Classic Yacht Service AB | Glicko Nyhetsblogg

På nya industriområdet på Grönskult bredvid Skaftö Golfklubb håller båtbyggaren Jesper Wilén med företaget Classic Yacht Service AB till. Jag fick ett tips om att Jesper byggt en mast på över 14 meter till Tomas Olssons gamla båt AKKA som en gång i tiden var en forskningsbåt för Klubbans biologiska station.

Tomas Olsson och Jesper Wilén

Hur kom detta projektet till?

– Jag hade lagat Tomas mast ett par gånger, säger Jesper. Den ursprungliga masten var massiv och nu är det nästan 20 år sedan, så fick jag skador i den, och då lagade vi den, berättar Tomas. Redan då började vi prata om en ny mast.

Vad är det för båt, masten skall sitta på?

– Det är en Colin Archer inspirerad båt som är byggd i Göteborg vid Klippans Varv, cirka 1913 tror vi. Jag tror det hette Guldbrandsens Varv som gick i konkurs och sedan övertogs av O. Guldbrandsen & Son. Källa: https://nordiskkryssare.org/varv/guldbrandsens-varv/

– Den byggdes till en person som lustbåt. Personen hade någon sommaranknytning till Ljungskile och var delaktig i lite olika saker i Göteborg. Han donerade båten till Uppsala universitet för att användas till forskning. De hade bara småbåtar innan de fick den större båten. 1926 satte de in motorn av märket Bolinder på Bassholmen har jag fått berättat för mig, säger Tomas.

1971 fick de det större fartyget Belone och då såldes AKKA till en privatperson i Göteborg. Då byggdes hon även om och man tog bort spel och trålutrustningen som forskningen hade använt.

Klubban på Östersidan kom till efter en donation till Uppsala universitet 1915 för att stödja forskning och undervisning i marinbiologi, framförallt inom zoologi. Den ursprungliga byggnaden har byggts till flera gånger och är idag väl anpassad för undervisningsverksamhet och forskning. Källa: https://www.uu.se/institution/biologisk-grundutbildning/klubbans-biologiska-station

När tog du över AKKA?

– Jag har letat efter den här båten i ganska många år, eftersom den hade en anknytning hit. När vi väl hittade henne så var hon i ett ganska dåligt skick. Det är faktiskt en historia i sig själv.

Foto: Privat

– 2006 sjösatte vi henne och då fanns den masten som var byggd av gran och som vi nu skall ersätta med som nu har en limmad historia.

Tanken var väl här att Tomas var ute efter en annan modell av mast. Det skulle vara en lättare mast och man skulle kunna få in kablar och annat inne i masten. Där kom jag med ett förslag på hur man kunde göra. Jag hade aldrig gjort det tidigare, men då tyckte Tomas att så gör vi. Där startade mina efterforskningar på hur man går till väga, säger Jesper..

Foto: Privat

Foto: Privat

Foto: Privat

Foto: Privat

Den är byggd i åtta bitar runt om som går i varandra. Den blir åttakantig när man limmat ihop den. Sen hyvlar man den sextonkantig och sen rund. Men först måste man skarva ihop den på längden för vi har inte riktigt 15 meter långa plankor. Det man gör är att man laskar och snedlaskar så man får fördela ut så de inte ligger ihop så mycket.

Foto: Privat

Foto: Privat

– Själva tekniken är inte helt ny, men däremot tyckte jag det var spännande då den är lite smalare i roten, och så växer den uppe vid däcket och sedan kryper den ihop ganska mycket där uppe på slutet av masten, säger Tomas.

Foto: Privat

Foto: Privat

– Innan man limmar ihop den så måste man smalna av den efter den profilen man vill ha och så får man räkna ut diametern vid varje ställe för det blir en speciell formell när de åtta bitarna skall ihop. Det finns en begränsning längst upp på hur mycket det går att få ihop dem, tillägger Jesper. Det har varit en utmaning för mig att bygga masten. Tekniken hittades på någon gång på 90-talet i USA. Man kan göra den i olika antal delar, men gör man den i åtta delar så blir det en rätvinklig skarvning.

Hur mycket väger masten och hur lång är den?

– Vi har gissat på 250 kg ungefär och masten är 14 meter lång.

Vad är kvar nu?

– Det är montering av en rostfri mastfot och slutfinnishen kvar.

Använder man något speciellt träslag när man gör en sådan här mast?

– Man kan ha alla möjliga, men denna masten är gjord av fura. Den förra var gjord av gran.

Hur många gånger lackar man masten?

– 15 gånger ungefär.

Då blir det sjösättning till våren?

– Ja, tanken var väl att den skulle ha varit på redan i somras, men nu får det bli till våren.

Tack Tomas och Jesper för att jag fick träffa er och höra lite hur tankarna gått med att göra denna otroligt fina masten.

Jag träffar Jesper i lokalerna på varvet Classic Yacht Service AB i Grundsund vid Grundsunds Marina på Skaftö där han huserar. Den första ekan lämnade Jesper över i december 2020 och den andra ekan 18 maj.

Den 26 maj så pratade Jesper via en videolänk med självaste statministern Stefan Löfven och det var riktigt trevligt tillägger Jesper.

I reportaget på bloggen idag berättar även Jesper om hur han växte upp i Kvarsebo där alla andra ekor tidigare byggts och levererats till Harpsund.

Jesper minns Ove Johansson med familj som var goda vänner till Jespers familj och som på den tiden var med och tillverkade alla ekor på småbåtsvarvet Kvarsebo Båtbyggeri, så den röda tråden finns kvar i tillverkningen av ekorna. I dagens blogg får ni träffa Jesper Wilén som fick det stora uppdraget att tillverka två träekor till Harpsund.

Jesper med en förspegel till Kvarseboekan som tillverkats i Kvarsebo.

Lite historik

I en artikel publicerad i Sörmlandsbyggden i juni 2013 kan man delvis läsa; ” Sörmland kan ståta med Sveriges i särklass mest kända eka – en liten skuta vars sittbrädor har nötts av rumporna på såväl verkliga som fiktiva statschefer. Harpsundsekan är först ut i Sörmlandsbygdens serie om Sörmländska underverk.

När den store industrimagnaten inom korkindustrin Carl August Wicander gick ur tiden år 1952 så efterlämnade han en rejäl överraskning åt den svenska regeringen. Wicander skänkte godset Harpsund till staten, att användas som hedersbostad åt statsministern. På hösten 1953 var allt klappat och klart. Erlander gav sig ut på den första roddturen i Harpsundsekan och kanske anade han redan då hur stor betydelse denna skuta skulle få för svensk politik.

Genom åren har bland annat storheter som George Pompidou, Hubert Humphrey, Willy Brandt, Nikita Chrusjtjov, Angela Merkel, Urho Kekkonen, Gustaf VI Adolf, Kofi Annan och många fler har gett sig ut på Harpsundssjöns beskedliga vågor.

Mest berömd är förstås roddturen med Nikita Chrusjtjov i juni 1964. ”Krusse” ville gärna framstå som en riktig kraftkarl och hoppade beslutsamt ner i ekan och greppade årorna så att båten nästan välte runt. Sveriges radios reporter direktrapporterade förtjust som vore det en sportsändning: ””Chrusjtjov tar rediga årtag, nu hejar man på Chrusjtjov, han tar rediga årtag, det går undan. Han får applåder och ler med hela ansiktet när han ror ut på sjön just i solnedgången.” Krusse lärde sedan också de stackars svenskarna hur man hässjar hö och mjölkar kor”.

Källa: Sörmlandsbygden juni 2013.

Två Kvarsebohusekor tillverkades i Grundsund

Senast man beställde en eka till Harpsund var 1989 och då var Ingvar Karlsson statsminister. Kvarsebo Båtbyggeriet tillverkade flera hundra av den populära Harpsundsekan fram till 1980-talet av familjen Forsberg i Kvarsebo. Måttet på Kvarseboekan är 4,25 x 1,4 meter. Modellen är inte helt likt originalet utan tanken är väl att man idag kan kalla den för Kvarsebohuseka i stället. Harpsundseka heter den väl egentligen men modellen är efter Kvarseboekan. Fura och ek har varit trämaterialet som använts till ekorna. Ekorna är lackade med 6 – 7 lager lack.

Foto: Jesper Wilén.

Foto: Jesper Wilén.

Foto: Jesper Wilén.

Fick ett mejl från Harpsund

Det hela startade med att Jesper fick ett mejl från Harpsund någon gång i början på 2020 där de letade efter någon som kunde laga träbåtar. Efter olika mejlkonversationer så slussades Jesper vidare när det skulle ges en offert. Regeringskansliet är de som är beställare av de två ekorna.

Foto: Jesper Wilén.

Leverade den första ekan i december 2020

Efter avtal så leverade Jesper den första ekan i december förra året. Den sista leverades bara för någon vecka sedan. Jesper har redan fått besked om att Stefan och hans fru Ulla varit ute och rott ekorna och att de är mycket nöjda.

Jesper och en av ekorna till Harpsund. Foto: Hummerkungen.

Foto: Hummerkungen.

Foto: Hummerkungen.

Videomöte med Sveriges statsminister

Den 26 maj hade Jesper ett videomöte med Sveriges statsminister Stefan Löfven som var intresserad av båtbygget. Jesper hade ett videomöte i sin verkstad i Grundsund. På grund av pandemin så kunde de inte ses när Jesper leverade den sista ekan, även om det var tänkt så. Tanken är att de skall ses vid ett senare tillfälle. Statminister Stefan Löfven ville se var båtarna var byggda och vem Jesper var. Samtalet mellan Jesper och Stefan Löfven varade nog i en halvtimma.

Jesper i videomöte med Sveriges statsminister. Foto: Sara Darabi.

Foto: Sara Darabi.

Jespers anknytning till Kvarsebo

Det roliga i historien är nog att ingen visste att Jesper hade en anknytning till Kvarsebo då han efter födseln i Stockholm flyttade vidare till just Kvarsebo. Jesper berättar att han är uppväxt där och 1968 flyttade familjen till Kvarsebo. Från 1968 – 1986 var Jesper bosatt i Kvarsebo. Han berättar att han har hela sin barndom i Kvarsebo.

Historien är att Regeringen köpt ekor från Kvarsebo Båtbyggeri redan från tiden då Tage Erlander var statsminister. Tage Erlander, som var statsminister när regeringen godtog donationen av Harpsund 1953, var den som sjösatte den första Harpsundsekan hösten 1953. Bilden med Erlander och Nikita Chrusjtjov där tror Jesper att det är en Kvarseboeka.

Det fanns ingen ritning

Anknytningen till detta med att Jesper var uppväxt i Kvarsebo gjorde att han kunde ta kontakt med både han som har båtbyggeriet idag och en av de som jobbat där och byggt dessa ekor. Till detta hör att de har sparat en och en halv eka för historien och Jesper fick komma och hälsa på och få lite historia och även mäta upp en av ekorna som fortfarande finns kvar på båtbyggeriet.

Samtidigt fick han med sig lite olika delar som var från den serieproduktion som då gjordes av dessa ekor.

Jesper är mycket tacksam för den hjälpen han fått från Kvarsebo Båtbyggeri. Han träffade och pratade med bland annat Ove Johansson som tidigare var båtbyggare på Kvarsebo Båtbyggeri. 1989 byggdes de tre sista ekorna och därav en som gick till Ingvar Karlsson som var dåvarande statsminister.

På Kvarsebo Båtbyggeri idag finns det en hel eka kvar och en som är påbörjad som står på en ställning berättar Jesper. Hugo Forsberg som då ägde Kvarsebo Båtbyggeri tillverkade flera hundra båtar om året berättar Jesper vidare.

Till historien hör även att Jespers pappa hade en Kvarseboeka som han gjorde om till en segeleka med hjälp av Ove Johansson som då jobbade på båtbyggeriet.

De båda ekorna på plats vid Harpsund. Foto: : Jesper Wilén.

Jesper lade till vrickning

Tullarna skall vara fasta för att det skall vara lättare att ro. Detta är en beskrivning som jag läste i en artikel och detta skall vara standard på dessa ekor. Detta berättar Jesper att han frågat om och så är det. Han lade även till att man skulle kunna vricka ekan. Ett vrickuttag och på den ena åran lades det till en läderbit så de skulle kunna vricka ekan. Det är ju lite av en utmaning till statsministern och de som använder ekorna.

Man sätter åran i akterspegeln och vrickar den fram och tillbaka för att föra ekan framåt. Detta frågade Stefan Löfven om i deras samtal.

De båda ekorna är nu leverade till Harpsund och på Jespers sida Classic Yacht Service AB på Facebook kan man se en film på när ekorna testades där med Jesper på plats.

Cirka 5 – 6 veckor i arbetstid har det tagit att bygga dessa två fantastiskt fina ekorna och tanken är att Jesper nästa år skall åka till Harpsund och visa hur man underhåller och sköter om båtarna efter säsongen.