10-årsjubileum för Tevsjö Destilleriet i Järvsö

Tevsjö Destilleriet eller Tevsjö Mill & Destillery som det heter idag, som ligger i Järvsö firar jubileum och storsatsar på framtiden. Jonas Larsson med sin fru Anna var på ön Thassos i Grekland och planerade för bröllop. Dels blev det bröllopsplanering, dels ett samtal om hur de skulle kunna utveckla kvarnen hemma i Järvsö.

Anna Larsson är sjunde generationen som driver Teve Kvarn och där tillverkas fortfarande efter över 200 år, mjöl och kross på ett traditionellt sätt. Någon gång under kvällen lägger Jonas fram att de kanske skulle starta ett destilleri som en breddning av kvarnen. Jonas tror att Anna tyckte han var lite tokig, men sakta med säkert när de kom hem började de titta och fundera på vad det skulle innebära att starta ett destilleri. De planerade i ungefär 3 år innan de kom till skott.

Idag är Tevsjö Mill & Destillery ett av Sveriges riktigt stora destillerier i Sverige där de bland annat levererar ett flertal gin som finns på Systembolagets hemsida.

2012 kokades den första produkten

2012 kokades de första produkterna och den 1 mars 2013 kom försäljningen i gång på Systembolaget. Så i år så är det 10-årsjubileum för Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö. Jubileet kommer att firas någon gång under nästa år, när det nya destilleriet i Järvsö är helt klart.

Just nu så byggs det för fulla muggar i Tevsjö och de nya lokalerna börjar ta form. Det är en imponerande byggnad som man redan nu kan se när man passerar Tevsjö, och ändå mer imponerande kommer det att bli när det är klart.

Jag träffade Jonas Larsson på Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö och frågade hur de ligger till tidsmässigt att få klart hela destilleriet?

– Med uppgradering av utrustningen när bygget är klart så beräknar vi att hela destilleriet är up and running i kvartal 1 2024 så troligtvis februari.

Jonas Larsson

Ni har gjort en storsatsning, kan du berätta lite om hur ni tänkt?

– Egentligen kan man säga att det vi gör är att öka kapaciteten för tillverkning av sprit med mellan 10-15 gånger. Från cirka 120 000 flaskor per år så kommer vi att kunna leverera över miljonen flaskor på ett år om den kapaciteten behövs.

En stor del av att vi investerar är för att kunna effektivisera och även miljöanpassa anläggningen för framtiden. Vi har bland annat bytt bort oljepannan mot pellets så att vi får en hållbar energikälla.

Vi kommer även att återanvända en hel del av spillvärmen från kylvattnet för att förvärma mäsk med mera. Nästa steg blir att vi skall försöka torka mäsken med spillvärmen. Tanken är när vi är helt klara att kunna använda det mesta av spillvärmen för att kunna driva växthus med mera.

Vi håller faktiskt på med en förstudie för att titta på just växthusodling. Det skulle kunna bli ett mycket större projekt i slutändan.


Tänk att själv kunna odla fram det som du tillsätter i tillverkningen av sprit, eller hur tänker ni där?

– Jo, men det stämmer. Vi har tittat på mycket olika saker, Till och med kryddor och även citrus som vi idag tar från utlandet. Det skulle vara fantastiskt att kunna använda den spillvärme som man bara kastar bort för att kunna bli mer miljövänliga. Då skulle man kunna driva två rörelser med samma värmekälla och framför allt ta bort koldioxidavtrycket från de transporter vi har idag.

Vad är huvudproduktionen idag på Tevsjö Destilleriet?

– Vi gör en bassprit på 96% som vi gör på olika spannmål. Du kan få vilken råvara du vill i basen. Nu har vi tillverkat mycket potatisvodka. Sen tillverkar vi även i korn, vete och råg. Men det går att göra på havre, det fungerar bra.

Vi har även fått förfrågningar på att göra på ris och majs. Allting som innehåller någon typ av stärkelse kan man använda, plus att man kan använda blandningar och det är väl det som gör det unikt. Om du skall köpa din bassprit någonstans så finns det inte så mycket att välja på.

Det är flera producenter som tar spannmål från sitt område där de befinner sig i och skickar till oss, och det är väldigt roligt.

Vi har ju samtidigt en kvarn bara några meter från oss, så det kan processas fram. Det är väl det som gör den stora skillnaden i det hela. Vi är spannmålshandlare egentligen och kvarnen är dubbelt så stor som destilleriet i omsättning.


Ni har väl ett eget stort sortiment på Systembolaget?

– Ja, det har vi, men vi har inte gjort någon större reklam för detta under de senaste åren. Vi har ett bassortiment med lite snapsar, gin, punsch och glögg. Punschen är nog den som går bäst just nu. Det är lite lustigt men den och sen kommer ginen som går bra också. Det beror nog på att punschmarknaden är lite begränsad i Sverige.
  

Gör ni bara grundsatsen till de företagen som ni levererar till?

– Nej, man kan nog säga att vi gör en neutral bassprit. Av den så gör vi oftast en gin idag. Vi tillverkar mellan 70–80 olika gin som säljs på Systembolaget. Men det kan bli vad som helst som kunden önskar som till exempel en snapsakvavit eller likör.

Oftast gör vi hela produktionen, men vi har dem som vi skickar ren sprit till som sedan gör resten av arbetet. Vi har även vissa producenter som vi gör en del av tillverkningen till produkten.

När du tänker framtid, vad tänker du då efter detta med en pandemi och nu krig?

– Vi har gått igenom tre mycket speciella år, med både en pandemi och ett krig som pågår. Detta har skapat höjda transportkostnader. Allting som man inte trodde skulle kunna hända har hänt. 

Första tiden under pandemin var det kärvt, men samtidigt var folk i ett chocktillstånd. Sen lossnade det ganska fort just för att vi gjorde handsprit. Efter ett tag så insåg väl folk att man måste leva trots en pandemi och då började produktionen komma i gång igen. Vi fick faktiskt mer kunder under pandemin innan vi hade tidigare.

Efter pandemin och kriget började så blev det svårt med att få leveranser av olika saker som till exempel flaskor. Det började med att det inte gick att få tag på etiketter. Bland annat så var det ett pappersbruk i Finland som strejkade, och de gör i stort sett allt papper till alla etiketter i hela Europa.

 I samma veva har priserna gått upp i Kina på glas och transportkostnaderna har ökat med det tredubbla. Så det lönade sig inte längre att ta från Kina. Då ville alla helt plötsligt alla köpa från tillverkare i Europa. Det har varit otroliga prövningar med många bitar i det hela.

Sen så skall man göra allt annat som krävs. Många tror att man kan släppa en produkt bara så där. Det tar lite tid i processen med Systembolaget och annat. Det skall godkännas och valideras.

Streckkoder skall skapas, man skall ordna med kartonger, kollit skall valideras allting för att det skall gå att sälja. Det förutom sprittillverkningen har blivit vår specialitet. Vi kan göra hela den biten åt våra kunder. Vi ser till att logistiken fungerar och sköter alkoholskatten med mera.

Hur lång tid tar det från er för att produkten finns på Systembolagets sida?

– Sällan mindre än tre månader. Men det beror samtidigt om vi har kapaciteten i produktionen just då.

Kan du nämna några av de som du producerar till?

– Ja, vi gör gin till Ragnarök, Mic Drop och Plateau Spirits som finns i Köpenhamn för att nämna några. Vi har även ett nära samarbete med Shotluckan som är vår största kund idag. De gör nästan 50 000 flaskor om året. De har sina egna restauranger och då gör vi deras likörer.

Vi gör även Kalle Moraeus snaps, Orsa fäbodssnaps som är mycket populär. Även Hans Wincent från Farmen på TV 4 tillverkar vi en snaps till.

Tevsjö Destilleriet i Järvsö har tagit hem ett antal medaljer under sina 10 år på marknaden. Det har blivit ett stort antal brons, silver, guld, platinum och dubbelplatinum under dessa år. Och det lär inte bli mindre när Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö är klara med den helt nya byggnaden.

Här kan ni läsa mer om Tevsjö Mill & Destillery.

Idag får ni följa med till Lögens Kvarn som ligger i Lyse och som idag drivs av Anna Wilhelmsdotter

Per-Olof och Ingrid Larsson startade historien om Lögens Kvarn

Historien börjar i mitten av åttitalet då Annas pappa, Per-Olof och mamma, Ingrid Larsson började odla ekologiskt. Problemet på den tiden var att det fanns inget mervärde i det att odla ekologiskt. När han skulle sälja sitt spannmål så blandades det upp med allt annat och Per-Olof fick inte mer för att det var ekologiskt odlat.

Där började P-O fundera om man kunde tänka på något annat sätt att förädla för att på så sätt få ut lite mer av sådden. Från början odlade han olika vetesorter. Men ju mer han lärde sig om ekologisk odling så halkade han in på de sorterna som de idag odlar på gården. Det är de gamla kultursorterna för de lämpar sig väldigt väl att just odla ekologiskt. 

Köpte en begagnad kvarn

I slutet på 1990 tog man satsningen ett steg till och köpte en begagnad kvarn från Järnboås i Bergslagen. Allt monterades ner i beståndsdelar och totalrenoverades. Man köpte även in en kvarnmaskin. Efter sex år så var kvarnen klar och man kunde nu börja mala mjöl.

Odlar allt själv

Pappa P-O har varit en läromästare för Anna. Allt som tar hands om i produktionen är egenodlat och förutom egen mark så arrenderar de även mark i närheten.

Foto privat.

Anna berättar att hon alltid sedan hon var liten varit intresserad av vad mamma och pappa odlade. Redan som barn var hon med pappa P-O på åkrarna. De är tre syskon i familjen och Anna berättar att föräldrarna har varit väldigt tydliga om att ingen av barnen skall behöva ta över produktionen om de inte själva vill det.

Foto privat.

Anna är musikutbildad och bodde i Stockholm i många år. Trots detta så har hon under sin lediga tid åkt hem för att hjälpa till på gården. Samtidigt har hon under åren känt en stark dragning till att jobba hemma på gården.

Foto privat.

Mycket att göra hela året

Tack vare kvarnen så har Anna mycket att göra året om. Fast mellan april till oktober är det extremt mycket att göra med sådd och att skörda berättar Anna. En bra sommar skall vara mittemellan säger Anna och skrattar. Skördar gör man oftast i september.

Foto privat.

De olika vetesorterna sår man under lite olika tidspunkter under året. På våren sår man vissa sorter, men man kan även så andra sorters vete på hösten.

Sår och skördar

Vi går in i ett rum och där håller Anna en lite kurs med mig och visar upp hur man sår med en maskin som lägger ut vetefröna i olika rader. Sedan när det skall skördas så använder man en skördetröska och Anna visar upp en leksak som är en skördetröska. Anna tillägger att hon nästan har en likadan skördetröska fast i större storlek.

Foto privat.

Skördetröskan har stora knivar längst fram som skiljer halmen från det andra. Samtidigt är det stora fläktar som blåser bort det som inte skall användas. Av tyngden faller kärnorna ner och går sedan upp till tanken på skördetröskan.

Foto privat.

Något som är jätteviktigt i detta med skördningen för att kunna få bra kvalitet på spannmålen är att skörda det när vetet är moget. Om det har hunnit att mogna och det sedan skulle börja regna så kan inte Anna använda det till mjöl. Därför tittar hon till vetet ofta när tiden börjar infinna sig för skördning så att allt blir rätt. När vetet är moget beror helt på vädret. Vid mycket sol så mognar vetet fortare.

Lagras i silos

Nu går vi vidare och tittar in i en annan avdelning på gården. Anna visar upp silos där de lagrar vetet som är torrt. Just för tillfället så har hon några silos som hon förvarar spannmålet i men tankarna för framtiden är att ha fler silos för att kunna ha mer sorters vete i lager.

Från silon där vetet förvaras så går det vidare till en stor maskin som rensar spannmålet från ogräsfrö, halmrester och damm.

Kvarnen

Nu är vi inne i själva kvarnlokalen igen. Nu går själva kärnan vidare till den högra sidan till tre seriekopplade kvarnmaskiner med stålvalsar som tar bort skalet från kärnan. Efter det så går det vidare till den vänstra sidan som mal sönder det fina av kärnan. Denna procedur tar lite tid och innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.


Skalet som tas av kärnan är det som senare blir vetekli. När Anna sedan gör fullkornsmjöl så blandas vetekli i mjölet. Mer om kvarnen och dess process kan ni läsa om på deras fina sida på webben. Sedan siktas mjölet i olika sorteringssiktar.

Färdiga produkten

I en tratt från taket kommer den färdiga produkten ut. Sedan packar Anna alla påsar för hand. Denna process funderar Anna på att automatisera. Det färdiga mjölet rörs om i en skruvliknande sak innan det åker ner i röret som Anna öppnar och mjölet vägs och packas i olika påsar.

Anna packar mjölet

Nu fylls mjölet på i påsar samtidigt som det vägs på en våg. Efter påfyllningen skakas mjölet i en skakmaskin för att det skall sjunka ihop i påsen och därefter limmar Anna påsen och sätter på en etikett med dagens datum. Det står att det är ett år som är hållbarhetsdatumet fast det håller mycket längre om det står torrt berättar Anna.


Det mjölet Anna nu haft ner i påsarna är speltmjöl som är det samma som dinkel. Speltmjöl är det nordiska namnet på mjölet.

Flera olika sorters mjöl

Sortimentet av mjöl är stort hos Anna och även om hon helst ser att det lokalproducerade mjölet används lokalt så är det många bagerier i Sverige som handlar mjöl från Anna. Flera olika sorters mjöl finns i butiken hos Anna.

Som sista fråga så frågar jag Anna vilket mjöl som är det populäraste?

– Det är det vi kallar specialvetemjöl. Det är vår modernaste vetesort. Den är väldigt gynnsam i ekologisk odling för den konkurrerar väldigt bra med ogräset. Jag är inte så insatt i bakningen men vad jag har hört så är vårt specialmjöl väldigt tacksamt att baka med. Den är väldigt tålig vid bakning och det är väldigt många som uppskattar mjölet.

Lögens Kvarn har även fått pris av Lysekils Kommun för Årets Hållbara Företag. Tack Anna för denna fantastiska visning och historien om Lögens Kvarn. Lycka till i framtiden.

Foto privat.

Här kan ni läsa mer om Lögens kvarn på Facebook och hemsida.