Historien om Ulf Lundell och låten ”Öppna Landskap” som Lysekils kommun köpte in för en reklamkampanj om Lysekil.
Min pappa Eric ”Eran” Andersson jobbade för tidningen Bohusläningen i nästan 40 år. På sin resa genom livet träffade han massor av människor i olika möten. Han fick t.ex. den norska Kung Olav att hålla tidningen Bohusläningen framför sin öppna gylf för att pappa sa till honom att hans gylf var öppen.
Pappa fick ett kort med Kung Olav hållande i tidningen Bohusläningen i sin hand för att inte visa sin öppna gylf.
Här är pappas berättelse om hur Ulf Lundell fick se sitt vattentorn i Lysekil. Tyvärr så gick pappa bort 2012 men tack vare att han sparat mycket av sina negativ och en del texter så har jag kunnat dela med mig av pappas fantastiska alster.
Ulf Lundell och skrivarlya i Lysekil.
Till historien om Lundell så var det så att en av Sveriges populäraste artister, Ulf Lundell som 1985-86 var aktuell etablera en skrivarlya i Lysekils riksbekanta vattentorn. Det var kommunen som använt Lundells framgångsrika låt ”Öppna landskap ”som ledmotiv i sin stora reklamsatsning och som ersättning erbjuda skrivarlyan i vattentornet med sagolik utsikt över land och hav-öppna landskap. Marknadsföringen blev med Ulfs hjälp uppmärksammad, men frågan var om denne skulle utnyttja erbjudandet som kommunen och vattentornets ägare Arne Karlsson gjort?
Skulle han komma?
Ryktena surrade, kommer, kommer ej. Det blev det senare. Men Ulf Lundell som sade sig ha fått kännedom om skrivarlyan genom tidningarna hade gärna velat titta närmare på vattentornet och platsen för skrivarlyan. Det var här som jag och Bohusläningen kom in i bilden.
Fick tips om att Lundell var på semester i Fiskebäckskil.
Jag fick tips om att Ulf Lundell med familj, maka i juli-86 och fyra barn semestrade i Bohuslän och till råga på allt i Fiskebäckskil. Med de kontakter jag hade stod det snart klart var ”offret” kunde finnas i Fiskebäckskil och det stämde.
Jag berättade ärendet för Ulf, bland annat för att få klarhet i skrivarlyans vara eller inte vara. Även önskan att Ulf skulle åka med till Lysekil för att själv få se platsen. Efter en stunds diskussion gav han med sig till att följa med på en biltur via färjan Skår- Finnsbo. Men vi hade inte gått många meter mot parkeringen förrän autografjägare ungdomar dök upp från intet. Men Ulf skrev villigt till samtliga, var på färden startas mot Lysekil. Ulf sa att; ”bli kul se denna byggnad jag kopplats samman med”.
Åkte till vattentornet i Lysekil.
Med Ulf Lundell som passagerare blev det mest”slöprat” med betoning på lokala företeelser. Från infarten ser vi på håll vattentornet vilket gör min passagerare extra intresserad. ”Jag ångrar nog ändå att jag inte tog chansen att få jobba däruppe bland molnen” sa Ulf när han såg hur vattentornet var. Skall bli kul att äntligen få se skrivarlyan inflikade Ulf när vi närmade oss vattentornet.
Tyvärr fick Ulf Lundell aldrig se sin tilltänkta skrivarlya. Ägaren Arne Karlsson hade oturligt nog rest bort samma dag som vi besökte vattentornet. Nu fick Ulf bara se den originella byggnaden i granit utifrån, men han kunde föreställa sig panoramavyerna från de övre våningarna. På hemvägen till Fiskebäckskil undrade jag om vistelsen på västkusten kan inspirera honom till en ny ”öppna landskapslåt”?
– Ja denna trakt ger verkligen inspiration till en ny låt sa Ulf som fått välbehövlig möjlighet koppla av Från turnélivets jäkt och jobbiga tillvaro.
Bestämde träff för reportage.
Efter Lysekilsbesöket kom vi överens att träffas i Fiskebäckskil en viss tid för ett reportage. Jag var på plats men någon Ulf sågs inte till. Vid en brygga vid Gullmarsstrand fick jag se turister som uppenbart såg något som intresserade dem. Gissa vad det var? Jo, Ulf Lundell som kavlat upp byxbenen och hoppat i vattnet för att meta krabbor. Här fanns anledningen till att han inte dök upp.
Fixade sommarbostad.
Andra gången jag träffade Ulf Lundell var för några år sedan på Skaftö ridklubbs parkering i Sälvik, ett Stenkast från min bostad. En bil svängde just in på P- platsen när jag var på väg förbi densamma. Var det inte Ulf Lundell jag såg, jo visst måste det ha varit det tänkte jag. Och visst var det så. Å jag saknade kameran. Vi hejade och jag påminde om vattentornet, men ej den uppgjorda träffen som ej blev av. Ulf sökte sommarbostad men hade ej kunnat hitta någon.
Jag skall försöka hjälpa dig sa jag och lovade höra av mig till Gullmarsstrand där han tillfälligt ordnat bostad. Efter många telefonsamtal lyckades jag ordna ”sommarstuga ”på Pinnebergsområdet vid Östersidan. Glad över att ha kunnat fixa sommarbostaden åkte jag till Gullmarsstrand för att berätta den glada nyheten.
Döm om min förvåning när han i telefonen uppgav att han inte längre var intresserad av sommarhus.
Där slutar pappas berättelse om historien om Ulf Lundell i Lysekil. Jag vet att det finns fler historier om Ulf Lundell i Lysekil hör gärna av er om ni vill dela med er av något.