Sedan 2018 har Havets Hus aktivt tagit in lokal småtorsk i olika omgångar för uppdrivning i våra akvarier. När de vuxit till sig så släpps de ut igen. Hittills har ca 300 hämtats in som fått växa till sig i akvariet. Just nu pågår utsättning av cirka 50 av dessa, märkta med sändare i samarbete med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
Foto: Roger Jansson/Havets Hus
En av de största negativa förändringarna som skett i svenska vatten är den högst påtagliga bristen på stor fisk. Stora fiskar är högt upp i näringskedjan och har en starkt reglerande funktion av de marina ekosystemen. Stor fisk äter mindre fisk som i sin tur äter små kräftdjur och andra smådjur som bland annat betar påväxt på alger och ålgräs. Brist på stor fisk gör att det blir fler mindre fiskar som i sin tur håller ner mindre betande djur. Konsekvenser blir negativ påväxt på alger och sjögräs. Utöver detta har stor fisk ett direkt ekonomiskt värde som matfisk.
Foto: Jennie Soriano/Havets Hus
En av nyckelarterna i detta sammanhang är torsk som man även följt i detalj eftersom det finns ett riktat fiske efter torsk. Torsken har succesivt minskat i antal reglering av fisket har inte lyckats vända utvecklingen. Problematiken och utvecklingen är dock likadan för de flesta andra större fiskar, med undantag för sej som i dagsläget är en av få svenska matfiskar som inte klassas som rödlistad. Genom studier på torsk vet man att dödligheten är hög för äggen och torskar upp till ett år. Över hälften av torskarna som överlever första året fångas i fisket. För att få tillbaka stor fisk så behövs därför både den naturliga dödligheten och fisketrycket minska.
Foto: Jennie Soriano/Havets Hus
En möjlig strategi att komma runt den naturliga dödligheten kan vara att ta in småfisk och låta dem växa till sig i skyddad miljö. Släpps de sedan ut i ett område som är fredat från fiske, så har de potential att återställa den lokala havsmiljön. Därför har Havets Hus börjat testa detta i liten skala. Småttingarna som hämtas in får äta upp sig i akvariet i skydd från andra rovdjur och sedan så släpps de ut igen, med märken för att kunna följa hur det går. Ju större de är desto högre är överlevnaden i det vilda. Av de torskar som hämtats in sedan 2018 sattes de första ut 2019. Samma år hämtades nya småtorskar in och sattes ut året därpå. Alla märkta med ett spårningsnummer. Torskarna hade då växt till ca 40 cm. Av de ca 70 stycken som sattes ut då har endast en återfångst rapporterats. Den torsken fångades utanför Skagen tre månader efter att den släppts ut.
Foto: Jennie Soriano/Havets Hus
Hösten 2022 fanns återigen gott om småtorsk och Havets Hus hämtade in ytterligare ca 200 st. Dessa släpps ut i omgångar för att reda på hur överlevnaden påverkas av storleken när de sätts ut. Torskarna har under året växt till sig och storleken varierar mellan 20 – 40 cm. De sätts ut i Gullmarn som är ett marint naturreservat där torsken är fredad från fiske. Så länge fiskarna håller sig där så är de relativt väl skyddade. Det finns torskar med olika beteenden, en del stannar lokalt så kallad kusttorsk medan andra rör sig över större områden i Nordsjön.
Foto: Jennie Soriano/Havets Hus
Foto: Jennie Soriano/Havets Hus
Med hjälp av medel från Marie-Claire Cronstedts Stiftelse förses de första ca 50 torskarna med telemetrisändare, vilket är första gången så avancerade sändare används på torsk i vår närmiljö. Det gör att man kan följa alla torskar som sätts ut och inte bara de som rapporteras in vid återfynd. Sändarna samlar även in information om temperatur, djup och aktivitet. Kommande år planeras resterande torskar att sättas ut. I nuläget är torskprojektet på Havets Hus ett kunskapsprojekt, men vi vill även undersöka om uppdrivning av småtorsk kan skalas upp och på så vis bidra till att få tillbaka stor torsk i ekosystemet.
Information om myndigheternas förslag på hur torsken kan skyddas:
Fiskeregler i Gullmarn:
Fiske är förbjudet med undantag av (1) fiske med handredskap efter andra arter än torsk, kolja och lyrtorsk (bleka), (2) med bur efter skaldjur och (3) med kratta efter musslor. Fredningsområdet avgränsas begränsas i väster av en rät linje från en punkt på Stångö huvud i position 58 16,27 N, 11 24,82 O, över sjömärket Spättan i position 58 15,44 N, 11 25,38 O, till en punkt på Skaftölandet i position 58 14,65 N, 11 25,96 O, i söder av kraftkabeln mellan Malön och Ramholmen och bron mellan Flatön och Malön samt i öster av linfärjan mellan Ängön och Fruvik.
Andra initiativ för att rädda torskbestånden:
ReCod genomför försök med utsättningar av torsklarver för att se om och hur de överlever, om de klarar att etablera sig på nya platser och till vilken kostnad det låter sig göras. Om åtgärden är framgångsrik kommer den kunna utgöra mall för framtida stödutsättningar. Läs mer här: https://balticwaters.org/project/recod-utsattning-av-smatorsk-i-ostersjon/
Glicko Nyhetsblogg 