Ola Lindholm barnboksdebuterar. Den 12 mars blir det stor releasefest på Akademibokhandeln här i Lysekil.

Idag får ni träffa Ola Lindholm på min blogg. Jag åkte hem till Ola och fick en mycket trevlig pratstund med honom där han bl.a. berättar om sin barnboksdebut som han släpper den 1 mars och där han har valt att lägga bokreleasen hos Hasse Ekbrand på Akademibokhandeln i Lysekil.

CI2A9521.jpg
Ola & jag.

Ola Lindholm är född i Lund den 5 november 1970. Han flyttade med familjen till Karlshamn när han var sex år. Efter grundskolan blev det samhällsvetenskaplig linje på Väggaskolan i Karlshamn.

Jag frågar Ola om han redan tidigt var inne på det här med programledare för TV?

– Nej absolut inte, jag hade inte en aning om vad jag ville bli och det vet jag fortfarande inte. Livet är ett äventyr och man får se vad som händer på vägen.

Hur kom du in på det här med TV? 

– 1993 för 23 år sedan kom jag in i TV. Jag bodde på soffan hos en kompis i Stockholm. Han spelade gitarr och sjöng och jag spelade på en tvättbräda. Tvättbrädan var det enda instrument jag kunde spela och hålla takten på. Jag hade långt hår och så spelade vi på krogar runt om i Stockholm. Vi fick tretusen kronor direkt i fickan per kväll. Det var perfekt.

Killen jag sov hos hade en kompis som jobbade med TV. De letade efter någon som skulle vara hallåa på TV 3 mellan några ungdomsprogram på eftermiddagen. De tipsade om den där Blekingen med långt hår och som pratade så konstigt. Jag fick testa detta och fick jobbet.

Hur gick det?

– Jag var värdelös på detta och fick hatbrev hela tiden där de bl.a. skrev ”kasta ut honom”.  Det var hemskt för jag var riktigt värdelös men samtidigt var det roligt att fått ha varit med om detta.

Hur gick du vidare efter hallåandet i TV 3?

– På 90-talet behövde de veejays på ZTV och då började jag där med att presentera musikvideos och hade fortfarande långt hår och var tuff. På den vägen var det och därefter rullade det på.

Sen började du på SVT?

– Ja, kommer man in i branschen så är det svårt att ta sig ur. (Ola skrattar). En kompis till mig hade gått en TV-producentlinje och hon ville göra ett naturprogram för sexåringar. Hon hade lagt upp idén för SVT och fick klartecken att få göra sex stycken program.

Hon ringde mig och frågade om inte jag ville vara programledare. Nja, jag var inte riktigt inne på detta med att bli barnprogramledare. Jag var runt 26 år och tyckte att barnprogramledare skall man inte vara. Jag ville vara tuff och gå före i köerna på Stureplan och det får man inte om man blir barnprogramledare. Hon tjatade och tillslut sa jag ja.

Vi satt på ett möte och vi skulle bestämma vad som skulle vara med i programmet. Vi tittade på ett inslag från ett danskt TV-program där de hade byggt upp en liten miniscen med en ridå. De drog för ridån och där låg det en liten bajs. Sedan presenterade de den där bajsen och sa; ”att den här kommer från kamelen”.

Detta gjorde vi om till ”Gissa bajset”. Det var där på det mötet på SVT det började och jag visste att det skulle bli en succé för det kändes helt rätt. Vi spelade in programmen och redan efter första programmet blev det en supersuccé. ”Myror i brallan ” hette programmet och det sändes för första gången 1999.

CI2A9496.jpg

Söndagsöppet ihop med Richard Olsson och Lotta Engberg gjorde du år 2000, hur var det?

– Ja, där var det jag och Gorillan som bl.a. gjorde en talkshow för barn. Det var ihop med mina kompisar Lotta Engberg och Richard Olsson som jag gjorde det programmet. Det blev hela femtio program på fyra säsonger.

2002 vinner du en Grammis.

– Ja, det stämmer. Fast jag har varit nominerad en gång tidigare för Myror i brallan skivan. Signaturmelodin skrev jag texten till när jag satt på en buss på väg hem från SVT. Skivan Ola & Gorillan fick vi en Grammis för 2002. Jag har bara sett Grammisen en gång och det var den kvällen vi vann den. Mats som var Gorillan har haft den de senaste tio åren. Jag hoppas att jag snart får hem den till Skaftö.

Vi turnerade i ungefär tre år och det var jag, Mats och min gode vän Oscar. Jag var stjärnan och var konferencier. När jag någon gång fick lite feeling och trodde jag var popstjärna så drog alltid ljudteknikern ner mickrofonen så jag inte hördes.

2004 gjorde du Melodifestivalen och året efter Wild Kids hur var det?

– Jajamensan, det var ett två intensiva år med dels Melodifestivalen och planeringen av Wild Kids. Melodifestivalen hade det året 4.3 miljoner tittare. Jag ligger på tredje eller fjärde plats på någon tittartopp genom tiderna ihop med Charlotte Perrelli och Peter Settman och det är stort.

Vad minns du av Melodifestivalen 2004?

– Melodifestivalen är väldigt speciell och det var väldigt roligt att få göra den. Men det är också ett sammanhang där alla som är inblandade kliver in i en bubbla under sex veckor och tror att de är i det absoluta epicentrumet i världen under de sex veckorna. Det spelar ingen roll om ett tredje världskrig hade brutit ut, ingen i Melodifestivalen hade märkt detta. Det är rätt häftigt att få vara med om det engagemanget men samtidigt är det en väldigt märklig värld.

Kommer du ihåg vem som vann?

– Det var Lena Philipsson med låten ”Det gör ont” och det glömmer jag aldrig. Jag kommer ihåg många roliga saker. När jag hör vinjettmusiken till det årets Melodifestival så ökar pulsen på mig även om det har gått tolv år sedan den var. Den pulsen man får när man vet att det är 4 miljoner tittare och man är i Globen och det är fullsatt och alla skriker för fullt och man vet att fuckar man upp nu då fuckar man upp rejält.

Jag gjorde faktiskt det för i finalen sjöng jag, Peter och Charlotte en sång i inledningen i Globen. Först sjöng Charlotte och sedan Peter och när det var min tur så tappade jag bort texten och fick lalla igenom den. Jag tror inte det var någon som märkte det.

Hur var det att göra Wild Kids?

– Jag var med och startade det och byggde upp det.

Hur kom man på idén till det?

– Jag tror man ville göra ett Robinsson fast för barn. Det är en svensk idé från början och vi var det första landet som gjorde det och sedan är det några länder som gjort det efteråt.

Ingen hade gjort något liknande och första året var vi ute i fem veckor i skogen. Det spelades in på Kolmården i Norrköping. Det var sex ungar som började med hela äventyret och de var i skogen i fem veckor utan sina föräldrar och vi hade ansvaret för dem.

Jag minns att vi stod på första inspelningsdagen och det kom helikoptrar som de skulle åka med. Det fanns även sjöflyg och det var en stor inspelningsplats med hela sjuttio personer som jobbade med produktionen. Jag och producenten Joel tittade på varandra och sa att; ”tänk om barnen vill åka hem imorgon, va fan har vi gjort vi kan inte skicka ut sex ungar i skogen utan sina föräldrar i fem veckor, är vi helt dumma i huvudet. Tänk om de blir mörkrädda och säger att de vill åka hem”.

Produktionen kostade över tio miljoner kronor och vad skulle hända då om de inte ville vara kvar. Det gick helt fantastiskt och allt gick perfekt och blev en av de största barnserie-succéerna någonsin i Sverige. På den tiden sändes det på SVT 1 på fredagkvällarna och vi hade miljonpublik.

Hände det något roligt under inspelningarna av Wild Kids?

– Det hände hur mycket som helst. Jag minns ett speciellt tillfälle när Bert Karlsson var med och ungarna verkligen älskade Bert. De puttade honom i vattnet och han blev så stressad att han höll på att drunkna. Vi drog upp honom på flotten och allt gick bra.

CI2A9492.jpg
Ola med Kristallen som han vann för ”Årets barn -och ungdomsprogram” 2010 med Wild Kids.

Sen blev du chefredaktör för Kamratposten hur kom det sig?

– Jag blev headhuntad, för Bonnier hade letat efter någon runt om i Sverige som de trodde kunde sätta lite ljus på Kamratposten och kanske modernisera den lite och se till att fler ville prenumerera på den. De tjänade inga pengar på den när jag kom dit men det var min uppgift att den skulle gå med vinst. Jag jobbade där i fem år och lyckades ganska väl med den. Det var väldigt roligt. Kamratposten startade 1892 och är världens äldsta barntidning.

Sedan började du jobba med Sean Banan?

– Det stämmer. Chefen på Sony Music ringde och ville att jag skulle hjälpa Sean med texter till nya låtar till en platta. Jag tackade ja och vi började sammarbeta. Sen blev det Melodifestivalen där jag skrev texten till ”Copacabanana” och även regisserade hela showen till numret i Melodifestivalen.

Sean säger alltid att vi jobbar mot varandra än med varandra. Först skriver jag en text som jag tycker är bra och sedan förstör han den. Tillslut så enas vi.

unnamed
Sean & Ola.

Hur var det att vara tillbaka i Melodifestivalen?

– Det var roligt att vara där som upphovsman. Samtidigt gjorde jag det för jag fick chansen att göra den galnaste showen som Melodifestivalen någonsin har sett. Sen så fick jag med tvillingarna Tommy och Roger Fransson från Lysekil och det var jättekul. Vi träffades på en fika på Jönssons Katt i Lysekil och jag berättade vad de skulle göra. De tackade ja och var supermodiga.

Blir det något mer samarbete med Sean?

– Ja, det kommer nya häftiga saker framöver med Sean. Vad det är kan jag tyvärr inte säga idag.

CI2A9483
Det har blivit både Guldskivor och 2 x platina skiva med Sean Banan.

Vad gör du idag?

– Dels så har jag jobbat en del med SVT och förra året producerade jag två helkvällar. En med Tomas Ledin och en med Lisa Nilsson som sändes i SVT. Jag har jobbat med Nobelfesten och sändningarna med bl.a. Kattis Ahlström. Det var roligt att få jobba med Kattis och kliva tillbaka in i rutan igen. Jag har även suttit och jobbat med utvecklingen vilket betyder att man hittar på nya TV-program.

1c972165-8199-4042-bd30-6bb8af4560f6
Nobelpristagaren Arthur B McDonald, Ola och Mats Sundin.
1338e791-7f4b-446d-b0e1-c221ec2a4093
Ola och Niklas Källner när de jobbar med Nobel intervjuerna.

Du kommer att släppa din bokdebut den 1 mars. Hur kom du på den idén?

– Jag har alltid vetat att jag förr eller senare kommer att skriva en bok. Jag har så många historier i huvudet och det har jag haft sedan jag var fem år. För att kunna skriva böcker så behöver man ha någon sorts tid och lugn i kroppen som jag aldrig tidigare har haft, men som jag fick när jag flyttade till Bohuslän.

Man blir lite äldre och man har inte lika bråttom längre och helt plötsligt sitter man där och har både tid, kraft, ork och förmåga att skriva och då gjorde jag det. När jag väl var färdig så skickade jag in manuset till boken och Bonniers sa att det var kanon och den ger vi ut.

Det blev en barnbok.

– Ja, det blev en barnbok som heter ”Drömfångaren odjuret vaknar”. Jag håller redan med på en uppföljare till den. Det är en tvådelad historia så det blir två böcker. Den första boken släpps 1 mars och den andra kommer lagom till bokmässan i Göteborg i höst. Så just nu har jag fullt upp med skrivandet.

CI2A9497
Ola i sin skrivarlya.

Kan du berätta lite om vad boken handlar om?

– Det är en äventyrsberättelse som handlar om en liten pojke som har haft det tufft i livet där föräldrarna dog i en bilolycka och han bodde i ett fosterhem där han blir slagen. Han blir inlåst i ett litet rum i källaren och en natt drömmer han om ett fruktansvärt odjur. När han vaknar inser han att odjuret har kommit till liv genom hans drömmar och han ser en enorm man som slåss mot odjuret utanför huset där han bor. Då bestämmer han sig från att fly från odjuret och sin fosterfamilj.

Sen träffar han på en mycket märklig familj som heter Angel. I den familjen finns det en flicka i hans egen ålder och en enorm man som är pappan i familjen. Den familjen visar sig vara drömdjursfångare i den 21:a generationen. De har fångat in drömdjur som barn har drömt fram genom århundraden för att skydda dem och de har samlat alla dess drömdjur på en mycket hemlig ö långt ute på en ocean, och där börjar äventyret.

unnamed (1)

bokreleasen blir i Lysekil hos Hasse Ekbrand på Akademibokhandeln. Hur kommer det sig?

– Jag satt på Bonniers förlag och vi hade ett stort möte. Vi började diskutera om ett releaseparty och funderade på var det skulle vara någonstans. Då sa jag att det skall vi ha i Lysekil. Jag har inte frågat honom ännu men det finns en härlig man där som driver en bokhandel och som är en riktig eldsjäl.

Jag frågade Hasse om de ville vara värdar för min releasefest och de var de vänliga nog att ställa upp på. Det tyckte jag var jättetrevligt. Lördagen den 12 mars kl. 11:00 blir det stor releasefest på Akademibokhandeln i Lysekil.

Hur kom det sig att du flyttade till Skaftö?

– Min sambo Lotta och hennes syster äger Hannas i Hamnen i Grundsund och Ladan på Östersidan. Sedan är svärmor och svärfar här väldigt mycket. Vi levde ett extremt hektiskt liv i Stockholm och jobbade otroligt mycket. Vi hade en femårig son som vi kände att vi ville tillbringa mer tid med och ville även ha det lugnare och skönare. Samtidigt ville vi att han skulle få vara nära dem som älskar honom mest.

Jag älskar Skaftö och har varit här på somrarna under många år. Sen så fick vi tips om ett ställe och det fick vi köpa.

Som sista fråga ber jag Ola beskriva Skaftö med några få ord.

– Mirakeleön säger många och det är verkligen en mirakelö. För mig är Skaftö att verkligen bo på landet men samtidigt får den här ön så otroligt mycket influenser utifrån eftersom det är så mycket sommargäster här. Det är så stor del av kulturen på ön vilket jag tycker märks och det känns inte som man har flyttat till en håla någonstans i Sverige. Det känns fortfarande som man befinner sig i världen fastän man bor på ett litet ställe. Det är det viktigaste förutom att det är så ofantligt vackert här på Skaftö.

Stort tack Ola för intervjun och lycka till med bok och allt annat. Här kan ni följa Ola på Facebook.

Ola boksläpp

 

 

 

 

 

 

Tommy Nilsson är med i en historisk och gigantisk kampanj i norsk radio- och TV.

”Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här” så kommer det att låta i Norge i år och nästa år. Tommy Nilsson är med i gigantisk informationskampanj för radio- och TV reklam i Norge. ”Öppna din dörr” blir signaturmelodi i en stor kampanj i Norge.

TSCC4KJWW18k9YnMgXtOqolNkdbb3hszQwwPCJhSSWQ,9pVZjKOA1r1G5PpdKzQrFVuMiM0SryGbr8NjCXuxkeI,l2x_8zF12Csavjh4GImcx1ndrkqpy-VjGjUTDnZnZts,StvwgTxxQzqqPmcCWcwFtfBNoBtLawdzhAim6QbwWm0
Foto: Ole Kaland. NRK

Öppna din dörr släpptes på singel 1994 och blev en superhit både i Sverige- och Norge. Den finns även med på plattan ”En kvinnas man” som också släpptes 1994. Låten skrev Tommy tidigare men jag minns att han berättat för mig när jag var och hälsade på honom i Färila i Hälsingland att han la den åt sidan, och när han kände att det kändes rätt så bestämde han sig för att släppa den.

bCWI90Tln7uZzd3KoZCDdrvJZ0uSM0Ec8_XUo4jfCUo,zzGv9_qKKn-qWYIOk0s4gvyXRG23cDCpZnoMc3Sl9n0,cTI7W7R2Xq5ex-DsB5kUqJNtUAn7KKe1DsxqrZvIFU4,tX2wdncqa4tPFH-kovFuKCXiArnmaUtF9FaARMKJiFY
FOTO: Ole Kaland. NRK

Det är Bengt-Robert Kotte Ohlsson på Kotte Management som jobbat för att få detta i hamn. Kotte och Tommy har ett mångårigt samarbete.

rR4hK9QSTs-UaaTZXqGtoCEUih0HbNDcw7b_jzUQZk0,IHmHGI_oDHy4x4VF38FYH04KVXVzruz8wk6SuVukELU,WYKBravHUbIxG0qQbzNf1hnkbcWPWA5PLBatv8D8nK0,DmBBEjim1Nnn5UG8ppD05KelbO1-8Axo_0mMf500IfQ
FOTO: Ole Kaland. NRK

Programledare från NRK, P4 och Radio Norge har för första gången samlats för en gemensam informationskampanj. Den historiska filmen sänds nu på TV med början i fredags den 6 november.

Filmen produceras av NRK och spelas in för TV. Den kommer att sändas på både NRK och kommersiella kanaler som TV Norge, TV 3 och Viasat. Kampanjen kommer också att höras på alla radiokanaler.

78QUbhWSvd8tD1oRO3s_7ufTehxozko3fi_Gyz3zh5g,06e-KbuvezSxXEEBOLXTxVulMfZuYVvC9y0EWCdAIZM,eGwTMo-MX8DSeBI4aivhP32uAlOkFKBuBGU9Z2F_DgI

Det är första gången radioindustrin i Norge samarbetar på ett innehåll i en gemensam kampanj. Filmen visar drygt 30 presentatörer från kanaler som normalt tilltalar väldigt olika målgrupper. Profiler från bland annat P4, P3, Radio Norge, P5, NRK P1, Radio1, NRK P1+, NRK Nyheter och NRJ är med i filmen.

Huvudmålet med kampanjen är att få fram hur mycket bättre lyssnarupplevelsen är med digitalradio än vanliga FM-bandet.

De som medverkar i filmen är: Øyvind Loven, Geir Schau, Henriette Lien, Bjarte Tjøstheim, Steinar Sagen,Tore Sagen, Lars Eikanger, Anders Høglund, Marius Kopperud, Rune Nilsson, Niklas Baarli, Mathias Nylenna, Sigrid Sollund, Viggo Valle, Bjørn Faarlund, Silje Stang, Øystein Røe Larsen, Michael Andreassen, Stian Berg Røste, Petter Pilgaard, Anne Marte Moe, Elisabeth Carew, Kristian Rønning, Kim Johanne Dahl, Johanna Grønneberg Mesa, Ole Morten Føreland, Hanne Bjørnevik, Amir Horori, Abiel Tesfai, Benedicte J. Hamnes och Tommy Nilsson.

Tommy har mycket på gång. Snart är det premiär i Helsingborg på en julshow som heter ”25 hits & 57 kg humor” ihop med Patrik Isaksson, Uno Svenningsson och Anna Bromee. En annan rolig nyhet är att det blir en fortsättning på årets succéturné med Tommy, Uno och Patrik nästa sommar med SommarSverige. Kan det bli så mycket bättre än detta…

Här kan ni läsa mer om kampanjen.

http://radio.no/

Idag fortsätter min intervju med den legendariska journalisten Tommy Engstrand. Del 2

Del 2.

Idag fortsätter min intervju med Tommy Engstrand.

ulpqr0xwctvirhxl4i2iq

 

 

Blev väldigt god vän med Lennart Hyland

Efter en trög start ihop med Lennart Hyland så blev de till slut mycket goda vänner Lennart och Tommy. Han var otroligt krävande och kanske trots allt mest mot sig själv berättar Tommy.

Tommy anser att Lennart Hyland är den skickligaste svenska radio- och Tv-medarbetaren genom alla tider. ”Här berättar Tommy om Sveriges Radios 90-årsfirande som nyligen var där de inte sa ett ord om Lennart och det är en skandal utan dess like”.

Tommy och Lennart hade svårt att komma överens i början och Tommy var kanske lite uppkäftig mot Lennart ibland. Lennart var inte van att någon sa emot honom då och då. Det blev tillslut väldigt nära vänner och i slutet på 80-talet när Lennart hade det som svårast och det hände att han kunde ringa mitt i nätterna och ville prata.

Det gjorde han mer en gärna eftersom att han kände att Lennart hade gett honom så mycket genom åren. Den sista juli 1987 slutar Tommy på Sveriges Radio. Samtidigt med att han jobbade på Sveriges radio hade han haft en period på Sveriges Television på sportredaktionen i tre-fyra år berättar Tommy.

 

Tommy började att göra nöjes-Tv

Det blev en hel del nöjes-Tv för Tommy. Han har medverkat i bl.a. Razzel, Babbel, Zig-Zag, På Spåret m.m. Det första programmet med Razzel sändes den 22 oktober 1983. Tommy berättar att det var ett härligt gäng. Det var Tommy, Pelle Berglund, Lennart Swahn och lite senare kom även Gun Hägglund med som programledare. Razzel var väldigt populärt och hade på den tiden tittarsiffror mellan fyra till fem miljoner.

På den tiden fanns det bara två kanaler så det fanns inte så mycket att välja på tillägger Tommy. Han tycker själv att det var ett strålande bra underhållningsprogram. Folk kommer fortfarande fram och frågar Tommy när de skall ta upp det programmet igen. Tommy blev erbjuden att bara jobba med nöjesprogram men valde att stanna på Tv-sporten.

1983 fick han Expressens radiopris och 1984 fick Tommy ”Stora journalistpriset”. Under den tiden jobbade han som chef på Radiosporten.

 

Jämförelse mellan TV och Radio

Jag frågar Tommy hur han ser på TV VS. Radio. Han berättar att det finns nog inget mer tillfredställande än att få göra ett radioreferat från en stor match som man efteråt känner att man är nöjd med. Han har oerhört höga krav på sig själv och skulle han vara nöjd med sig själv så skulle det behövas något extra. Han var väldigt sällan nöjd med sig själv tillägger han. Man får ge så mycket av sig själv när man refererar i radio. I TV ger du bara inom citat att inte störa bilden. Han berättar också att TV är ett kallt medium medan radion är ett varmt och det skriver han under på.

 

 

Jan Steinmann ringer Tommy och frågar om han kan hålla tyst om en sak

Efter 1987 jobbade Tommy med en hel del olika saker. Han berättar att reklamen börjar komma mer och mer inom Tv-branschen. En dag ringer det en snubbe som hette Jan Steinmann och frågar om Tommy kan hålla tyst om en grej. Tommy svarade nej på den frågan avslöjar Tommy med ett skratt. Jan bad att han skulle komma upp till Jans kontor för han skulle berätta något för Tommy.

Tommy går dit och får reda på av Jan att de skall sparka igång TV 3. Jan berättade för honom att de skulle satsa hårt på idrotten och som första stora grej hade köpt in öppna Australienska mästerskapen i tennis. Ishockey-VM hade de också köpt rättigheterna till. Hockey-VM blev det ett väldigt liv om när det 1989 gick i en annan kanal än SVT.

Vidare frågade Jan om Tommy ville jobba på frilansbasis, men var tvungen att skriva på ett kontrakt fast han skulle inte bli anställd utan jobba för dem så skulle Tommy få hur mycket jobb som helst. Tommy berättar att detta är enda gången i sitt liv som Tommy har tjänat lite pengar för de hade så mycket pengar så de visste inte vad de skulle göra av dem.

 

 

Pendlade mellan Stockholm – London

Varje fredagskväll pendlade han mellan Stockholm och London mellan 1990-93. Hem åkte han antingen på söndagskvällen eller på måndag morgon. På den tiden fick man inte sända reklam-TV från Sverige. Sändningssignalen sändes från London och Tommy åkte varje helg dit och jobbade.

Ett program som Tommy minns var ”Söndag med 3:an” där han satt som programledare från 12 tiden på dagarna till 19-20 tiden på kvällen. Programmet innehöll det mesta och var förbannat kul att göra berättar Tommy och till programmet kom olika gäster.

 

 

Fick en förfrågan om ett nytt kontrakt med TV3

1993 ville de skriva ett nytt kontrakt med Tommy, men Tommy var så trött på resandet mellan Stockholm och London så han skrev aldrig på något kontrakt utan kunde tänka sig att ta enstaka uppdrag. 2012 gjorde han sitt sista jobb för Viasat Sport.

 

 

Gjorde programmet ”Engstrand 45 minuter”

På Viasat Sport hade Tommy ett eget TV-program där han intervjuade olika personer. Det blev över 80 program. Det programmet var också väldigt kul att göra tillägger Tommy. Det spelades in i Stockholm och några av gästerna som var med var: Lennart Johansson, Björn Borg, Paolo Roberto, Glenn Hysén, Tumba, Pernilla Wiberg, Torbjörn Nilsson, Magdalena Forsberg, Leif Boork, Helena Alfredsson och Kenta Nilsson, Tina Thörner, Ralf Edström, Stefan Holm, Bengt-Åke Gustafsson och Lars-Gunnar Björklund ihop med Lasse Granqvist med flera.

Programmet med Lars-Gunnar och Lasse blev ett väldigt trevligt program minns Tommy. Han gjorde också ett program med Lennart Johansson som det också var något visst med. Dels så var det de första programmen i serien och Lennart och Tommy är gamla polare.

Ett program som Tommy och minns som väldigt speciellt var programmet om Ingemar Johansson. Ingemar var död men Ingemars bror Rolf Johansson var med i programmet och även boxningsoraklet Olof Johansson. De gjorde ett program där de gick igenom hela Ingemars karriär. Det programmet blev väldigt uppskattat tillägger Tommy.

 

 

Fick anställning på UEFA

Tommy anställdes 1995 av Lennart Johansson för att jobba på UEFA. Tommy flyttade till Schweiz fast han är ingen människa som gillar att sitta i sammanträde hela dagarna så efter ett tag hoppade han av jobbet på UEFA.

 

 

Kompis med Björn Borg

Vi kommer in och pratar om Björn Borg som enligt Tommy är Sveriges störste idrottsman genom tiderna. Tommy såg Björns första Davis Cup match i Båstad då Björn endast var 15 år gammal. Sverige mötte Nya Zeeland och Björn vann båda sina singelmatcher.

Efter det har han följt Björn jorden runt och gjort intervjuer med honom. De fick ett väldigt bra förhållande och Björn ställde alltid upp när Tommy frågade om en intervju. Det blev aldrig något tjafs eller något bråk dem emellan tillägger Tommy. Det har även blivit många middagar med Björn genom åren. Efter Björns karriär har de fortsatt att träffas och Tommy berättar att de ringer alltid varandra och önskar god jul m.m.

 

 

Jobbar med lite olika saker idag

Under de sista åren har Tommy trappat ner betydligt med att jobba. Han sitter bl.a. i sportpanelen på SVT på måndagar. Han har varit med och gjort en dokumentärfilm om Tumba som sändes på TV4 och det har även blivit andra dokumentärer. Föredrag är något annat han håller på med. Han har även skrivit några artiklar för NEWS55 som Artur Ringart har startat.

 

 

2012 gav han ut boken ”Mästare jag mött Muhammad Ali, Björn Borg och jag”

I över 50 år har han varit journalist och 2012 kom boken ”Mästare jag mött Muhammad Ali, Björn Borg och jag”. Han fick en förfrågan om han ville skriva en bok och funderade ett tag och tackade senare ja till detta. I ungefär ett halvår skrev Tommy innan boken blev färdig. Världens största idrottsman Muhammad Ali enligt Tommy har han givetvis intervjuat vid ett flertal gånger och på väggen hemma hos Tommy har han en bild där han står med Ali när han gör en intervju.

img098
Tommy och Muhammad Ali efter en träning i New Orleans. Foto: © Björn Larsson Ask.

 

I en boxningshall i New Orleans står Tommy och intervjuar Ali 1978 eller 79. Tommy jobbade då på Sveriges Television för att göra US. Open i tennis och en del andra inslag för SVT. I New Orleans skulle Ali möta Leon Spinks.

De var på Alis sista träning innan matchen och det var en väldig massa folk där. Tommy ber kamerateamet att följa honom med honom fram mot ringen för att försöka att få en intervju med Muhammad Ali. Det är omöjligt säger de andra i teamet till Tommy.

Väl framme vid ringen så ropade Tommy till Ali som stod I ena ringhörnan; ”Champ, could you give me two minutes” Ali svarar; ”Son i will give you one”. Tommy klättrade upp i ringhörnan och det blev en tio minuter lång intervju med Ali. Muhammed Ali var så vänlig och svarade på alla frågor och efter intervjun frågade Ali honom om han var nöjd. Även en av Alis sekond kom fram och klappade Tommy på axeln och sa; ”well done” berättar Tommy. Ali skulle vara en drömgäst att ha med i svensk TV, men inte dagens sjuka Ali utan mästaren Ali när han var frisk tillägger han.

 

Fått många vänner på vägen genom åren

Boken handlar om Tommys uppväxt och lite olika personer som han träffat genom åren. Han har verkligen mött många mästare och fått många vänner på vägen.

I ett avsnitt i boken så berättar Tommy om när det på julaftonseftermiddagen 2005 ringer på telefonen och det är Björn Borg i andra änden. Tommy är nyskild och sitter ensam med sin hund.

– God Jul, sa Björn. Jag hörde av ”Malmen” att du sitter ensam.

– Fel min vän, svarade jag. Jag är inte ensam, Douglas är här. (Douglas är en hund).

– Du skall inte sitta ensam på julafton, sa Björn. Ta med dig Douglas och sätt dig i en taxi och kom ut till oss. Du känner alla som är här hos oss. Han är inte bara Sveriges störste idrottsman i hård konkurrens; han är också en gedigen kompis, att lita på.

 

Har ni inte läst boken så gör det. Det är en fantastisk berättelse om man som haft ett mycket intressant och händelserikt liv.

ulpqr0xwctvirhxl4i2iq

 

Roligaste minnet från åren som gått

Jag frågar Tommy om det roligaste minnet från alla dessa år med intervjuer och program i både radio och TV. Roligaste minnet är nog något referat han gjort berättar han. Att få följa det svenska fotbollslandslaget på dess väg till VM i Västtyskland 1974 och även att han var på plats där senare och fick uppleva detta.

Det svenska laget mötte Ungern i Budapest och de var tvungna att ta minst en poäng för annars skulle de inte ha en chans att gå vidare i den gruppen. Sverige började väldigt svagt och det stod 3-2 till Ungern och det var en fruktansvärd hetta på arenan. Ungern pressade på och Sven-Gunnar Larsson från Örebro stod i mål och gjorde den ena räddningen efter den andra.

Ove Grahn slog en krossboll utåt vänster och där kommer en haltande Ralf Edström och nickar in 3-3. Ralf var skadad och hade bett om att få bli utbytt av Åby Ericsson som då var förbundskapten. Den poängen gjorde att de fick kontakt igen.

Efter det åkte landslaget till Malta och spelade på en grusplan som blev en hemsk historia som Sverige knappt vann med 2-1. Fotbolls-VM över huvud taget är nog det bästa som finns. Tommy berättar att det inte har så stor betydelse om Sverige är med eller inte i ett VM. Det är så stort och kul att få följa och se alla lag som spelar. Det är en extra bonus om Sverige är med, men jag har inget krav på det berättar Tommy.

Sedan den oerhört dramatiska omspelsmatchen mot Österrike i Gelsenkirchen i november 1973 som fick Sverige till VM 1974. Det var snö på banan och -6 grader och blåste nordliga vindar och Sverige vann med 2-1. Tommy minns att efter han gjort ett sådant referat så har han varit helt färdig efteråt. Han var precis lika slut som spelarna berättar han och skrattar. Den där natten och många nätter efter har han varit så uppskruvad efter referatet så han har helt enkelt inte kunnat sova.

Björn Borgs första Wimbledon vinst 1976 var också stort. Tommy har varit med på alla Björns fem finalvinster, men det var något speciellt med första vinsten. Björns klassiska match ( av många ) mot McEnroe i Wimbledonfinalen 1980: Björn hade sju matchbollar i fjärde set, men McEnroe vann setet eter l8-l6 i tie-break. Då trodde nog alla, inklusive Tommy, att Björn inte skulle komma igen. Men det gjorde han o vann avgörande set med 6-4. Starkt!

 

Lysekil

Tommy har varit både på Smögen och i Kungshamn vid något enstaka tillfälle. Han har varit i Stenungsund någon sommar med TV-laget i fotboll. Marstrand har Tommy också varit på. I Lysekil har han varit i några gånger med Ulf Elfving och Arne Hegerfors och firat semester ihop och haft det otroligt kul. Det finns många roliga minnen från Lysekil berättar Tommy men som nog inte passar sig i ett reportage som detta.

Det blev verkligen en rolig stund att få prata med Tommy Engstrand och höra han berätta om sitt liv för mig. Stort tack Tommy för att du ställde upp på detta.

Även ett stort tack till Björn Larsson Ask för foto och Ekerlids Förlag för omslagsbilden till boken.

Intervju med Tommy Engstrand del1.