Idag får ni följa med ombord på Götheborg of Sweden

Idag får ni följa med ombord på Götheborg of Sweden. Jag fick en fantastisk rundtur av Marie-Louise Edholm som är riggare på Svenska Ostindiska Companiet AB. Marie-Louise har varit med sedan 2001 som riggare när ostindiefararen Götheborg byggdes. Med på rundvandringen var även Anna Holmdahl White, som sedan mars i år jobbar som ”Partner Director” på Svenska Ostindiska Companiet AB. Det var Anna som bjöd ner mig till Göteborg för att visa upp det fina skeppet Götheborg of Sweden.

Marie-Louise Edholm och Anna Holmdahl White vid pir fyra 2 på Eriksberg där Götheborg of Sweden ligger.

Rundvandring ombord på Götheborg of Sweden

Under Marie-Louise Edholms intressanta historiska genomgång av skeppet Götheborg, så får ni se foton från min rundvandring ombord på fartyget.

Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731

Marie-Louise Edholm börjar med att berätta att Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731 och höll på till 1813. Niclas Sahlgren, Henrik König och Colin Campbell bildade Svenska Ostindiska Companiet och de gick till den svenska kungen och frågade om lov att få handla med Ostindien som det hette på den tiden.

Kungen accepterade detta och skrev på ett privilegium åt kompaniet att segla på Ostindien. Men med ett villkor: Att skeppen skulle vara svenska fartyg och att det samma gällde med besättningen. Fartygen skulle utrustas och lastas från staden Göteborg och segla till Ostindien och sedan komma tillbaka till staden Göteborg.

I samband med detta så fick kompaniet en flagga som är väldigt speciell. Flaggan är tvåtungad till skillnad från ett militärfartyg som har tre tungor på sin flagga. Svenska Ostindiska Companiet är ensamma i Sverige om att ha tillstånd att segla med en tvåtungad flagga. Syftet var att se ut som en örlogsflagga på avstånd och på så vis skrämma bort pirater som härjade runt södra Afrika och Madagaskar. Det är även det enda kompaniet som fått tillåtelse av vår nuvarande kung att skriva i flaggan, tillägger Marie-Louise. I flaggan står det SOIC.

Marie-Louise med den tvåtungade flaggan.

Byggde 32 fartyg

Svenska Ostindiska Companiet blomstrade, och det gjorde även att Göteborg blomstrade. Även med dagens mått mätt var Svenska Ostindiska Companiet ett av Sveriges framgångsrikaste företag genom tiderna.

De lät bygga 37 fartyg som seglade till Kina och tillbaka. Fartygen seglade ungefär tre gånger från Göteborg till Kina, och det blev 132 resor totalt.

1738 byggdes Götheborg

1738 byggdes ett fartyg på Strandvägen i Stockholm som fick namnet Götheborg. Fartyget seglades till Göteborg och fick ombord sin besättning som kunde vara upp till 120 man. Fartyget lastades med material för att bygga fartyg. Fattiga lilla Sverige hade inget direkt som kineserna ville ha. Kineserna var en stormakt vid denna tid som hade allt. Marie-Louise berättar vidare att var det något som Kina behövde så var det silver, men Sverige hade inte gott om silver.

Men Sverige hade ek, stål och tjära, samt hampa som man kan göra rep och segel av. Vem var då intresserade av detta. Jo, det var spanjorerna, för de var i krig med engelsmännen och behövde bygga fartyg berättar Marie-Louise.

Spanjorerna hade kolonier i Sydamerika och där hade de silver som de kunde få hem. Svenskarna seglade till Spanien och lossade sin last på båtbyggarmaterial och fick ombord silver och även spanskt vin och annat trevligt tillägger Marie-Louise.

Efter det så seglade man söderöver, nästan hela vägen till Brasilien för att följa tradvindar och strömmar. Man vände där och ner och rundade Godahoppsudden, eller så kunde man eventuellt stanna där lite beroende på vem som hade Godahoppsudden just då. Sedan gick man vidare upp till Jakarta och förbi indiska oceanen. Då gällde det att man fångade de där vindarna som vänder. Monsunvindarna vänder varje halvår, och får man inte tag på rätt vind vid rätt tillfälle så får man vänta ett halvår.

Sen gick man vidare till Guangzhou, eller Kanton, där man fick ankra på redden. Ingen fick gå iland, förutom de handelsmän som fanns ombord på fartyget. De fick gå iland och prata med handelsmännen i kina. När överenskommelsen var klar så bytte man till sig te, porslin, kryddor, kinesiska möbler och siden med mera. När fartyget var lastat så började man seglingen mot Göteborg igen. En sådan resa tog 18 månader om man hade tur och fick vindarna med sig och inte fick något haveri.

Väl tillbaka i Göteborg så ankrade man och mindre båtar tog lasten till Svenska Ostindiska Companiets huvudkontor vid Lilla torget, numera Göteborgs stadsmuseum. Där auktionerades alla varor ut.

Photo: Kent Hallgren GP.

Tredje och sista resan för Götheborg

Den tredje och sista resan för Ostindiefararen Götheborg gick inte så bra. Hon kom in i en storm och fick rigghaveri. Hon blev tillfångatagen av holländarna i Sydafrika. Holländarna var konkurrenter till Svenska Ostindiska Companiet och höll kvar dem. Efter ett tag så släpptes skeppet men det blev en resa som tog 2 ½ år om inte mer, berättar Marie-Louise vidare.

Den 12 september 1745 kom hon inseglande till Göteborg i sällskap med Riddarhuset som också var ett av kompaniets skepp. Götheborg tog upp lots på Rivöfjorden och kom in. Men utanför Nya Älvsborgs Fästning stötte hon på undervattensgrundet Hunnebådan. Hon rände rätt upp på den och stog med fören på grundet och aktern i dyn.

Alla överlevde och man räddade det mesta av lasten

Alla överlevde efter grundstötningen, och man kunde bärga det mesta av lasten. Man gick med vinst trots att hon gick på grund, berättar Marie-Louise.

Man försökte dra loss henne från grundet med hjälp av trossar från land men det gick inte. Man kunde se Götheborg stående på grundet under lång tid. Vid sjöförklaringen efteråt dömdes lotsen, men fick ett milt straff. Efter en tid så började hon sjunka och masterna bröts av. Idag är grundet helt bortsprängt tillägger Marie-Louise.

Skeppsklockan ombord på Götheborg är en kopia från andra Ostindiefarare. Skeppsklockan är som en klocka ombord på Götheborg när man är ute och seglar. Även om det är dimma och om det är någon fara så används skeppsklockan.

Marie-Louise vid gångspelet, en vinsch ombord på Götheborg. På 1700-talet användes den även till att få upp ankaret med.

På 80-talet började man dokumentera alla vrak runt hela Sveriges kust

På 80-talet började man dokumentera alla vrak runt hela Sveriges kust, och när man kom till Hunnebådan, så upptäckte de alla dessa porslinsskärvor och då började en arkeologisk utgrävning av skeppet.

Joakim Severinsson var en av dem som började med dessa dykningar. Efter att tagit bort alla porslinsskärvor så hittade man te från Kina.
Man hittade även delar av skeppet, bland annat akterspegeln som bevarats i dyn.

Byggde en kopia av det gamla skeppet Götheborg

Under dykningarna av Götheborg och fyndet av akterspegeln så började man fantisera om att bygga en kopia av originalskeppet Götheborg och att segla till Kina med skeppet. Marie-Louise berättar vidare att det fanns inga ritningar av fartyget utan bara olika målningar på ostindiefarare. Men man började att ta mått på de delar man hittat och Joakim Severinsson var en av de drivande på att få i gång ett bygge av kopian av Ostindiefararen Götheborg.

Den 11 juni 1995 togs det första steget i byggandet och Sjösättningen ägde rum den 6 juni 2003 i närvaro av kung Carl XVI Gustaf, skeppets högste beskyddare, drottning Silvia och prins Carl Philip samt ett stort pressuppbåd och tusentals åskådare. Den 3 september 2004 döptes skeppet av drottning Silvia, skeppets gudmor, vid en högtidlig ceremoni utanför Göteborgsoperan. Den första provseglingen ägde rum den 22 mars 2005. Skeppet besökte 56 städer åren 2005–2010.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ostindiefararen_G%C3%B6theborg

Marie-Louise Edholm ansvarar för riggen på Götheborg of Sweden

Marie-Louise Edholm ansvarar för riggen på Götheborg of Sweden och berättar att de inte riktigt vet hur originalriggen på gamla Ostindiefararen Götheborg såg ut. Det som är riggen på skeppet idag är egentligen en kvalificerad gissning på hur det såg ut på 1700-talet.

Marie-Louise berättar vidare att hela riggen består av naturfiber. Alla master är gjorda i fura och alla rep är gjorda av hampa.
Repen är handgjorda och när Marie-Louise kom in i bilden 2001, då var det förbjudet att odla och sälja hampa. Idag får man använda industrihampa, men man måste söka tillstånd. De fick köpa hampagarn som allt rep är gjort av. Det köptes från Ungern där det fanns ett spinneri. De fick stora trådrullar med otjärat hampagarn.

Marie-Louise och jag vid kanondäcket ombord på Götheborg of Sweden.

Marie-Louise vid stormasten på Götheborg. Den är gjord på traditionellt vis, där man använt 18 stycken furor för att tillverka stormasten.

Var tvungna att rensa garnet

De var fulla med knutor och annat, så de fick stå och rensa garnet och tvinna det så att knutarna lossade, för att sedan tvinna ihop det igen. Sedan när det var klart fick de tjära garnet. Tjäran skulle värmas upp till 60 grader och sedan började jobbet med att tjära garnet.

Garnet skickades sedan upp till Älvängens repslageri där de bearbetades med maskiner från 20-talet. Det kom även en dansk professionell repslagare, Ole Magnus, som stod för kvaliteten av repen. 25 ton hampa har gått åt till att tillverka repen ombord på Götheborg of Sweden. De behöver underhålla repen och varje år så måste repen tjäras in. Marie-Louise berättar även att 400 block används i riggen. Det tog cirka 10 år att bygga nya Ostindiefararen Götheborg.

Nu går vi ner till skansen där babordsvakt bor vid de röda gardinerna och styrbordsvakts vid de gröna gardinerna. Vid varje vakt så är det 17 personer. I skansen finns även hängkorgar som fästes i taket som man sover i.

Marie-Louise visar upp en bit trä som kommer från originalskeppet Götheborg som är infälld i däcksbalken.

Här är vi inne i stora kajutan.

Ny resa till Asien 2022

I våras förvärvade Transportföretaget Greencarrier AB alla aktier i Svenska Ostindiska Companiet AB, SOIC AB, av Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg, och är därmed också skeppets nya ägare. Det är så otroligt kul att någon satsar pengar i detta fantastiska skepp och får det att leva vidare.

I augusti gjordes en seglats till Stockholm och tillbaka till Göteborg. Under 2022 planeras en ny resa till Asien.

Stort tack till Anna Holmdahl White som tillsammans med Marie-Louise Edholm tog mig på en rundtur på skeppet Götheborg of Sweden.