Imorgon gör Markus ”Micro” Johansson sin 500:e match för Vikings A-lag i Gullmarsborg i Lysekil.

Publicerad den 12 februari, 2018 av Glenn Glicko Andersson

Svara

Imorgon gör Markus ”Micro” Johansson sin 500:e match med Viking när Vikings A-lag möter KBA Nights från Kungsbacka i Gullmarsborg i Lysekil. Jag träffade Markus i Gullmarsborgs ishall och ställde lite frågor till honom. Markus har ett jätteintresse för att spela hockey, men är inte så intresserad över att titta på matcher.

Markus ”Micro” Johansson

Hur kom det sig att du började med hockeyn, och när började du spela?

– Det var ungefär vid 5-års ålder. Först och främst berodde det på kompisen Gustav Kimfalk, och även Olle Kimfalk som är känd inom både hockeyn och fotbollen i Lysekil. Vi bodde nästan grannar så jag var tvungen att hänga på då. Fotboll spelade jag tills jag var 15 år.

När kom du med i A-laget?

– Jag tror jag gjorde min första träningsmatch 1997/98. Då var jag inte ordinarie utan jag var nog med lite då och då. Men jag har varit med och tränat med A-laget sedan jag var 15 år. När Morgan Craas var trännare satt jag och väntade på att få träna med A-laget ifall om det var någon som inte kom. Då ropade Morgan; ”Micro nu får du byta om du vill vara med och träna”. När jag var 18-19 år blev det att man var med och spelade med Vikings A-lag.

Här är Vikings A-lagstrofé för bästa spelare.

Har du bara spelat med Viking?

– Jag gjorde fyra matcher för Munkedal. När Viking var såpass bra som de var så fanns det inte riktigt plats för mig i laget. Efter den julen år 2000 tror jag det var, valde jag att gå till Munkedal och spela för dem. Jag minns tränarna i Munkedal och det var Fredrik Johanssons och Calle Olsson pappor som var tränare då och det var riktigt roligt även om det bara blev fyra matcher i Munkedal. Nästa säsong kom jag med i Viking igen.

Efter det flyttade jag till Göteborg och spelade för Hissingen i två säsonger. Jag bodde i Göteborg i åtta år, men under den andra säsongen i Hissingen då jag inte kom överens med deras tränare. Viking hörde av sig valde jag att börja spela för dem igen. Det var mitt under en match som jag tackade för mig och gick.

Jag jobbade på Ringhals vid den tidpunkten Det blev 45 mil fyra dagar i veckan med pendlande. Vi var några stycken som pendlade ihop och spelade med Viking. Efter varje säsong droppade någon av och tillslut var vi bara två kvar som pendlade. Sedan blev det bara jag kvar så jag körde fram och tillbaka och spelade med Viking.

Förebilder inom ishockeyn?

– Inom världshockeyn är det Peter Forsberg, Min sambo Linda var inte så nöjd när jag skulle få välja andranamnet på våran son. Det blev ”Foppa”. I Viking kompismässigt så är det Mikael ”Trycket” Carlsson som är min förebild.

Skall jag nämna något lag så blir det Frölunda, men jag föredrar att spela hockey inte titta på matcher. Är det något jag vill se så tittar jag på fotboll och Manchester United.

Roligaste minnet och match under åren du spelat?

– Det var jäkligt roligt när vi hade Janne Mellgren som tränare. Det har varit många bra tränare under min tid i Viking, men den jag minns är Janne Mellgren. Vi var helt uträknade när vi åkte till Mariestad och spelade. De hade redan tryckt upp program för fortsättningsserien. De hade poliser på läktaren för det hade varit läktarbråk där.

Jag tror att vi hade två busslaster plus en massa bilar som körde med oss från Lysekil. Jag minns inte om jag spelade så mycket i den matchen, men jag kommer ihåg att det var ett sådant tryck i hallen. De kastade in snusdosor och mynt och det var lite som vildavästern.

Då hade vi Jonas Sporre som då var våran bäste spelare. Han och Tamas i mål var våra bästa spelare den matchen. Jag minns inte resultatet men vi lyckades vinna och gick vidare. Efter matchen sa Janne Mellgren; ”Gott mos i Dingle” Vi satte oss i omklädningsrummet och drack Mariestad efter som vi vunnit över Mariestad.

När bussen kommit till Lysekil så begav vi oss till Sjökanten och jag minns att på övervåningen när man kommer upp för trappan var det hur mycket folk som helst som hade samlats. Det blev en riktigt lyckad kväll.

Du har fyllt 37 år, hur länge tror du att du kommer att hålla på med hockeyn?

– Egentligen hade jag slutat inför förra säsongen, men man får lite krämpor genom åren när man spelat mycket. Det kom lite nya killar till laget och en ny duktig tränare så det kändes bra och jag bestämde mig för att köra på ännu en säsong. Det var okey för min sambo Linda och mina två barn så det kändes rätt.

Så länge det känns roligt och så länge jag kan lägga mål, för det är verkligen kul att få göra mål. Det är nog dags att lägga av när jag inte längre gör mål.

Hur fick du smeknamnet ”Micro”?

– Det fick jag redan i pojklaget. Jag har alltid varit huvudet kortare än alla andra och automatiskt var det någon som myntade namnet ”Micro”. Det har hängt med mig överallt så de flesta kallar mig Micro.

Har du någon koll på hur många mål det blivit genom åren i A-laget?

– Det finns en sida på internet som heter Elit Prospect. Tyvärr så har inte den sidan med alla säsonger och matcher. Men följer man den på de matcherna som är registrerade så har jag ett snitt på 1 poäng per match.

Ungdomarna som spelar hockey säger att de skall slå min statistik, fast det de inte ser är att jag har ganska många utvisningsminuter säger Micro och skrattar.

Hur går det i matchen imorgon mot KBA?

– Det blir vinst för Viking.

Tack för intervjun Markus och lycka till imorgon mot KBA.

I del två av fortsättningen på historien om Vikings Hockeyskola träffade jag Anders Friberg som är en av många som engagerar sig i ishockeyn här i Lysekil

Publicerad den 31 oktober, 2017 av Glenn Glicko Andersson

Svara

I fortsättningen på Vikings Hockeyskola så träffar jag Anders Friberg som engagerar sig mycket i ishockeyn här i Lysekil.

Dan Karlsson, Johan Hane och Anders Friberg.

Anders flyttar till Lysekil.

När Anders flyttade till Lysekil var det Janne Asplund som tidigare spelade i Brynäs och Stefan Johansson som höll i det berättar Anders. Efter det var det Basen och Göran Risp. Göran har även funnits där i bakgrunden i jättemånga år.

Anders kom till Lysekil tack vare hockeyintresset. I juni 2000 kom han till Lysekil och började spela med Viking.

Första gången Anders var i Lysekil var i maj samma år som han flyttade hit. Kompisen Ted körde honom till Lysekil, och när det kom till infarten vid Åkerbräcka var det hur soligt och fint som helst. Det första Ted sa var; ”Hit måste du ju flytta”. För Anders som kommer från Skåne var det rena utlandssemestern att komma till Lysekil, säger han och skrattar.

Anders hade hört talas om Lysekil på det företaget han jobbade på som skickade varor till Prix i Lysekil. Han hade packat varor till Prixbutiken som fanns här på den tiden i Lysekil.

Spelade både back och center i Viking.

Anders hade både back – och centerpositioner när han spelade med Viking. Han spelade aktivt i laget fram till 2009. 2005/2006 lade A-laget ner här i Lysekil och vissa spelare började spela i Munkedal. Sedan tog Ralf Karlsson tag i det hela och såg till att A-laget startade igen.

Årskullen 1997/98 var bra för Viking där bl.a. Måns Karlsson fanns som idag spelar med Tyringe, och som även spelat i Frölundas juniorlag.

Anders fortsatte i föreningen efter att hockeykarriären var över.

Han började som assisterande tränare i A-laget till Tapio Vihma. 2012 började han träna U16 killarna. Efter 2 säsonger släppte han dem och Håkan Johansson tog över. Anders tog hand om småkillarna som var födda 2004. Han har tränat dem fram tills nu. Idag är Anders utbildad steg 3 tränare.

2015 började Anders jobba med hockeyskolan.

2015 kom Anders in på detta med Vikings Hockeyskolor. Dan Carlsson och styrelsen som fanns då gjorde ett bra jobb med att ro ihop den sommaren. De va för mycket som låg på och för få och det blev tungt och samtidigt svårt för nya att komma in. Idag jobbar vi på ett annorlunda sätt.

Jag frågar Anders vilka är det som jobbar med hockeyskolan idag?

– Idag är det styrelsen med Linus Strandberg, Karolina Krantz, Dan Karlsson, Katarina Lundstedt, Johan Hane, Göran Risp, Birgitta Gunhildsdotter-Fransson och jag. Vi träffas i augusti för ett avstämningsmöte och i september för att planera inför nästa års hockeyskola. Många av tränarna är redan klara inför nästa sommar. Vi pratar med dem redan innan de lämnar Lysekil och stämmer av.

Senare tar vi en ny kontakt under hösten. Vi är väldigt nöjda med de ledare vi har idag som vill komma till oss. Även personalen som jobbar och ser till att allt flyter på med kiosken och maten är viktigt att behålla så många de bara går. Marianne Kleveros kan inte få för mycket beröm. Hon är en klippa och ser till att maten håller högsta klass. Marianne Kleveros har gett skolan en meny och mat som är fantastisk.

Anders Friberg, Johan hane och Joel Eriksson-Ek

Här är Anders med Johan Hane och hockeyproffset Joel Eriksson-Ek.

Var sover alla deltagare som är med i hockeyskolan?

– De sover i olika klassrum i Gullmarsskolan. Det är perfekt för närheten till ishallen. Maten äter de i gamla bowlinghallen där det idag är fritidsgård. Vi har en kock som lagar all mat och serveringspersonal som stöttar genom att plocka undan och förbereda det som går. Det är nog cirka 14 tjejer och killar som jobbar med kök och kiosk. En del hjälper även till med kontsåkningen som är några veckor innan hockeyskolan.

Hur motiverar ni kända spelare eller ledare att komma till Lysekil?

– Vi har en väldigt fin geografisk plats som lockar många till Lysekil. Sedan är Lysekil en av Sveriges vackraste platser att besöka som sommargäst, och det har vi en jättefördel av. Sen har vi haft hjälp av Ronny på Bauer under många år som hjälpt oss. Joel Eriksson-Ek och hans lillebror Olle har varit här som elever under många år. De är helt underbara killar och bra förebilder som vi är tacksamma att ha här.

Joel Eriksson-Ek poserar med Gullmarsfjorden i bakgrunden.

– Sen har vi Lias Andersson som varit här i två somrar nu som gäst och de är ju också en kanonkille som sprider glädje upp i hallen och tar sig tid med barnen. I somras hade vi även Joel Persson (Växjö), Isac Brännström (HV71), Victor Ejdsell (HV71) och Erik Flood (Almtuna) som var här för första gången. Samtliga killar är precis vad vi söker i gästerna på skolan.

De är med på isen och kör, stannar kvar i hallen och snackar lite med killarna. De är grymt och se glädjen som sprids i hallen och minnen som skapas. På ledarsidan har Göran Risp ett stort kontaktnät och har ju lyckats får hit namn som Clas Eriksson, Mathias Johansson, Bo ”Kulon” Lenartsson, Björn Ferber, Patrik Sylvegård, Tomas Javeblad, Johan Lindbom, Patric Ryden, Björn Gunnarsson, Jan Asplund, Kjell Allstrin, Peter Andersson, Peter Nordström och Marthin Dahlin m.fl. genom åren.

Är det en hård vecka som väntar de ungdomar som kommer till Lysekil?

– Ja, det är full fart, men samtidigt är det så är de mycket glädje och skratt. Står det fys på schemat och det är molnfritt, så ser vi gärna att tränarna går med killarna och badar eller fiskar krabbor i närheten. När man lämnar skolan efter en vecka ska man ha skaffat sig många nya vänner och fått lite tips från tränarna att ta med sig hem. Ute på isen vill vi ha full fart och där är de fokus på träningen till 100%. Man spelar tre matcher på helplan och två matcher med smålagsspel (3-3,2-2) och har utöver de 11 ispass under veckan. Fys, boll, teknik och teori står också på schemat så gott som varje dag under veckan

Var kommer ungarna från som kommer hit till hockeyskolan i Lysekil?

– Vi har spelare från Tyskland, Holland, Kanada, USA, Ryssland, Schweiz, Norge och Danmark m.m.

När startar hockeyskolan på sommaren?

– Vecka 28 startar hockeyskolan här i Lysekil och den håller på till vecka 31.

Hur ser ditt arbete ut en dag under hockeyskolan?

– Det blir att ta hand om olika saker under dygnet. Jag pratar mycket med de olika familjerna. Det kan bli både lunch och middag med tränarfamiljerna och tipsar om vad som finns att göra här i Lysekils kommun för de som kommer hit. Tränarna presenteras på söndagen vid kl. 15:00 i Gullmarsborg. Sedan träffas alla och man pratar om hur veckan kommer att se ut. Man pratar om mobbning och att alla skall prata, ta hand om varandra och vara en bra kompis.

Man får även ta upp detta med allergier och mediciner så man har koll på det. Det ställs ett ganska stort ansvar på ledarna som blir barnens tillit under veckan. Det blir en spännande vecka för de som kommer till Lysekil.

Ditt arbete du gör under hockeyskolan vad kallas det för?

– Göran Risp satte upp mig som utbildningsansvarig. Jag håller kontakten med tränarna och stämmer av inför sommaren. Ser till så att schema och allt sådant stämmer och känns bra. Hela gruppen sitter tillsammans och utvärderar sommaren som varit och eventuella ändringar som ska göras. Men vi är få som jobbar med skolan så ibland blir de andra uppgifter också. I somras saknade vi en skridskoslipare så då fick man hoppa in och göra det. De blir alltid lite mer än man tänkt sig. Fråga Dan Carlsson säger Anders och ler stort.

Min första sommarhockeyskola gjorde jag 1993 och har man rört sig i denna miljö i 24 år så vet man vad man skall göra. De handlar om att se till att våra elever och tränare har en bra vecka.

Jag måste ge ett extra beröm till Leif Ström och Inge Ingemansson som alltid ställt upp för oss i Viking och sommarhockeyskolan. Även tjejerna och killarna uppe i badet och alla andra som hjälper till med att ro detta i hamn. Utan dem att ha hjälp av under veckorna så blir de tufft

Har ni något samarbete med olika företag i Lysekil?

– Det är bl.a. ICA, Nordic Wellness, Outdoor West & Stångenäs Kajak, Publik och Backyard som vi har ett mycket bra samarbete med. Vi har varit i kontakt med andra företag här i Lysekil. Jag tror att många i kommunen tyvärr inte ser vinsten med att samarbeta med sommarhockeyskolan här i Lysekil.

Vi som jobbar med sommarhockeyskolan jobbar ideellt, för att föreningen Viking skall få in pengar och finnas kvar som förening. Vi har arbetsbyten som alla andra för de jobbet vi lägger ner. Samtidigt kör vi tre olika cuper i mars månad där det bl.a. kommer fyra lag från Norge som tar in på hotellen i Lysekil som kanske annars hade stått tomma. Totalt i de olika cuperna är det åtta lag varje helg som spelar i Gullmarsborg.

De handlar i våra affärer och äter på våra restauranger här i Lysekil. De hade varit roligt om våra företag i Lysekil var med och stöttade våran förening mer för de får tillbaka det genom cuper och sommarskolor som vi anordnar. Vi försöker att handla allt från lokala affärer i den mån de går.

Ordförande i Viking är Clas-Göran Strömwall och Anders ger honom en stor eloge för arbetet han lagt ner för att skapa en stabilitet i klubben med ordning och reda.

Lysekils hockeyskola är ett väldigt starkt varumärke, men vi har marknadsfört oss för dåligt. Vi måste bli bättre på det så vi syns mer. Vi tar emot nästan 400 ungar + föräldrar som kommer till Lysekil under sommarhockeyskolan.

Vill du lägga till något i intervjun?

– Jag måste nu när jag har chansen passa på att hylla våra tränare i Viking och kanske speciellt Johan Hane och Dan Carlsson som gör ett jättejobb med föreningen och våra lag. Sen har vi de som inte är så engagerade längre men har gjort mycket. Jag tänker på Berit Börjesson, Ralf Carlsson, Majsan Lyser, Hasse Johansson, Ingemar Karlsson, Stig de Verdier och Björn Wall m.fl. som var väldigt engagerade när jag flyttade hit. Även Tore Skoog och Jens Börjesson som tyvärr inte finns med oss längre men som gjorde mycket för klubben. Vidare har vi Irene Olsson som fortfarande kommer upp och hjälper till på A-lagets matcher. Härligt med eldsjälar som dessa som lägger många timmar i hallen för att Viking ska leva vidare. Mikael ”Trycket” är ju fortfarande involverad överallt i klubben och rör sig i bakgrunden och lägger ner mycket tid.

Detta var den andra delen av två där ni fick lite historik om hockeyskolan som lockar många personer till Lysekil.

Första delen hittar ni här: Intervju med Ingemar karlsson.

Här kan ni läsa mer om Lysekils Hockey Viking .

Idag får ni träffa Lysekilskillen Hampus Blomdahl på min blogg. Hampus mål är att bli proffsmålvakt i NHL

Publicerad den 9 januari, 2017 av Glenn Glicko Andersson

Svara

Idag får ni träffa Hampus Blomdahl på min blogg. Hampus som endast är 16 år gammal är i USA och söker lyckan som målvakt i ishockey. Målet för Hampus är självklart NHL. Hampus var även en duktig fotbollsmålvakt i LFF, men hockey var det Hampus verkligen gillade och ville satsa på.

Hampus är född i Lysekil och intresset för hockeyn har funnits där sedan barnsben. Hampus pappa Peter var hockeymålvakt i Viking i många år och det är därifrån han har fått sitt intresse.

Vid 3-års ålder stod han på isen för första gången. Vid 5-års ålder blev det mer organiserad hockey med ”Björnligan” berättar Hampus. Därefter hamnar man i ett lag i sin åldersgrupp.

Hampus provade på detta med att vara målvakt i ishockey.

Pappa Peter berättar att det inte var helt säkert att han skulle bli målvakt. I början var det att alla i laget skulle få möjligheten att pröva på att stå i mål. Hampus spelade ute men ville pröva på detta med att vara målvakt i ishockey. Efter den träningen sa Hampus; ”jag skall aldrig mer stå i mål”.

Vid 8-års ålder var det uppvisningsmatch i Scandinavium i en paus och frågan kom vilka som ville stå i mål. 4 stycken räckte upp handen, och den ena var Hampus berättar pappa Peter. Peter blev rätt paff av Hampus agerande. Hampus blev en av målvakterna i pausen när Frölunda hade hemmamatch.

Spelade både som utespelare och målvakt.

Hampus spelade både som utespelare och målvakt fram tills han var 12 år. Efter det var det bara målvaktspel som gällde för honom. Hampus berättar att det var väldigt nyttigt att varit utespelare och det har man mycket nytta av när man blir målvakt.

Seriespel med Viking och TV-pucken.

Det blev seriespel med Viking upp till U-16 och samtidigt U-18 och A-laget. Sedan försvann U-18 och då blev det U-16 och A-laget. Hampus har även varit med i TV-pucken 2 gånger för Bohuslän-Dal. TV-pucken var en riktigt rolig upplevelse tillägger Hampus.

Jag frågar Hampus om han har någon annan förebild som målvakt än sin pappa?

– Ja, just nu är det Montreal Canadiens målvakt Carey Price. Han är väldigt stor för mig och han följer jag hela tiden.

Hur fann du honom?

– Efter OS i Sotji när Kanada vann OS i hockey blev jag imponerad av honom, och sedan dess följer jag honom. Kort därefter blev jag ett fan av Montreal Canadiens och började titta på vad det var som gjorde han så bra.

Efter att man gått ut nian skall man välja gymnasie. När man är hockeymålvakt och vill gå på ett hockeygymnasie hur tänker man då?

– Min och mina föräldrars tanke var att börja på ett gymnasie här i Sverige. Det finns en uppsjö av hockeygymnasie här i Sverige. Totalt i Sverige finns det 31 gymnasie som håller på med hockey, varav 7 är rena tjejgymnasie.

Sökte till olika Elitgymnasie.

Elitgymnasium var första tanken för Hampus och familjen. Problemet är att är man målvakt så är det jättesvårt att ta en plats berättar Hampus pappa Peter. Man har en plats att slåss om som målvakt. Vissa gymnasie tar inte ens in någon målvakt och det är väldigt varierande år från år. Vissa av de klassiska lagen som Frölunda och Leksand har ofta scoutat, och har redan plockat in de målvakter de skall ha.

De var och provspelade på andra gymnasie och fick klartecken, men att komma från hockeyns baksida är inte lätt om du inte har rätta kontakterna för att nå högre spel i de högre divisionerna berättar Peter.

Sommarkamp i Hofors.

Hampus blev inkallad till en prospects camp i Hofors. Där fanns det en massa olika info om skolor i USA för dem som var intresserade. Hampus läste en artikel om olika svenska spelare som gått via skolor i USA och där var en hel del namn som han kände igen.

Det konstiga i detta var att Hampus pappa tog upp ämnet att det finns USA om man vill läsa där. I januari 2016 började de forska om detta med USA.

Hur gick ni vidare efter att ni tagit upp tanken om USA?

– Vi tog kontakt med en agent och skypade med honom. Han satt i Gävle, och berättade lite hur det var och frågade mig vart jag skulle kunna tänka mig i USA. Östkusten var det ställe jag ville komma till.

Efter att vi sagt att vi ville gå vidare så satte agenten igång sin process i USA. Han tittade på vilka skolor som vill ta emot mig som målvakt. Sedan skickade han en enkät som jag fick fylla i så de visste lite om mig innan intervjuerna startade. Efter några dagar fick vi svar att agenten ordnat med en intervju med en skola. Det blev 4–5 intervjuer innan jag bestämde mig.

Hur går intervjun till?

-De ställer en massa olika frågor och jag får berätta om mig själv. En presentationsvideo om mig skickas också till skolorna. Det blir nästan som att provspela men istället gjorde man det online via en dator med lite olika material. Efter intervjun ville skolan ha en vecka på sig att bestämma sig om jag fick komma eller inte. Fyra utav fem skolor hörde av sig och gav mig klartecken.

Vilka var skolorna?

-Det var en i Colorado, ST. Louis, Maine och West Virginia. Det var väldigt roligt att få prata med dessa fyra skolorna. Jag fick prata med rektorerna, de som hade hand om de internationella eleverna och hockeycoachen för varje skollag.

När jag hör dig nämna Colorado så blev tanken att du kanske hade de som förstaval?

-Min pappa trodde också att jag skulle välja Colorado. Det var en väldigt bra skola med ett bra program. De reste väldigt mycket med sitt hockeylag. De var både i Kanada och andra ställen, och spelade många turneringar. Men när jag fick höra om ST. Louis och att deras skollag var lika bra som Colorado, och de har även ett klubblag som heter ST. Louis AAA Blues och de spelar över hela USA. Detta lag är jag väldigt intresserad av, och hoppas få provspela nästa säsong för dem. När jag fick reda på att spelare som Paul Stastny och bl.a. Ben Bishop som är målvakt i Tampa Bay, det var där jag bestämde mig.

När du väl hade bestämt dig, när gav du dig av till USA?

-6 augusti åkte hela familjen över och 7 augusti började inskolningen på Chaminade som skolan heter. Syrran, mamma och pappa stannade i två veckor tills den ordinarie skolan började. Under inskolningen gjorde vi en massa roliga saker. För cirka en månad sedan åkte vi och såg en NHL-match och det var riktigt kul.

unnamed-8 — Här är mamma Margareta, Hampus och syrran Linnea. Detta är strax innan de skall med flyget till USA.

Hur bor du?

-Vi bor på anläggningen, och jag delar rum med en kille från Kina. De har en massa olika sporter på skolan och därför kan man hamna ihop med någon som inte har hockey på schemat. Skolan är rätt kompakt medans ytorna runt skolan är ganska stora.

Hur många år skall du läsa på skolan?

-Jag läser tre år och det är ungefär som att läsa en fortsättning på grundskolan här i Sverige. Fortsätter du med College är det fyra år till att läsa.

Hur ser din dag ut?

-Jag vaknar upp vid 07:00. Gör mig ordning för att gå och äta frukost. Det är väldigt bra frukost där man kan få ägg & bacon varje morgon om man vill. (Här flikar pappa Peter in med att han gått upp några kilo sedan han flyttat dit.) Efter frukost blir det ”Mentorgroup” som är mellan 07:35 och 07:55. Kl. 07:45 ber vi. Det är en katolsk skola. Kl. 08:00 börjar skolan som är uppdelad på röda och vita dagar.

Röda dagar har jag: religion, ac lab = som är en förkortning av Academic Laboratory där man pluggar det man vill. Vidare är det business, engelska som andraspråk och amerikansk litteratur.

Vita dagar: Bild, Esto Vir = som är ungefär som ”ac lab” men den används mer till att prata med lärare och ha möten, en gång i månaden används denna tid till att ha mässa eller till att ha ”House Competition”, de kan även ta bort det så att vi börjar senare eller slutar tidigare den dagen, Esto Vir är latin för ”Va en man” och det är även skolans motto. Därefter har jag matte och till sist kemi.

House Competition har vi för att skolans elever och även vissa lärare är uppdelade i 5 lag eller Houses som vi kallar det där vi tävlar mot varandra mer eller mindre om ära, anledningen bakom detta är nog för att få oss mer tävlings inriktade.

Vi är lediga lördag och söndagar för då är det oftast matcher.

unnamed-10 — Hampus med den kända målvaktstränaren Keith Van Gels. Keith har över 14 000 följare på Instagram.

När får du spela hockey?

-Det blir efter skolan. Vi slutar cirka 14:50. Jag tränar med mitt vanliga skollag, men tränar även med ett skollag till. Med skollaget tränar jag: måndag-onsdag-torsdag och fredagar. Med det andra skollaget tränar jag på måndagar och söndagar, så det blir dubbla trängningar ibland. Tisdagar blir det gymmet, det blir fullt upp varje dag.

Du somnar gott?

-Ja, det gör jag…

unnamed (13).jpg — Hampus utanför Busch Stadium som är hemmaarenan för stadens baseballslag ST. Louis Cardinals.

Framtidsplaner?

-Jag hoppas på NHL för det är mitt stora mål. Kanske collegehockey om jag får stipendium för det.

Är det fint i ST. Louis?

-Ja det är väldigt fint. Ingen snö direkt men det är just nu väldigt rått. Klimatet påminner lite om vintertid i Lysekil. Sommaren är det nog lite varmare än Lysekil. Det brukar vara mellan 30–35 grader. Annars är det fyra årstider precis som här.

Jag blir väldigt imponerad när jag möter Hampus. Bara 16 år och åker på sitt livs äventyr. Har du fått några kompisar sedan du kom dit?

-Ja, jag har fått väldigt mycket kompisar, och det känns som det är många fler än vad jag hade här hemma i Lysekil. Amerikanerna är väldigt öppna och trevliga tillägger Hampus.

Är det någon från Sverige som du vet är på skolan?

– Det finns ingen från Sverige på skolan. Men det finns en svensk tjej som bor cirka 45 minuter från skolan. Hon är från Göteborg och konstigt nog har familjen en sommarstuga i Lysekil…

unnamed-5 — Al MacINNIS står som staty utanför ishallen. MacINNIS son spelar i det andra skollaget som Hampus också spelar med, och berättar att han inte gjort mål på honom ännu.

När vi sitter och pratar berättar pappa Peter när de var ute och skulle handla saker till Hampus lägenhet. Givetvis låg det ett Ikea varuhus i närheten som det besökte dagen efter att de kommit dit. De skulle köpa lite lampor och annat som Hampus behövde.

unnamed (12).jpg — Pappa Peter, Hampus, Linnea och mamma Margareta strax innan de lämnar USA efter att Hampus startat skolan.

Samtidigt så passade de på att gå och äta på restaurangen på Ikea. Det första de såg när de gick uppför trappan var ett stort foto på Smögenbryggan. Hampus beställde köttbullar på Ikea i USA, och det var väl inte riktigt samma smak som i Sverige berättar han.

Stort tack Hampus för att jag fick en intervju med dig. Jag kommer att följa Hampus på hans väg som hockeymålvakt. Jag önskar dig lycka till.