Sändarförsedda hajar släpps ut i havet utanför Lysekil

Idag släpper Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. För första gången har de utrustats med sändare, vilket är ett stort steg inom bevarandeprojektet som pågått sedan 2003.

– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.

En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.

– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal, vilket är de här hajarnas normala livsspann.

Foto: © Havets Hus

En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.

Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.

De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.



Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten. 

Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.

Om WWF

Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.

Om Havets Hus

Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.



Hela hajsläppet kan ses på Havets Hus Youtube kanal



Det är ett stort medialt intresse för dagens hajsläpp på Havets Hus

Havets Hus hemligaste bläckfisk har lagt ägg

På Havets Hus finns det möjligheter för alla djur att gömma sig men få gör det så bra som kragsepian, den lilla 10-armade bläckfisken som kom till akvariet i början av året. Nu vet vi att det är en hona för hon har lagt upp till 15 små svartblåa ägg på klippväggen i det stora mjukbottenakvariet.

Foto: Martin Stjernstedt / Havets Hus


Även om den klassas som vanlig i Sverige så vet vi väldigt lite om Kragsepia, Rossia Sp. Det som är vanligt med den här gruppen av bläckfisk är att de är kortlivade och lever ofta inte mer än ett till två år, de dör ofta strax efter parningen och äggläggningen. Honan lägger ofta 30–40 ägg på hårda ytor, ofta i snäckskal. Äggen kläcks efter ca 050 – 100 dagar och de blir fullvuxen efter ca 8 månader, hur snabbt de utväxlas är beroende av temperaturen, de som lever i medelhavet utvecklas oftast snabbare än de som lever här i Sverige där vi har kalare vatten. Den jagar förmodligen mest kräftdjur och havsborstmaskar som lever på djupa lerbottnar och simmar helst inte i den fria vattenmassan utan stannar närmare botten.

Foto: Havets Hus


På Havets Hus lever den i det stora unika lerakvariet som stod klart förra året. Där kan den gräva ner sig i leran. Den rör sig väldigt lite på dagen, men när belysningen släcks så blir den mer rörlig och letar efter byten den kan ta. Den får frysta räkor som placeras i akvariet strax innan det släcks. Med lite tur kan man se denna bläckfisk sitta nära glaset, förmodligen delvis nedgrävd. Äggen finns till vänster på klippan.

Relaterade länkar

Kallbadhusets Vänner prisades av Sparbanksstiftelsen Väst

Bara för några dagar sedan fick det ett kulturpris av Lysekils Kommun. Idag fick Kallbadhusets Vänner ett bidrag av Sparbanksstiftelsen Väst som överlämnade en check på 5000: – till ordförande Eva-Lott Swahnberg.

På plats för att överlämna checken på 5000:- fanns Ulrica Gustafsson, kontorschef privat från Swedbank Lysekil, Christina Johansson och Bettina Salesjö som sitter med i styrelsen i Sparbanksstiftelsen Väst.

Fr. vänster: Christina Johansson, Ulrica Gustafsson, Eva-Lott Swahnberg och Bettina Salesjö.


Startade en insamling

Kallbadhusets Vänner har en insamling för olika framtida projekt, bland annat ett nytt trädäck. Idag står insamlingsbarometern på cirka 55 000: – berättar Eva-Lott när vi träffas under ceremonin vid Kallbadhuset vid Släggö i Lysekil.

Kallbadhuset ägs av Lysekils kommun, men drivs av Kallbadhusets Vänner. Tänk vilken kulturskatt detta är och under delar av året är det fullt med badande och solande gäster.

Drygt 750 medlemmar

Föreningen har idag drygt 750 medlemmar och är en social plats för många där man gärna träffas och tar ett bad året runt.

På Wikipedia om Lysekils kallbadhus https://sv.wikipedia.org/wiki/Lysekils_kallbadhus kan man läsa att, de äldsta delarna av kallbadhuset är från 1864 och byggnaden är därmed, vid sidan av badanläggningarna i Gustafsberg och Landskrona kallbadhus, en av de äldsta badanläggningarna i Sverige. Det nuvarande är huvudsakligen från 1916 och ritat av Karl Güettler.