På cykel från Portugal till Lysekil

I onsdags eftermiddag kom Anders Pettersson tillbaka till Lysekil efter nästan 350 mil på cykel på sin resa från Portugal till Lysekil. Vid Finnsbo stod en välkomstkommité som hälsade Anders välkommen efter en bragd som heter duga. I sällskap från Flensburg mötte kompisen Thomas Lindbom upp och följde honom på resterande cykling till Lysekil.


Anders Pettersson och Thomas Lindblom när de kom med färjan till Finnsbo. Foto: Catarina Bergman


Foto: Catarina Bergman


Lite stel var han när vi träffades i Gamlestan på torsdagsmorgonen efter bara ett halvt dygn efter det han kommit hem till Lysekil. Hur kom du på denna idé?

– Jag kom på detta för ett år sedan att jag skulle göra detta, men då hade jag inte tid, så då fick jag göra det ett år senare. Det är bättre att börja där nere och cykla hitåt på våren. I Portugal så är det varmt i april och så cyklar du mot värmen här uppe.

Stod detta på någon bucketlist eller hur kom det sig att du ville göra detta? 

– Det hela kommer sig av att vi bott i Portugal i sex år. Nu håller vi på att flytta hem till Lysekil igen. Tanken kom att jag kan väl cykla hem till Lysekil.

När började du din hemfärd?

– Den 18:e april kl. 07:30 och det är idag när du är här på dagen sex veckor sedan.

Avfärd den 18 april från Ericeira i Portugal. Foto: privat

Envendos i Portugal. Foto: privat


Proença-a-Velha i Portugal. Foto: privat


Hur gick färden?

– Raka spåret, inga omvägar. Grovplanerat hur jag skall cykla och man planerar varje dag hur man skall ta sig vidare. Man sitter med några olika kartappar som man sen laddar ner i en cykeldator.


– Det är många som är ute och cyklar och man stöter på folk lite här och där, men det var inte så många som cyklade åt samma håll som mig. Oftast tältar de som cyklar i Europa, men jag valde att bo på hotell för att delvis slippa tyngden av tältpackningen.


Monsanto i Portugal där House of the Dragons spelades in. Foto: privat


Hur länge cyklade du per dag?

– Det varierade. Längsta dagen på cykel började vid niotiden och höll på i 12–13 timmar, och då kom jag hela19 mil på cykeln. Det var i ösregn i Frankrike från Bayonne till Bordeaux. Kortaste sträckan var nog 3,5 mil när man varit uttröttad.


Spanska slätter i El Bodón. Foto: privat


– Det är stigningarna som tar en, för cykeln är tung. Jag hade en tung cykel för att den skulle hålla hela vägen. Jag hade inget batteri, men det finns dem som är ute och cyklar med det med. I starten i Portugal var mycket speciell för där finns inte en raksträcka. Det är inte höga berg, men det är upp eller ner. Mycket fina vägar och inte våldsamt med trafik.

Men med en lutning över 8% så orkar du inte cykla med en så pass tung cykel. Pulsen blir för hög och du får man gå av och putta cykeln.


Floden Douro i Spanien vid Tordesillas. Foto: privat


Tordesillas Spanien. Foto: privat


Palencia i Spanien. Foto: privat

Burgos i Spanien. Foto: privat


Burgos i Spanien. Foto: privat


Vitoria i Spanien. Foto: privat


Har du tränat något innan för denna cykeltur?

– Jag cyklade en del där nere, och här också. Samtidigt var det en fråga om att bekämpa isterbuken. Jag tänkte att detta skulle nog ta åtta veckor och då tänkte jag att då borde magen försvinna. Går det inte på nästan 350 mils cykling så får man väl ge upp säger Anders och skrattar.



Gränsen Spanien-Frankrike. Foto: privat



Hur mycket har du gått ner i vikt?

– Jag vet inte exakt, men tror inte det är mer än 5 kg.




Planerade du maten under färden?

– Nej det gjorde jag inte, men man tappar den dåliga aptiten när man cyklar så mycket. Man får inte suget av socker som man kan få i vanliga fall. Stor frukost och så äter man kanske något lätt på dagen. Men det är väldigt viktigt att man dricker massor av vatten.



Bayonne i Frankrike. Foto: privat



Mellan Bayonne och Bordeaux. Foto: privat

Färja till Blaye. Foto: privat


Cognac i Frankrike. Foto: privat


Marknad i Condécourt. Foto: privat


När du cyklade från Portugal, hur var det med cykelvägar?

– I Portugal är det väl lite mindre än här, i Spanien är det ungefär som i Sverige. När du kommer in i Frankrike så är det mer cykelvägar. Samma om du kommer in i Belgien, Holland, Tyskland och Danmark så är det cykelvägar i princip överallt.


L’Isle-Adam. Foto: privat


Compiegne museet: Foto: privat


Gent i Belgien. Foto: privat


Tunnel under floden i Antwerpen, Byggd 1933. Foto: privat


Antwerpen. Foto: privat

Du måste ju upplevt hur mycket som helst på din cykeltur?

– Ja, men jag har ju upplevt hela Europa och du sitter på ändan och cyklar och jag kan berätta att jag hade inte direkt någon lust att svänga in på någon sidoväg och uppleva någon sevärdhet.


Bremen i Tyskland. Foto: privat


Rendsburg tunnel under Kielkanalen. Foto: privat

– För mig har det nästan varit som en tävling, men jag har vilat var sjätte dag. Men samtidigt när du kommer fram till ett ställe så åker du genom den staden och man får se mycket mera som man inte får se när man kör bil.


Ben’s Fischhütte i Flensburg. Foto: privat

Några problem på vägen?

– Nej, inte direkt. På slutet så var det några punkteringar, men annars har det flutit på.

Foto: privat


Böttö fyrplats nordväst om Galterö i hamninloppet till Göteborg. Foto: privat


Eftermiddag vid Tjörnbron den 29 maj. Foto: privat


I Tyskland fick du sällskap av en kompis, hur var det?

– Jo, men det var min kompis Thomas Borrarn som slöt upp. Han tog Kielfärjan och vi möttes och cyklade från Flensburg och sedan genom Danmark och hem till Lysekil. Efteråt i Gamlestan så blev det firande hela kvällen som min fru Kristina hade förberett inför min hemkomst.


Foto: Catarina Bergman


Foto: Catarina Bergman

Kan du tänka dig att göra om det?

– Nej inte på det sättet. Om jag skulle göra om denna cykling så skulle jag gjort det på ett sett så jag hinner att titta mig omkring på riktigt.

Tusen tack Anders!

Harpo hyllar Ted Gärdestad på Tjörnbro Arena

Boka in 4 november för en helkväll på Tjörnbro Arena med Harpo som tillsammans med Rock´n Roll Machine hyllar Ted Gärdestad. Harpo och Ted som var bästa vänner och som turnerade ihop för över 30 år sedan ihop med kompandet Rock´n Roll Machine. Harpo och Ted som är för evigt inskrivna i den svenska pophistorien.

Harpo slog igenom på 70-talet med låten ”Honolulu”. Jan Svensson eller Harpo som han heter har haft flera hits med ”Moviestar”, ”Honolulu”, ”Horoscope”, ”Lycka”, ”Motorcycle Mama”, ”Television” och ”Smile” är bara några av alla de hitlåtar som Harpo sjungit in. Harpo är även väldigt stor i utlandet och bland annat Tyskland där han än idag turnerar regelbundet.

Missa inte att boka biljetter till höstens absoluta mysigaste och bästa showkväll på nya Tjörnbro Arena, med mat, personal i toppklass och med över två timmar av Ted Gärdestads alla hits och Harpos. På Tjörnbro Arena finns även lyxiga lägenheter intill där man kan bo.

Här bokar du biljett. Hyllningskväll till Ted Gärdestad med Harpo och Rock´n Roll Machine.

Helena och Roger har en järnväg i sin trädgård

Idag får ni följa med till Djura som ligger i Leksands kommun och träffa två tågfantaster som har en järnväg på hela 140 meter i sin trädgård. Helena och Roger Anngård i Leksand har modelltåg som sin stora hobby.

Jag frågade Helena och Roger hur detta med tågintresset startade?

– Det hela startade med att jag Helena skulle ha ett tåg under julgranen. Jag ville inte ha de plastiga tågen utan det skulle vara ett riktigt lok i liten storlek. Detta var 2009. Vi firar 15-årsjubileum nästa år och då kommer vi ha två öppna hus här. Mer info kommer på vår Facebooksida senare.

Jag köpte ett litet ånglok med två vagnar som skulle åka under granen i en rund cirkel av en farbror uppe i Yxskaftkälen som heter Kalle. Problemet var att det inte fick plats i vårt lilla vardagsrum. Men då kom Roger på idén om att detta kan man bygga utomhus. Varsågod sa jag, vi har 1300 kvadratmeter trädgård så det är bara att börja bygga, och då var det en platt gräsmatta och där börjar historien om Djurhedens Järnväg.

Roger och Helena i deras trädgård med ett av tågen bakom sig.

Hur gick ni vidare sen?

– Det som fanns på gräsmattan var äppelträdet och syrenhäcken. Vi startade och byggde åtta meter på Djurhedens station, bland stora stenar som vi fick av en bonde. Vi satt här och körde och tyckte det var jätteroligt. Efter ett tag så tyckte vi väl att vi skulle ha lite mer järnväg. Vi byggde lite till och lite till och vi blir nog aldrig klara, det är nog ett evighetsprojekt säger Roger.

Men just detta intresse för tåg?

– Men jag gillar detta med miniatyr, miniatyrvärld, hus och figurer. Jag skulle kunna ha dockskåp överallt om det var så för jag tycker att det är så roligt säger Helena.

Tittar man noga så kan man se olika kända figurer i trädgården.

– För min del så kommer detta från barndomen säger Roger. Jag växte upp i Leksand och bodde alldeles bredvid järnvägen. När tågen kom så kutade jag ner för att se dem och räknade vagnarna. Sen var det uppehåll i tonåren. Sen var man väl lite orolig när vi började med detta om vad grannarna skulle tycka. Vi höll det lite hemligt i början, men sen gick det inte att hålla hemligt längre. Det var bara att erkänna att man gillade modelltåg. Men det har blivit en succé kan man säga.

Går tågen att få tag i Sverige?

– Nej, de kommer från Tyskland. Vi har lite olika modeller och ett mindre lok går på 10–12000 kronor. Vissa ligger på 5000: – men så skall du ha en dekoder i för att köra digitalt och då blir det dyrare.

Går de på batteri eller ström?

– De drivs på ström. Det är 24 volt i rälsen och det fungerar väldigt bra säger Roger.

Jag tänker samtidigt på ljuden som kommer från loken, det blir väldigt verklighetstroget när man hör och se tåget komma. Hur fungerar detta?

– Alla lok har rätt ljud. De är autentiska så nära det går. De har ljuddesigners från de olika tågtillverkarna.

Hur många lok har ni?

– Vi har 8 lok och 35 vagnar. Tyvärr så har vi för lite vagnar just nu. Men det blir alltid att man tittar på loken som kommer först och då glömmer man vagnarna. Vi har en farbror nere i Smygehuk som heter Bo Persson som ritar i cad och har gjort filer till oss i 3d.

De har den gamla Y6 på gång som kommer att trafikera Djurhedens Järnväg någon gång i framtiden berättar Helena. Y6 är en gammal rälsbuss och det kommer även att dyka upp lite gamla svenska modeller framöver och det är tack vare Bo Persson.

Den gamla Y6 till vänster som skall målas i sina rätta färger när den är klar. Foto: Privat.

Runt banan finns det 350 figurer och inne ligger det 300 till som skall ställas ut efter att de fått ordning på vissa ställen. Från att ha varit en platt gräsmatta så har de byggt upp olika scener i sin trädgård med tågstation och massor av figurer och scener på området. När jag hälsar på så berättar de om att de skall börja med att göra ordning en del på sin järnväg där rundeln är.

De pratar om ett festivalområde i miniatyr med en scen med ett band som står och spelar och rökmaskinen går för fullt med mera. Eller en dansbana säger Roger, som berättar att de kör majstångsresning på midsommarafton där midsommarstången ligger på en vagn, redo att resas.

Majstången. Foto: Privat.

Hur kommer ni på allt?

– Vi funderar hela tiden på olika saker. Är vi på loppis så tittar jag efter figurer eller annat som vi kan avvända. Det är en ständig jakt på saker säger Helena och skrattar.

Ni har även julmarknad, kan ni berätta mer om den?

– Helgen före första advent har vi julmarknad och i julas kom det 900 personer och besökte oss. Då kör vi tre tåg oavsett om det är snö eller inte. Vi hart haft tur att det bara varit frost, och då kör vi lok som är julpyntade och så är det julpyntat i trädgården med 186 tomtar och 100 paket i stället för de vanliga figurerna.

Det är även julpyntat i trädgården med 70 julslingor och 30 granar som är klädda. Sen är det en öppen eld, glögg och pepparkakor.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Även en öppen dag kan det komma 400 personer som besöker Djurhedens Järnväg i Leksand. Tusen tack för en fantastisk dag trots att regnet låg i luften hela tiden. Så roligt att få träffa er båda. Hoppas vi syns nästa år.

Ni som vill läsa mer om Djurhedens Järnväg så har de en Facebooksida som ni kan följa.

Djurhedens Järnväg