Göteborgs Idrotts- och föreningsförvaltningen hyllar det ideella ledarskapet i Göteborg genom att dela ut priset Årets idrottsledare till tre personer varje år. I år blev Andreas Almgren en av de tre personer som blev vald till Årets Idrottsledare 2026.
Andreas Almgren är ungdomsansvarig i IK Nord och redan 2023 blev han prisad av HandbollsAkademin i Scandinavium under pågående Handbolls-VM. Utmärkelse: Han har bland annat tilldelats uppmärksamhet och prissumma från HandbollsAkademin för sin passion och sitt arbete med ungdomsutveckling. Motivering: Han lyfts fram för sitt stora hjärta för sporten, spelarna och föreningsgemenskapen.
Motivering Årets idrottsledare 2026: Denna ledare har varit en central kraft i föreningens nystart och skapat en inkluderande miljö där alla ungdomar får plats. Ledaren välkomnar spelare som inte hittar hem i elitsatsande klubbar och möter dem med värme, engagemang och genuin omtanke.
I en tid då breddföreningar blir allt färre står ledaren upp för deras betydelse och låter ungdomar utvecklas i sin egen takt. Personens ledarskap präglas av respekt, glädje och mottot ”Handboll är en fest och alla är bjudna.”
Under 2026 ledde han ett lag till utmärkelsen månadens fair play-lag, ett resultat av hans fokus på attityd, laganda och det spelarna själva kan påverka.
För sitt inkluderande ledarskap och sitt starka engagemang för ungdomars utveckling belönas Andreas Almgren med Årets idrottsledare 2026.
Jag slog en signal till Andreas och frågade hur det känns att bli utsedd till Årets idrottsledare i Göteborg?
– Det är fantastiskt roligt. Först i Scandinavium under Handbolls-VM med 12 000 personer på läktarna och nu på Götaplatsen i Göteborg där det var svårt att uppfatta hur många personer det var som tittade.
Foto: Tommy Holl
Hur fick du reda på att du var nominerad?
– Det kom ett mejl till föreningen där de talade om att jag blivit utsedd som finalist till Årets idrottsledare.
Bland runt 8000 idrottsledare i Göteborg så var du en av dessa som blev nominerad, det måste vara en skön känsla?
– Ja, det är fräckt att bara bli nominerad. Sen var vi tio som blev kallade till evenemanget på Götaplatsen, men ingen av oss tio visste vilka tre av oss som skulle få priset som Årets idrottsledare. Jag fick kliva upp på scenen och få något som väldigt många varit delaktiga i, och det är fint.
Årets pristagare tillsammans med prisutdelarna och en representant från juryn. Från vänster: Lotta Schelin (prisutdelare), Mikael Brandt, Andreas Almgren, Elise Volmerstedt, Josef Khashan (juryn), Loui Sand (prisutdelare). Foto: privat.
– Vi var på Götaplatsen under kulturkalaset i Göteborg där de byggt upp en scen bakom Poseidon som sen sågs över hela Avenyn. Prisutdelare var Lotta Schelin och Loui Sand.
Jag vet ju att handboll är ditt stora intresse från att du spelade här i Lysekil. Men hur kom du i gång med handbollen i Göteborg?
– Jag fick en fråga från Peter Nordström från Lysekil om jag ville vara med och spela med gubbarna i Redbergslid, som kallades oldRIK och var Redbergslids IK:s veteran- och C-lag i handboll, och de spelade i division 4 och sen spelade jag även Trim-SM med LHK. Min son, Theo, var med hela tiden när vi spelade och tyckte det var väldigt roligt och när det visade sig att en bekant till mig, Anders Edshage, höll i en handbollsskola för IK Nord, så jag tog med Theo dit när han var runt 9–10 år. Efter ett halvår frågade de om jag skulle vilja vara med som ledare och efter ytterligare ett år så blev jag ungdomsansvarig i föreningen.
När jag klev in i det så hade föreningen cirka 140 medlemmar och efter tre år så var vi närmare 500 aktiva medlemmar i föreningen. Vi försöker att fånga upp de barnen som inte får plats i elitföreningarna.
Vi har ett upptagningsområde som är tre gånger större än Uddevalla i Göteborg och det stora problemet i centrala Göteborg är att det inte finns några idrottshallar. Detta gör att det är väldigt svårt att driva ungdomsidrott. Vi har en idrottshall i källaren i ett bostadshus. Den syns inte utifrån och vi har inga läktare i hallen, en liten hemlig hall i Göteborg.
Foto: Privat
Följer du handbollen i Lysekil?
– Jag försöker så gott jag kan. Jag brukar säga att jag har två jobb, dels mitt vanliga, dels engagemanget i handbollsklubben så ibland blir det att jag följer mer och ibland mindre. Nej men det är klar att man håller koll på LHK.
Hinner du att besöka Lysekil något?
– Alldeles för lite. Jag försöker vara här så mycket jag kan på sommaren. Sen så drar handbollssäsongen i gång och då hinner jag inte vara här. När jag är uppe så blir det lite handboll och jag springer även på dig ibland.
Hade jag varit mer i Lysekil så hade det blivit mindre med handbollen här i Göteborg och det är ett jävla jobbigt avvägande säger Andreas och skrattar. De finns väl en tanke att någon gång i framtiden flytta hem igen till Lysekil.
Stort grattis till priset.
Lämna en kommentar