Jan Svensson släpper sitt åttonde album

Publicerad den 20 december, 2025 av Glenn Glicko Andersson

Svara

Idag på bloggen får ni träffa Jan Svensson som jobbade på Tullverket men som också spelade i dansband och byggde en stor studio på Tjörn där de flesta av Sveriges dansband varit och spelat in sin musik.

Jan Svensson är fortfarande aktiv som musiker och släpper album på löpande band. Den 7 januari släpper han sitt åttonde album som fått namnet ”Vem får din sång”.

Jan är född i Göteborg, men bor idag på Hovenäset med sin fru Marita. Jans föräldrar var från Skärhamn på Tjörn. När Jan var 12 år så ville föräldrarna flytta tillbaka till Tjörn och då gick flytten till Myggenäs.

Där bodde Jan till hans träffade Marita 1972 och 1975 så gifte de sig och i år firar de 50 år som gifta. Stort grattis!

Marita och Jan bodde i en lägenhet i Stenungsund, men 1982 så byggde de ett hus på Tjörn. Innan detta så hade Jan börjat spela med bandet Kenth-Erics från Lysekil.

– Jag såg en annons i en tidning 1977 att de sökte en sångare till ett band som hette Index. Jag svarade på annonsen och åkte till Brastad Folkets Hus där de hade ställt upp grejorna och jag provsjöng och fick klartecken att få vara med i bandet.

Index hade mycket spelningar i Norge och vi började prata ihop oss, men vi hade ingen bassist. De som var med från början var, Lasse Josefsson, Kenth Bladh och Jan-Erik Haglund, men vi behövde en basist så vi frågade Kenths bror Claes om han ville vara som basist i bandet. Vi tränade i Dingle i jordbruksskolan och första jobbet med orkestern blev på Oasen i Brastad.

Sen blev det mer och mer spelningar och vi bytte namn till Kenth-Erics för att få ett dansbandsnamn. Det blev mer och mer spelningar i Sverige och vi blev väldigt populära och vi spelade in vår första LP hos Björn Johansson i Lysekil på Nuggets Records.

Jag och Gunnar Gren på Smögenbaden 1978

Släppte singeln Skateboard

– Efter det så släppte vi en singel och det var ”Skateboard” som Magnum Bonum släppt och som var väldigt populär. Helt plötsligt en söndag fick vi höra att vi var på test på svensktoppen, och det var stort. Grejen var det att de testade bara två olika låtar, men vi kom inte in på svensktoppen. Men det blev ett ändå jättelyft för oss. Vi fick massor av jobb efter det, eftersom svensktoppen var jättestort på den tiden.

– Jag var inte bara dansbandsmusiker utan hade ett jobb till. Jag har jobbat i Tullverket i 40 år. Det blev så ett tag att min fru Marita körde mig till spelningarna då jag spelade 18 spelningar i månaden på den tiden och samtidigt jobbade heltid på Tullverket.

Jan har fortfarande kvar scenkläderna som han hade när han spelade med Kenth-Erics

– Ibland var det så att hon körde mig hem, släppte av mig och jag gick direkt till jobbet. Men man var ung då och orkade det. Men till slut så var jag tvungen att välja. Antingen hoppa på heltid med dansbandet eller tacka nej.

Jag fick frågan om att börja spela med bandet på heltid men kunde inte göra detta för att vi samtidigt hade ett litet barn. Jag visste ju samtidigt att jag hade ett fast jobb på Tullverket och den 25 varje månad kom lönen. Jag valde att hoppa av.

Men sen gick det två-tre år så ringde några unga killar som hade startat ett band, men som inte hade något namn på bandet just då. De frågade om inte jag kunde komma ner och träna med dem? – Jo, men det kan väl vara skoj att hålla på lite med musiken. Det tog tre år så var det samma visa igen att det gick så bra så att de skulle bli heltidsmusiker. Nej tänkte jag, hoppa inte på det. Bandet fick ett namn och det var Christie.

Hövik studio på Tjörn

– Efter det så startade jag studion på Tjörn 1984. Från fyra kanaler till sexton som snart blev tjugofyra. Det första stora dansbandet som besökte studion var Streaplers som spelade in en singel där. Det blev mer och mer inspelningar och till slut så var jag tvungen att bygga en ny studio för vi låg mitt inne i ett villasamhälle och fick inte plats. Vi letade och hittade ett äldre hus som låg för sig själv neråt hamnen i gamla Höviksnäs, och som var totalrenoverat och där byggde jag en helt ny studio.

Jan i första studion på Tjörn

Mer och mer studioinspelningar

– Nu drog det i gång riktigt mycket. Nu kom band som Matz Bladhs, Flamingo, Lotta Engberg och jag gjorde även inspelningar med Peter Harrysson och Ingvar Oldsberg med mera.

– En dag när vi höll på i studion med Flamingo så kom det fyra pojkar. Då sa Dennis Janebrink; ”vi tänkte att de skulle få ta vår studiotid och köra in några låtar”. Det var ju Arvingarna. Jag spelade in den första cd:n ”Coola killar”, och den fick jag en guldskiva för.

– Efter det så hade de fått en låt till Melodifestivalen som hette ”Eloise” som Lasse Holm och Gert Lengstrand hade skrivit. .

Dennis i Flamingo, Studio Hövik

Flamingo i Studio Hövik

– Vi spelade in Eloise i studion på Tjörn. Det blev en dundersuccé utan dess like, då Arvingarna vann den svenska Melodifestivalen 1993 med låten Eloise. Efter det så blev det ännu mera jobb i min studio.

Flamingokvintetten, Streaplers, Arvingarna, Matz Bladhs, Öbarna, Lotta Enberg, Lasse Wellander, Rutger Gunnarsson, Janne Lucas, Gert Lengstrand, Peter Harrysson och Ingvar Oldsberg är några av namnen som spelade in i min studio på Tjörn.

Jag hade även en gästbok som alla fick skriva i som var i studion och spelade in och jag minns speciellt att Arvingarna var så duktiga på att rita.

Vikarierade i Flamingokvintetten

– Jag har även vikarierat i Flamingokvintetten i åtta månader som sångare. Detta var 1991 och det var en fantastisk upplevelse att åka ut med Flamingo som vi själva hade varit ute och dansat till genom åren. Det blev även lite vikarierande med Streaplers några gånger när de skulle byta sångare.

Jobbade på Bingolotto som ljudtekniker

– Samtidigt här så jobbade jag även på Bingolotto när Loket hade det. Då hyrde de kända dansbanden in mig som tekniker då jag skötte ljudet ut i TV för dem. Jag var även med i Café Norrköping och i Afton dans och skötte ljudet. Det blev även flera andra program.

2015 bestämde Marita och jag att vi går i pension lite tidigare och då sålde vi huset och studion. Vi köpte en husbil och bodde i 3 ½ år i Spanien. Efter 3 ½ år fick vi meddelande från Sotenäsbostäder att den lägenheten vi bor i nu var ledig.

Började som trubadur

– Under den tiden vi var i Spanien så började jag spela för mig själv. I vanliga fall så hade jag alltid spelat i en grupp, men nu blev det även en del spelningar på campingen där vi bodde. Jag brukade sätta mig utanför husbilen och började spela och det kom massor av folk som bodde på campingen och lyssnade.

– När vi flyttade hem till Sverige så fick jag lite provspelningar bland annat nere på Wiggersviks Camping. Det har även blivit en hel del spelningar som trubadur och det är riktigt kul. Jag har nog cirka 60 spelningar om året som trubadur. Jag har en väldigt blandad repertoar. Det blir inte bara dansbandslåtar utan låtar från 70 – 80 – 90-talet och även nysläppta låtar med bland annat Thomas Stenström med mera.

Dennis och jag på en spelning på restaurang Wägga

– Jag har nog 750 låtar på min repertoar med färdiga bakgrunder som jag sitter och gör här hemma. Jag spelar även på äldreboende och det ger mycket glädje.

– När Sotenäs kommun firade 50 år 2024, då höll jag och Dennis Janebrink i Allsången, först Smögen (Badhusparken) sen Kungshamn (Tångenparken) och sist Parken på Bohus Malmön, och det var mycket uppskattat.

Började spela in egna skivor

– 2012 släppte jag min första egna cd. Det var egentligen mina barn som tyckte att jag skulle spela in något själv när jag under åren spelat in för så många andra. Detta med cd-skivorna blev väldigt populärt och jag var med på bland annat Radio Göteborg och P4 Väst för intervjuer i samband med skivsläppen.

Nu den 7 januari släpps min nya cd på alla streamingtjänster. Detta är den åttonde cd:n jag släpper. Man kan även beställa skivan från mig. Jag sitter här i lägenheten och spelar in och sen gör jag resterande jobb på datorn.

Flamingokvintetten firade 40 år

– År 2000 firade Flamingo 40 år som band och då släpptes det en bok som jag kom med i. Jag fick även äran att få vara med i Stora Dansbandsboken 1963 – 2003.

– Efter att jag slutade med Kenth-Erics så gjorde jag en minnesbok med klipp på bland annat sparade annonser från olika spelningar.

Här kan ni lyssna på Jan på Spotify. Vill ni komma i kontakt med Jan så kan ni göra det på js.musikproduktion@telia.com

Tack Jan för en mycket intressant pratstund och att jag fick komma och hälsa på dig och Marita.

Alla foton använder jag med tillstånd av Jan Svensson. Fotokredit: Börje Bond.

Idag får ni möta artisten Susanne Alfvengren på min blogg

Publicerad den 27 augusti, 2015 av Glenn Glicko Andersson

Svara

Vi hade bestämt träff vid Bakgården här i Lysekil. Jag har inte träffat Susanne förut, men när jag kommer ner till Bakgården så hör jag inifrån en källare en mycket välkänd röst som det inte går att ta miste på. Jag går in, och där framför mig står Susanne Alfvengren med sin gitarr och repar inför kvällens Allsångsframträdande i Lysekils Stadspark. Några minuter senare får jag en intervju med Susanne.

Susanne och jag efter hennes spelning på Bakgården.

Född på Gotland.

Susanne Irene Lund Alfvengren är född i Visby på Gotland 1959. Intresset för musiken startade redan i tidig ålder då hennes farmor tyckte väldigt mycket om musik. Hon brukade sjunga med Susanne och det var hon som såg till att hon fick en gitarr när hon var nio år.

1968 gjorde hon debut som vissångerska.

Hon såg även till att hon kom iväg på gitarrkurser, och när hon kunde två ackord så såg hon till att Susanne fick uppträda i bygdegården hösten 1968. Susannes farmor körde även runt henne på olika åldersdomshem senare där hon uppträdde. Hon lärde även Susanne vilken repertoar som var lämplig att uppträda med.

Självlärd inom musiken.

Någon musikskola blev det tyvärr inte för Susanne berättar hon. Hon har musikalisk afasi, och hör vad som är fel men kan inte riktigt tala om vad det är. Susanne är självlärd när det gäller det mesta inom musiken.

Hon gick klart grundskolan, och efter det blev det vårdlinjen där hon läste till undersköterska. Musiken var hela tiden med henne under uppväxten och i skolan. När hon är 19 år börjar hon skriva sina första låtar. Vid 20 års ålder börjar hon sjunga i dansbandet ”Solex”.( Susanne skrattar och berättar att det är namnet på en förgasare.) Det var nyttigt att fått pröva på detta med dansband tillägger hon. Hon medverkade också i musical, rockbandet ”Meanwhile” och var även anställd på Bryggeriteatern i Visby i några år.

Är med i ett caféprogram i TV.

1983 får hon chansen att vara med i Café Norrköping som åker på turné och sänder från Gotland. Det var en kille som bandade detta. Efter ett tag så bad han Susanne och komma och spela i Stockholm på någon tillställning. Killen som bokade Susanne till Stockholm hade en kusin som hade ett skivbolag som hette Hawk Records. Just på det bolaget släppte hon sin första singel ”När vi rör varann”. Där släpper hon även sitt första album ”Magneter” hösten 1984. Efter det så var det igång. Det blev Tv, Radio och turnerande.

Hon hade svårt att vänja sig vid att bli kändis.

Susanne berättar att det där med kändisskapet var något hon hade svårt för. Hon hade inga problem med att de tyckte om hennes musik, utan det var kändisskapet som hon hade jättesvårt för. Det var väldigt många som kände igen henne vart hon än gick. Just det med att komma från en liten ö, och inte vara van vid all uppståndelse som blev efter hennes succé med första singeln.

1985 satsar hon helhjärtat på musiken.

1985 slutade hon att jobba och satsar nu helhjärtat på musiken. Det blir fler album och turnerandet fortsätter. Hon släpper albumet ”Ögon man aldrig glömmer” 1985.

Hon skriver texten till hitlåten ”Som stormen river öppet hav” där Ulf Wahlberg från bl.a. Secret Service gjorde musiken. Susanne sjunger in låten i en duett med Mikael Rickfors. Låten var gjord för filmen ”En film om kärlek”.

Susanne får också sjunga in en av versionerna till Tv-programmet ”Mackens” signaturmelodi. Macken som gjordes av Galenskaparna och After Shave som gjorde stor succé när den visades på Tv:n. Hon minns att folk frågade henne om hon sjungit in någon låt om en bensinmack.

1987 medverkar hon i en mindre roll i ”PS Sista sommaren” där hon spelar polis. Susanne berättar att det händer att det kommer fram ungdomar än idag och frågar om hon spelar polis i den filmen. Hon spelar polis ihop med Göran Stangertz som hon beskriver som en mycket behaglig person att jobba med. Han var jätterar tillägger hon. Det var samma filmbolag som hon skrivit låten till som ville att hon skulle medverka i filmen. 1988 släpper hon två album. Dels ”Ibland så liten” och ”Tidens hjul”.

Får sitt första barn 1989.

Under tiden hon väntar sitt första barn går hon tillbaka till att bara spela själv. Hon gick tillbaka till hennes rötter berättar Susanne och började med att spela visor igen. Susanne var från början en visartist, men fick en producent som gjorde en poppigare inramning. Hon tycker att det är jättekul att spela ihop med andra ibland, men det är mycket lättar att jobba själv tillägger hon. I samband med sitt första barn så lämnar hon Gotland och flyttar ihop med sin man i Älvsjö som är en förort till Stockholm. Men hon vantrivs så fruktansvärt i storstaden så när hon 1993 väntar sitt andra barn flyttar de ut till Roslagen, en mil utanför Norrtälje. Idag bor hon två mil utanför Norrtälje berättar hon. Albumet ”I nattens sken” släpps 1992, och år 2000 kommer ”Hur mycket väger månen”.

Susanne uppträder på Bakgården i Lysekil.

Medverkar i melodifestivalen 2009.

2009 medverkar hon i melodifestivalen med låten ”Du är älskad där du går”. Susanne tycker att det var intressant att se det jippot inifrån. Hon tycker att det var lite lätt hysteriskt, men samtidigt roligt att fått vara med. Man kan aldrig säga aldrig när jag frågar henne om hon skulle ställa upp igen om hon fick en förfrågan. Samtidigt berättar hon att hon måste stå för en låt 100 % om hon skall ställa upp. 98 % finns inte berättar hon vidare, för då blir det inget.

Jag frågar Susanne vad som hon tycker har varit roligast att göra under dessa år som artist. Hon säger; ”Att få komma ut och spela, för jag väldigt mycket en liveartist ”. Hon tycker att det är lite trist att spela in musik i en studio. Det känns som en död studio som hon kallar det när det nästan inte är någon där. Det är kontakten med publiken som gör att man får energin att uppträda.

Jobbar extra som undersköterska.

Idag jobbar hon extra som undersköterska på ett äldreboende i Norrtälje. Hon tycker att det är svårt att höras i mediebruset idag, och det kommer samtidigt så mycket ny musik hela tiden. Susanne har medvetet valt att bosätta sig på landet för hon mår bra av det. Samtidigt berättar hon att hon har hållit sig lite vid sidan av rampljuset.

Susanne spelar på olika ställen under hela året. Hon skriver även lite musik, fast hon känner att hon inte riktigt får ro att skriva hemma. Hon skulle behöva åka iväg till något ställe för att kunna göra det.

Läser in ljudböcker.

Hon läser in ljudböcker av en speciell författare från Gotland. De läses in på dialekt, och är skrönor berättar hon. Lite små deckaraktigta men ändå inte deckare. Fem böcker har Susanne läst in. Det är verkligen viktigt att det är tyst och att man inte harklar sig. Skulle magen börja kurra får man lägga en kudde framför den.

Längtan till Gotland finns alltid där. Hon besöker sina hemtrakter då och då. Vi kommer in och pratar om utvecklingen inom musiken. Susanne tycker att folk konsumerar musiken på ett annat sätt idag. För gick folk och köpte en LP som de lyssnade igenom och satt och tittade på konvolutet. Det är något helt annat idag. Man konsumerar musiken fortare där det blir en låt i taget istället för ett helt album.

Framtidsplaner.

Susanne har lite grejer på gång, och ett album skulle hon gärna spela in igen: Samtidigt så har hon inget skivbolag idag, och har inte möjligheten att spela in själv. Hon har även jobbat mycket på äldreboendet i vår så det har inte funnits så mycket tid över för annat.

Hon gillar Lysekil och har varit här förut. Susanne spelade delvis på Allsången i Lysekil, och lite senare spelade hon även på Bakgården där hon sjunger och berättar lite olika historier som berör. Även musiken och hennes ljuva stämma berör. En tjej som sitter en bit ifrån mig torkar bort tårarna som rinner ner för hennes kinder.

Tack för en underbart fin konsert, och tack för att du ställde upp på en intervju.