde inte apotekaren välja ort fritt. Man fick tjänster när de blev lediga, ofta på helt andra orter. För att få bättre lön, ansvar eller chans till ett eget privilegium behövde man flytta dit staten pekade.

Apoteket som låg på Långholmen i Stockholm blev inte den framgång som apotekare Cöster hade hoppats på. En förändring av förbifarten i området påverkade kundflödet negativt, och apoteket gick därmed sämre. Frun kände sig lurad av situationen och gick till chefen för att klaga. Hans svar lär ha varit:
”Säg till apotekare Cöster att det finns ett apotek ledigt i Lysekil.”
Detta skedde år 1929, och flytten till Lysekil blev starten på familjens nya liv på västkusten.

På apoteket i Lysekil fanns ett nattvaktsrum eftersom apotekaren skulle kunna bistå med mediciner även under natten. Där hade apotekare Cöster också en vakthund – en Dobermann Pinscher med namnet Lord– som enligt historien inte var särskilt barnvänlig.

Alla fyra döttrarna arbetade inledningsvis hos sin far på apoteket, men gick senare vidare till andra arbeten. Endast dottern Signe blev kvar på apoteket tills hon gifte sig 1937 eller -38.

Kuriosa: En väggfast dricksvattenfontän var vanligt i butiker, apotek, järnvägsstationer och kontor från ca 1910–1940. Konstruktionen bestod ofta av en emaljerad metallbehållare eller cistern upptill (ofta dold). En tapplåda (kranbox) med dekorativ front och en droppskål undertill. Dessa fanns i många offentliga lokaler innan moderna vattenkranar blev standard.

Apoteket flyttar igen

1973 brinner Bepes affär på Kungsgatan ner och här bredvid byggs sedan huset där apoteket ligger idag 2025.

Apoteket flyttar in på sin nuvarande plats på tidigt 80-tal.

Författare:
Tove Andersson

Källor:
Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt bildarkiv från bland annat: Bohusläns museum, Lysekils kommuns fotoarkiv, Carlaförlaget och Lysekilsposten.
Lysekilspostens gamla artiklar från 1958
Karin Schönbäck (barnbarn till apotekare Cöster)
Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria.