Det var massor av besökare vid Havets Hus anläggning i Lysekil när fyra knaggrockor och fyra småfläckiga rödhajar släpptes ut i Gullmarsfjorden under gårdagen. Släppet, som är ett gemensamt projekt av Havets Hus och Världsnaturfonden WWF, görs för att stärka de vilda bestånden och öka kunskapen om arterna. Havets Hus har i över 20 år satt ut hajar i Gullmarsfjorden.
Först var det vägning, mätning och märkning av hajar och rockor innan de släpptes ut i Gullmarsfjorden. Väl ute på Havets Hus brygga så var det dags för att få ner hajarna och rockorna i vattnet.
Fyra rockor och fyra hajar på väg ut till Havets Hus brygga för att släppas i Gullmarsfjorden.
Martin Stjernstedt, marinbiolog & pedagog på Havets Hus berättade för besökarna hus släppet skulle gå till och man kunde också ställa frågor till Martin eller Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
För att hjälpa till vid årets släpp så var det dykare från vetenskapscentret Universeum i Göteborg på plats för att släppa ut fiskarna på kallare djup. Tidigare har hajarna släppts ut genom snorkling vid denna tid på året, men med allt varmare ytvatten fungerar det bättre med dykare.
Först ut att komma i vattnet var en rocka som sedan hissades ner i vattnet till dykarna.
Sedan var det dags för en småfläckig rödhaj att hissas ner till dykarna.
När de första knaggrockorna och småfläckiga rödhajarna var i vattnet var det dags för dykarna att föra ut dem i sina boxar med vatten och släppas på djupare vatten. På en stor skärm kunde man se hur det hela gick till.
Det var Urban Ohlsson på Svenska on the road AB som skötte både ljud och bildskärm vid Havets Hus.
– Det är så mycket mer än ett kul event. Detta är i grunden ett stort forsknings-projekt som har givit oss insyn i hur dessa arter lever, fungerar, och inte minst hur de bäst bevaras, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF.
2022 placerade forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sändare på de 30-talet småfläckiga rödhajar som sattes ut under den sommaren och hösten. Signalerna har därefter samlas in av mottagare i Gullmarsfjorden och längs Bohuskusten.
– Tack vare sändarna har vi nu betydligt mer kunskap om hajarnas rörelser och vart de tar vägen efter att vi släpper ut dem. Det finns indikationer att så många som 80 procent lämnar utsläppsområdet och av dessa så kommer fler än hälften tillbaka. Fler hanar än honor verkar återvända, säger Martin Stjernstedt, marinbiolog på Havets Hus, och tillägger att av de som kunnat följas så är överlevnaden mycket god.
Den haj som har rapporterat längst sträcka har simmat 16 mil på fem månader och den som simmat längst från utsläppsplatsen har upptäckts 4 mil bort. Anledningen till de stora variationerna är att hajen som simmat 16 mil simmade fram och tillbaka.
– Med den här kunskapen kan vi på ett korrekt sätt argumentera för vikten av att skydda stora områden med bland annat utvidgade trålgränser. Om man inte vet hur de beter sig under vattnet, så blir all typ av försök till skydd godtyckligt och som en chansning, säger Martin Stjernstedt.
Dessa kunskaper kan bli livsnödvändiga för flera arter framöver. Förutom att ge kunskap om dess beteenden visar forskningen även att det går att stötta en hotad art genom att föda upp den för att sedan släppa ut.
– Detta är någonting som kan komma att bli livsnödvändigt framöver för många arter, till följd av överfiske och att allt fler livsmiljöer riskerar att försvinna, säger Inger Näslund.
Hajarna, liksom andra större rovfiskar i havet, har en viktig funktion i ekosystemen då de håller en jämvikt med mindre arter. Det är av stor vikt för den biologiska mångfalden och därmed av yttersta vikt att populationen av småfläckig rödhaj ökar.
De hajar som fötts upp på Havets Hus bidrar till att stärka det vilda beståndet, öka kunskapen om artens beteende genom att vi märker utsläppta hajar vilka tjänar som ambassadörer för hajarnas situation i världshaven och havets miljöstatus i allmänhet. Källa: Havets Hus.
Glicko Nyhetsblogg 