Succé och rekord i antal deltagare i årets digitala Vattenloppet i Lysekil. Idag sprang några från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Lysekils Vattenlopp

På grund av pandemin så skapades det i år ett digitalt vattenlopp här i Lysekil. Vattenloppets syfte är att samla in pengar för att konkret kunna arbeta med ”Rent vatten åt alla” som en del av Soroptimiströrelsens arbete för flickors rätt till utbildning.

Vattenloppet på distans öppnar upp för helt nya möjligheter, eftersom man inte längre begränsas av tidpunkt eller geografiskt avstånd. Nu kan man tävla och utmana sina kompisar som bor i andra änden av landet utan att någon behöver resa iväg. Sista dagen för Vattenloppet är i morgon den 23 maj för er som vill stödja och medverka i Vattenloppet.

Succé och nytt deltagarrekord i Vattenloppet

Närmare 700 deltagare blev det i årets digitala vattenlopp i Lysekil. 12 Soroptimistklubbar i Sverige har anmält deltagare och olika företag har stöttat Vattenloppet, både i och utanför Lysekil. 101 stycken tröjor har skickats utanför Lysekils kommun. 5 tröjor har skickats till systerklubben i Rostock i Tyskland som också ville vara med och stötta vattenloppet i Lysekil.

Här är fyra av de fem som promenerade för Vattenloppet i Lysekil i Tyskland.

Räddningstjänsten Mitt Bohuslän ville och vara med och stötta detta bland många andra och idag sprang några från Räddningstjänsten här i Lysekil. I nästan full munderingen med en extravikt på 22 kilo så sprang Linus Stjernqvist och Kevin Hasslöf den officiella 5 kilometer långa banan. Till hjälp hade de Erika Norlinder, Tobias Aronsson och Fredrik Liewendahl som sprang och cyklade utan mundering.

Jag fanns på plats innan avfärd till Havsbadsparken där starten skulle gå och tog lite foton.

Linus och Kevin byter om och laddar för Vattenloppet.

Två taggade killar. I bakgrunden i brandbilen syns Donny Hasslöf och Robert Andréen.

Från vänster: Linus Stjernqvist, Donny Hasslöf chaufför idag, Erika Norlinder, Robert Andréen hjälpreda till de som sprang och chaufför, Kevin Hasslöf, Fredrik Liewendahl på cykel och Tobias Aronsson.

Starten har gått från Havsbadsparken.

Ett glatt Räddningstjänsten Mitt Bohuslän nere i Pinnevik.

Där lämnar jag gruppen, men Fredrik Liewendahl fick hoppa in som fotograf och gjorde detta med bravur. Tack Fredrik.

Kevin spurtar på bra, med Linus bakom sig.

Linus och Erika.

Erika och Linus på väg in i mål.

Där var de på väg in i mål. Kevin sprang på 28:14 och Linus på 29:17. Bra jobbat!

Det har varit många orangea tröjor i veckan på olika ställen i Lysekil. Jag fick lite foton från LysekilsBostäder och Strandflickorna som varit med i Vattenloppet i Lysekil i veckan.

Precis innan jag skulle lägga ut reportaget om Vattenloppet kom det en bild på några som ville göra reklam för detta fina initiativ. Här kan du läsa mer om vattenloppet.

http://www.vattenloppet.se/

Idag på bloggen får ni följa med till Räddningstjänsten i Brastad som söker personer som vill bli deltidsbrandman

Jag besökte Brastads brandstation som är en av de sju brandstationer som är fördelat i Uddevalla, Lysekil och Munkedal och som tillhör förbundet Mitt Bohuslän.

Där träffade jag Karl – Fredrik Petzäll styrkeledare, brandinspektör och blivande stationschef i Brastad. Vidare på plats fanns även Lars Johansson, Martin Stensson styrkeledare i pol, Bo Sandström styrkeledare, Johan Skoog och Anders Henriksson aktiv i 28 år som nu är pensionerad som brandman men som fanns på plats när jag var och hälsade på.

Fr. vänster: Lars Johansson, Anders Henriksson, Martin Stensson, Bo Sandström, Johan Skoog och Karl-Fredrik Petzäll.

Byggdes till 1995

Brandstationen fick en rejäl upplyftning 1995 då det bland annat tillkom teorilokal, kök, större omklädningsrum, duschar, bastu och tvättrum med mera.

Idag är de 13 deltidsbrandmän i Brastad som har beredskap hela tiden. Sen finns den några i en pool som inte ingår i den normala beredskapen på grund av att de jobbar för långt bort för att ansluta inom utsatt tid för utryckning från brandstationen.

Regeln är att man måste ha fem minuters anspänningstid, men på grund av bristen på personal har man valt att utöka denna tid till 8 minuter. Detta för att nå ett större upptagningsområde för rekrytering av personal till räddningstjänsten i Brastad.

Bör vara 20 brandmän på en station

Normalt skall de vara 20 deltidsbrandmän, men problemet som uppstått i Brastad och många andra deltidsbrandkårer är att man är för få. Detta är idag ett vanligt problem i Sverige på mindre orter.

Idag om man det skulle brinna i närheten av Brastad i en villa och man vet att det finns personer i huset så får man inte gå in och rökdyka med så få i personalstyrkan och det kan få mycket allvarliga konsekvenser på plats. De får inte gå in och måste invänta att Lysekil eller Munkedals räddningstjänst ansluter till platsen, och då förstår ni nog vad sekunder och minuter betyder om man skulle behöva göra en rökdykarinsats vid det tillfället.

Anders Henriksson före detta brandman berättar att för 15 år sedan var det inga problem med att få personal till räddningstjänsten, då var det kö för att få komma in. Det har gått i vågor genom åren med att få tillgång till personal.  

Idag är det bara män i personalstyrkan i Brastad men man ser gärna att tjejer söker till deltidsbrandman. Hur går det då till om man vill bli brandman.


Ansökan till deltidsbrandman

Är du kvinna eller man med rätta gnistan, båda fötterna på jorden och hjärtat på rätta stället? Vill du dessutom hjälpa människor på din hemort att känna sig trygga i sin vardag?

Vi söker deltidsbrandmän till våra stationer i Ljungskile, Brastad, Lysekil, Munkedal och Hedekas. Som deltidare på brandstationen kommer du in i en god gemenskap. Du blir en viktig resurs för samhället och en tillgång i säkerhetsarbetet på ditt jobb. raddningstjansten@mittbohuslan.se

Här kan du läsa mer: https://mittbohuslan.se/om-oss/jobba-hos-oss.html

Nyast hos räddningstjänsten i Brastad är Lasse Johansson som är 60 år. Han är sedan ett år tillbaka deltidsbrandman. Lasse berättar att man får göra en konditionstest, läkarundersökning och sedan får man en utbildning. Som chaufför av brandbilen så får man även ett lastbilskort med betald utbildning. Räddningstjänsten ersätter det inkomstbortfall du drabbas av från din vanliga arbetsgivare under utbildningen. Du får även fri tillgång till brandstationen där du kan greja med din bil på fritiden och man får använda gymmet som finns i brandstationen. 

En fantastisk gemenskap

Dessutom får du en fantastisk gemenskap som blir som en familj intygar alla som är där. Chargongen kan bli lite tuff ibland mellan killarna men det är bara att ta för sig och ge igen säger de och skrattar.


Hur många utryckningar har ni på ett år?

– Tidigare har vi haft ungefär 60 utryckningar per år, men nu när vi har en ledningscentral så gallrar de bort en del av larmen som inte är räddningstjänstuppdrag. Exempel en del av de singelolyckor åkte vi på förut, där man idag om man tagit sig ur bilen och står utom fara så är det ett bärgningsuppdrag säger Karl – Fredrik Petzäll där räddningstjänsten inte rycker ut.

Det är väl inte bara bränder ni åker på idag?

Vi har något som heter IVPA och det betyder i väntan på ambulans. Om ambulanserna är upptagna på någon annan stans så har vi lite material så vi kan göra livsuppehållande åtgärder. Idag är alla brandmän utbildade i HLR. Förut så hade vi även syrgas men det har vi inte längre. Men vi har defibrillator som vi kan utföra första hjälpen med om det skulle behövas säger Bosse Sandström.


Vad får man uppleva som brandman?

– Med tankar på bränder så är nog Scandinavian Star branden 1990 det värsta jag varit med om, och det säger både Bosse Sandström och Anders Henriksson. Anders fanns på plats när fartyget bogserades in till kajen på Grötö och Bosse gjorde något pass när detta skedde.

Det värsta är nog när barn är inblandade i trafikolyckor, och det kan även vara så vid olyckor att man känner någon av de som blivit skadade säger Bosse Sandström.

Vi åker även på annat och är det IVPH så kan man få åka på suicid och andra saker. Även djurlivräddning ingår. Vi kan även rycka ut om det skulle bli en vattenläcka med mera.

Samtalsstöd vid allvarliga händelser

Efter svåra insatser så pratar man oftast inom gruppen eller om det är en större grej kallar de in kommunens joursamgrupp. Även i förbundet finns det samtalsstöd för den som behöver det.

Johan Skoog berättar att han samtalat med kommunens grupp efter en händelse och det var jättebra.

Sen och andra sidan och det som är det bästa med jobbet är att man kan hjälpa folk. Man tjänar inte några stora pengar på att vara deltidsbrandman, men det man vill är att kunna var med och hjälpa att rädda människor som hamnar i nöd.


Har det ändrat sig med åren detta med släckningsredskap?

– Ja, jösses säger Anders Henriksson. Den bilen vi har här nu har vi bara haft ett halvår och den finns det då ytterligare nya prylar på, och det händer hela tiden saker säger Karl – Fredrik.

Hur har det utvecklat sig?

– Dels så använder man mindre vatten idag. Detta både för miljön och för restvärdet på det objekt man släcker. Ju mindre vatten som läggs på vid själva släckningsarbetet desto mindre vattenskador uppstår i byggnaden som släcks. Man tänker även mer på miljön idag och tanken är då att man kanske inte alltid skall släcka alla bränder där huset ändå är bortom räddning.

Här är skadan på miljön större med kontaminerat släckvatten än vinsten med ett släcka ett ändå förlorat hus. Dock är detta inte något man har börjat praktisera i någon större utsträckning ännu men är än något som det pratas en hel del om under utbildningen till brandman.

Vidare så försöker man hindra förorenat släckvatten att rinna ut i vattendrag och dagvattensystem vid räddningsinsatser, exempelvis genom brunnstätningar, invallningar och liknande säger Karl – Fredrik.

Släcker man en brand snabbare idag?

– Absolut mycket mer effektivare än tidigare och det blir inte alls så mycket skador som det blev förr. Pulver är också väldigt effektivt. Det är därför vi styrkeledare har med oss pulversläckare när vi åker i förväg till en brand. Det är för att man skall kunna dämpa ner en till exempel rumsbrand och det är väldigt effektivt även om det smutsar ner mycket säger Bo Sandström.

– Vi hade en fullt utvecklad brand i en sommarstuga ute på Härnäset som jag var först på. Där hystade jag in en släckgranat och sedan kom resten av gänget och tömde tre pulversläckare i huset och det gjorde att de fick stopp på branden. Sedan var det eftersläckning säger Karl – Fredrik.

Vilken årstid är det mest larm om bränder, är det vid jul?

– Nej, jag vill nog påstå att det är vid påsk och sent på våren när alla sommargäster kommer till sina fritidshus och skall elda skräp säger Bo Sandström.

Är ni ute och visar upp er något på exempelvis skolor och andra tillfällen?

– Vi brukar bland annat visa upp oss på julmarknaden här i Brastad. Vi har gjort det, men vi borde nog göra de mera. I Uddevalla är de ute bland skolorna och pratar om räddningstjänsten. Just nu är det svårt när vi befinner oss i en pandemi. Inom en snar framtid kommer det att gå ut en folder från förbundet som talar om att vi söker folk.

Idag har räddningstjänsten tre bilar till sitt förfogande på brandstationen i Brastad. Tack för att jag fick komma och hälsa på er och hoppas ni får in lite ansökningar nu. 

NU KAN DU SOM VILL SPONSRA MIN BLOGG MED EN VALFRI SUMMA. ANTINGEN VIA QR-KODEN ELLER SWISHNUMMER 1231447168

Jobbet med att hitta den eller de skyldiga till mordbränderna ombord på Scandinavian Star fortsätter. Personer från ”Etterforskning av mordbrannen Scandinavian Star” besökte Lysekil på söndagseftermiddagen.

För ungefär två år sedan var de här från Stiftelsen ”Etterforskning av mordbrannen Scandinavian Star”. I söndags var de tillbaka på kajen i Lysekil, och med sig hade de ett filmteam från norska Discovery.

CI2A5617.jpg
Intervju med Jonny Kallaste. Helge Marino Moldver skötte kameran och Atle Reinton intervjuade.

Från Norge var det Gisle Weddegjerde, Sigurd J. Klomsæth och Terje Bergsvåg som avverkat en femdagarsresa där de besökt olika platser och träffat olika personer. Sista platsen på resan var just Lysekil där Scandinavian Star låg för 27 år sedan. Den 7 april 1990 bogserades Scandinavian Star in till kajen på Grötö. Ombord på Scandinavian Star fanns 159 döda kroppar.

CI2A5622.jpg
Intervju med den norska advokaten Sigurd Klomsæth.

Det finns fortfarande efterlevande som vill få detta med branden ombord på Scandinavian Star uppklarat. Vem och vilka är de skyldiga. I söndagens danska tidning ”POLITIKEN”  är det ett stort reportage om bl.a. försäkringssumman på fartyget.

CI2A5634.jpg
Sigurd Klomsæth intervjuar Agne Knutsson och Gisle Weddegjerde lyssnar.

CI2A5638.jpg
Terje Bergsvåg visar en modell av Scandinavian Star.

CI2A5644.jpg

På kajen vid Grötö fanns Jonny Kallaste som när det begav sig körde bärgningsbil och bärgade bilar – och de lastbilar som fanns ombord på Scandinavian Star. Jonny hade mycket att berätta för filmteamet och de andra som fanns på plats. Morgan Ask från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän berättade bl.a. om lukten av diesel från fartyget. det pratades även att tre personer ur manskapet på båten hade gömt sig och hoppade ut från sidan på Scandinavian Star när den låg vid kajen vid Grötö.

CI2A5674.jpg

CI2A5686.jpg

F.d. kriminalinspektör Agne Knutsson som jobbade som tekniker på tekniska roteln fanns också på plats och intervjuades ute på kajen på Grötö.

CI2A5697.jpg

Efter besöket på Grötö åkte vi vidare till brandstationen i Lysekil. Där slöt det upp lite personer som hade varit med och hjälpt till när fartyget låg i hamnen i Lysekil 1990.

Gisle Weddegjerde som är Skipsteknisk utreder for stiftelsen Etterforskning av mordbrannen Scandinavian Star, pratade om det som hänt i olika skede på Scandinavian Star under brandtillbuden.

CI2A5702.jpg
Gisle Weddegjerde.

CI2A5708.jpg
F.d. polichef Anders Buhlin samspråkar med Gisle och Terje.

Anders Buhlin var en av de första på båten vid kaj och sista att lämna båten när den lotsades ut ur hamnen i Lysekil.

CI2A5710.jpg

På plats fanns även nuvarande kommunalråd Jan-Olof Johansson, f.d. kommunalrådet Roland Karlsson som var med och jobbade med ambulanspersonalen när Scandinavian Star låg vid kajen på Grötö, Bengt Elfström jobbade som ställföreträdande räddningschef när branden inträffade och Kent Hedström jobbade som polis och var på plats i Lysekil 1990.

CI2A5728.jpg

CI2A5729.jpg

CI2A5747.jpg

CI2A5749.jpg

Det blev en intressant eftermiddag på brandstationen i Lysekil. Ni som vill läsa mer om efterforskningen om mordbranden på Scandinavian Star kan göra det på länken under här.

STIFTELSEN ETTERFORSKNING AV MORDBRANNEN SCANDINAVIAN STAR