I dagarna släpps en helt ny broschyr om ”Lysekils lantliga insida” med 18 olika utspridda platser att besöka i Lysekil kommun.
Lysekils lantliga insida – bakgrund
Vårt projekt, som i begynnelsen kallades Lantliv i Lysekil, föddes ur gemensamma erfarenheter.
Som företagare inom besöksnäringen har många av oss liknande erfarenheter av att hjälpa gäster tillrätta för att berika deras vistelse. Vi har outtröttligen rekommenderat besöksmål, ritat kartor, letat telefonnummer och öppettider och förklarat för våra gäster allt trevligt man kan uppleva i Lysekils kommun.
Vi var några som förstod vikten av att försöka samla erfarenheterna och göra något gemensamt för att underlätta för oss lantliga företag. Men hur få tid och råd? Undertecknad hade hört talas om statliga stödbidrag, Microbidrag genom Leader och EU. Sagt och gjort, en ansökan med idé, budget och samverkansplaner skickades in. All väntan resulterade till vår glädje i ett beslut den 3/12 2024 – vi fick vår ansökan beviljad och kunde sätta igång arbetet.
I början av januari 2025 samlades vi, representanter för ett tiotal företag, på kommunhuset i Lysekil. Jag presenterade idén som genom tidigare korrespondens redan varit beskriven och väl mottagen. Tillsammans listade vi ytterligare lantliga företag som kanske ville vara med i projektet. Den gemensamma nämnaren var just ”det lantliga”.
Vi beslutade att foldern vi ville göra skulle vara klar till påsk och för den tillsattes en arbetsgrupp på fyra personer – Maria Lifv från Farmlodge i Brastad, Karin Carlgren med Trädgården i Torgestad Lyse, Marie Erbéus för Stuveröd Häst & Fårgård Skaftö samt jag, Maria Christensson med bland annat Röe gård Butik i Brodalen. Tillsammans representerade vi hela kommunen även geografiskt.
Arbetsgruppen har träffats vid fyra tillfällen; renodlat tankegångarna, diskuterat aktuella frågor, inventerat och bjudit in ytterligare företag. I dag är vi 18 företagare som tillsammans myntat begreppet och projektets nya benämning Lysekils lantliga insida.
Lysekils lantliga insida – syfte
Att upptäcka Lysekils lantliga insida – en värld av natur, kultur och genuint hantverk.
”Lysekil med omnejd är en av västkustens vackraste utposter mot havet, kanske mest känt för sina saltstänkta klippor och maritima profil. Men platsen rymmer även en lantlig insida. Bortom kustlinjen breder en levande landsbygd ut sig- fylld av historia, tradition och hållbart entreprenörskap. Här, mitt i den bohuslänska idyllen, lever och verkar vi-företagare med hjärtat i naturen och kulturen, som brinner för att dela vår värld med dig.
Här väntar lantligt boende och inspirerande konferensmiljöer, vandringsleder, spännande klätterutmaningar och nära till mysiga caféer och restauranger. Här finns kvarn och bageri, färska ägg, musteri, vinodling och gårdsbutiker fyllda med egenodlade grönsaker, frukt, bär och blommor. Konsthantverk, korgbindning, träsnideri-allt skapat med passion och tradition. Byggnadsvården värnar hus och byggnader i den unika bohuslänska miljön.
Och ingen landsbygd utan djur i markerna. Klövar och hovar, mular och nosar håller landskapet öppet. Kor, hästar och får, grisar och kaniner, höns och bin-alla ingår de i landsbygdens mångfald och livsnödvändiga samarbetspartners.” (Ur foldern Lysekils lantliga insida).
Tankarna framåt
Nu är vår presentationsfolder tryckt och klar och vi är mycket stolta över den.
Med hjälp av Annika Engström grafiska design och Micke på Alltryck i Lysekil har det blivit möjligt att få vår broschyr så fin som vi alla önskat, med bilder, text och tryck!
Vi fördelar vår folder samt affischer som ska delas ut till turistanläggningar, hotell, besöksmål med flera. Allt för att vi ska få fler att besöka vår lantliga insida.
Vi kommer även att diskutera hur projektet kan drivas vidare för att stärka oss såväl utåt som inåt, att försöka hitta kanalerna för mer samarbete mellan oss projektföretagare känns viktigt. Idéer saknas inte, men vad vi ska prioritera och hur skall vi bäst gå vidare?
Lysekilskillen Markus Lundqvist är tillbaka i Lysekil efter flera äventyr både i Sverige och utomlands. Markus som ni säkert känner igen från Dessertmästarna på kanal 5, där han medverkat två gånger. Markus skapade något som heter Cake Cowboy och gjorde stor succé med detta i Kivik.
Att det blev Cake Cowboy började med en Squaredance uppvisning, där Markus efter uppvisningen gick ner till Mälarpaviljongen i sin cowboymundering och tog ett glas vin. Där träffade han ett par som ropade; ”en cowboy, Wow”. De började prata och blev kompisar på Facebook.
Efter ett tag fick Markus ett meddelande att de ville att han skulle göra tårtan till deras bröllop. Han gjorde en prototyp på hur han hade tolkat deras idé och träffades. När brudparet kom in så utbrast bruden; ”Markus, you are my Cake Cowboy!”. Där i den stunden kom namnet som idag är Camilla och Markus företag.
2019 blev de nominerade till ”Årets vardagshjältar” på QX Gaygalan. De vann inte men var en av fem nominerade. Nu är han tillbaka på hemmaplan tillsammans med bästa kompisen Camilla Carlsson från Stockholm och har öppnat upp Cake Cowboy i Södra Hamnen i Lysekil. Camilla har släkt i Ljungskile så hon har också en anknytning till närområdet.
Markus och Camilla
Butiken ligger vid Södrahamngatan i Lysekil
Jag träffade Markus och Camilla i deras butik på Södrahamngatan i Lysekil och fick en pratstund med dem. Markus är född och uppväxt i Lysekil och började sin karriär på restaurang Colosseum här i Lysekil som ung.
Markus gick gymnasiet i Uddevalla och läste till bagare och konditor och gjorde sin praktik på Björsells här i Lysekil och Jönssons Konditori när det låg i Pumphuset. Efter studenten så ville han jobba med köket och flyttade till Göteborg och gick en kockutbildning där.
Började jobba på restaurangerna på avenyn i Göteborg
Han berättar att han jobbat på Tvåkanten, Sjömagasinet, Babar och Trädgårn med bröderna Dahlbom med mera. Efter Göteborg så blev det Oslo i Norge.
Där sökte han sig till Bagatell som är en tvåstjärnig restaurang i Guide Michelin. Efter det så kom Markus i kontakt med Terje Ness som 1999 vann Bocuse d’Or. Markus blev Terjes konditor och fick samtidigt göra några böcker ihop med honom.
Markus startade även upp två bistron och två bagerier med Terje i Norge, där han var dessert och bageriansvarig.
Flyttade till Stockholm och började jobba på Chokladfabriken
Efter Norge så var han tillbaka i Sverige och jobbade som konditor. Det är där han har fått sin inspiration av choklad ifrån. Urban Deli fick nys om Markus och ville att han skulle starta upp ett nytt bageri för dem.
Startade Sveriges och världens första surdegshotell
Problemet i början var att det kom inte så mycket folk, men de satte en plåt i fönstret med att de inom kort skulle öppna upp världens första surdegshotell. Dagen efter kom det ut i Metro i hela Sverige. Så satte den resans i gång säger Markus och skrattar. Camilla flickar in med; ”att det bor många journalister i Stockholm”. Markus berättar att till och med New Yorks Times hörde av sig.
Markus hamnade i psykisk ohälsa
Markus berättar vidare att han hamnade i psykisk ohälsa eftersom han bland annat har prestationsångest. Han gick i väggen. Tanken var att han skulle hålla kurser, vinna Årets Konditor och jobba heltid. Till slut så sa Markus kropp ifrån och han hamnade på Sankt Görans Sjukhus. Uppe i den psykiatri grejen som han hamnade i så insåg han att han hamnade i samma cylindrar hela tiden.
Ville bryta mönstret och flyttade till Skåne
Han kände att han ville bryta mönstret och flyttade till Skåne. Markus hade en god vän som hade hästar i Skåne och tog tjänstledigt från sitt jobb i Stockholm och flyttade till Skåne. Efter ett tag kunde inte Markus sitta still. Han började åka runt i Skåne och var på Österlen och Kivik med mera.
Under resan gång kom han i kontakt med Kronovalls vinslott och där började Markus som kock och gjorde tårtor till de bröllop som de arrangerade. Han åkte runt på konstrundan i Skåne och hamnade i en chokladbutik som hette Lödahus Chokladkultur. Där träffade Markus en kvinna som ville sälja sitt företag. Där såg han en öppning på att bli egen företagare.
Markus sålde sin lägenhet i Stockholm och började bygga det som han stod för. Han började själv men insåg ganska snart att han behövde hjälp. Då ringde han sin kompis Camilla som tackade ja till att bli delägare med Markus.
Utökade med tårtor och desserter
Från att bara göra choklad och praliner så utökade han sortimentet när han fick ta över alla tårtbeställningar av Kronovalls med tårtor och desserter. Markus berättar att han även gjorde en chokladdryck. Han ville jobba med hantverksmässiga produkter där han kunde göra allt från grunden och samtidigt utan tillsatser och bara använda ärliga råvaror.
Samtidigt växte de och utökade med olika delikatesser och tog in andra aktörer i deras sortiment som gjorde mathantverk. De hade även möjligheten att servera delikatesser både ute och inne under delar av året.
Alla skall vara välkomna
Camilla och Markus trycker samtidigt på här att de alltid velat att alla skall vara välkomna och det spelar ingen roll vem du är, hur du ser ut och vem du älskar så länge du inte stjäl och slåss. Efter en del problem med hot och annat på grund av att de hissat regnbågsflaggan i Kivik, fick de mycket uppbackning och stöd av personer och företag i Kivik.
Men Markus kände att det gick för långt så efter ett antal år i Kivik så bestämde han sig för att flytta hem till Lysekil igen. Han kände att det var tufft att försvara sin identitet och kämpa på med att driva företag i Kivik. Han hade ingen anknytning dit och även det privata livet blev det väldigt tungrott.
Därför kände han att han ville flytta hem och efter att de lagt ut på bland annat på Facebook att de skulle öppna i Lysekil så har vi blivit överösta med att de är välkomna till Lysekil och det är Camilla och Markus väldigt glada över.
Medverkat i Dessertmästarna två gånger
Dessertmästarna är en tävling som man blir handplockad till. Det sändes på Kanal 5 och där var Markus med två gånger och slutade båda gångerna på fjärde plats. Han har inte tävlat tidigare och att bli ”Årets Konditor” föll ju när han inte mådde så bra.
2016 var han med första gången och Markus berättar att vara med i en sådan tävling är lite speciellt för man utsätts för en ganska hård press. Det som man i vanliga fall skall få fram på ett par dagar för perfektionens skull, gör man i programmet på bara några timmar i en varm studio.
Det var en jättebra erfarenhet och man fick nya kompisar och kollegor tillägger Markus. Vidare berättar Markus att man hjälps åt under lediga stunder, men när gonggongen går så blir det tävling.
Markus medverkade även 2018 för att då tog man in fyra tidigare deltagare och då blev han en av de fyra. Camilla berättar att både Magnus Johansson och Sebastien Boudet har efter programmet varit och hälsat på i Kivik. Roy Fares också från Dessertmästarna känner Markus sedan tidigare och de har sprungit på varandra flera gånger i Stockholm under tiden han jobbade där.
Dessertmästarna säsong 6, Markus Lundqvist. Foto: Magnus Selander/Kanal 5
Choklad, tårtor, desserter och egen glass
Här i Lysekil kommer de att jobba med choklad som en grundpelare och Markus tanke är att göra choklad från böna till kaka. Man köper bönor och där börjar processen med att göra kakor i en liten skala till att börja med, sen får de se var de hamnar.
De kommer att jobba med Lögens Kvarn och baka på deras mjöl. De kommer även att jobba med Skals Gård och deras mjölk och Djupedals Gård med deras ägg.
De kommer att göra tårtor som man måste beställa innan och kommer även att ha riktigt surdegsbröd på råg och även ett vitare bröd. Rågsurdegsbröd har Markus jobbat med hela tiden och det kommer att innehålla gryner, korner som solros, pumpa, lin, vallmo, raps, sesam och även kakaobönor.
Även desserter kommer man kunna beställa, men där berättar Camilla att kunden inte får bestämma sig ute på gatan utan komma in och höra sig för. Detta beror på att det beror på vad det varit för tårtbeställningar för att veta vad som hamnar i dessertglasen.
Samtidigt är det säsongsbetonat vad som är just för den säsongen och som man får tag på just då. Allt är inte tillgängligt året runt och till exempel bara för att de vill ha avokado hela tiden så skall man flyga dem från andra sidan jordklotet och det är inte hållbart i längden utan är på bekostnad på vår miljö och framtid.
De har även andra saker i butiken som must, lakrits, saft och mycket annat. De kommer även att tillverka egen glass som de kommer att göra på Skals Gårds mjölk och en chokladdryck med mera. Just nu så håller de på för fullt att bygga upp sin verksamhet här i Lysekil men allt är inte riktigt klart ännu.
Camillas mamma är från Ljungskile
Camillas mamma är från Ljungskile och hon har besökt Lysekil ett flertal gånger och besökt Havsbadet här och roat sig. Smögen och Marstrand har det också blivit. Camillas moster var intendent på Lyckornas Golfklubb.
Markus och Camilla avslutar med att de rört om i grytan på Österlen på grund av att de är två bästa vänner och man och kvinna. De bor ihop, driver företag ihop, har hund ihop och bevisar att man kan leva ihop i olika förhållande helt enkelt och kallar sig för en liten annorlunda regnbågsfamilj på det sättet.
Cake Cowboy kommer ha öppet året om här i Lysekil. Här kan du följa Cake Cowboy på hemsida och Facebook.
Per-Olof och Ingrid Larsson startade historien om Lögens Kvarn
Historien börjar i mitten av åttitalet då Annas pappa, Per-Olof och mamma, Ingrid Larsson började odla ekologiskt. Problemet på den tiden var att det fanns inget mervärde i det att odla ekologiskt. När han skulle sälja sitt spannmål så blandades det upp med allt annat och Per-Olof fick inte mer för att det var ekologiskt odlat.
Där började P-O fundera om man kunde tänka på något annat sätt att förädla för att på så sätt få ut lite mer av sådden. Från början odlade han olika vetesorter. Men ju mer han lärde sig om ekologisk odling så halkade han in på de sorterna som de idag odlar på gården. Det är de gamla kultursorterna för de lämpar sig väldigt väl att just odla ekologiskt.
Köpte en begagnad kvarn
I slutet på 1990 tog man satsningen ett steg till och köpte en begagnad kvarn från Järnboås i Bergslagen. Allt monterades ner i beståndsdelar och totalrenoverades. Man köpte även in en kvarnmaskin. Efter sex år så var kvarnen klar och man kunde nu börja mala mjöl.
Odlar allt själv
Pappa P-O har varit en läromästare för Anna. Allt som tar hands om i produktionen är egenodlat och förutom egen mark så arrenderar de även mark i närheten.
Foto privat.
Anna berättar att hon alltid sedan hon var liten varit intresserad av vad mamma och pappa odlade. Redan som barn var hon med pappa P-O på åkrarna. De är tre syskon i familjen och Anna berättar att föräldrarna har varit väldigt tydliga om att ingen av barnen skall behöva ta över produktionen om de inte själva vill det.
Foto privat.
Anna är musikutbildad och bodde i Stockholm i många år. Trots detta så har hon under sin lediga tid åkt hem för att hjälpa till på gården. Samtidigt har hon under åren känt en stark dragning till att jobba hemma på gården.
Foto privat.
Mycket att göra hela året
Tack vare kvarnen så har Anna mycket att göra året om. Fast mellan april till oktober är det extremt mycket att göra med sådd och att skörda berättar Anna. En bra sommar skall vara mittemellan säger Anna och skrattar. Skördar gör man oftast i september.
Foto privat.
De olika vetesorterna sår man under lite olika tidspunkter under året. På våren sår man vissa sorter, men man kan även så andra sorters vete på hösten.
Sår och skördar
Vi går in i ett rum och där håller Anna en lite kurs med mig och visar upp hur man sår med en maskin som lägger ut vetefröna i olika rader. Sedan när det skall skördas så använder man en skördetröska och Anna visar upp en leksak som är en skördetröska. Anna tillägger att hon nästan har en likadan skördetröska fast i större storlek.
Foto privat.
Skördetröskan har stora knivar längst fram som skiljer halmen från det andra. Samtidigt är det stora fläktar som blåser bort det som inte skall användas. Av tyngden faller kärnorna ner och går sedan upp till tanken på skördetröskan.
Foto privat.
Något som är jätteviktigt i detta med skördningen för att kunna få bra kvalitet på spannmålen är att skörda det när vetet är moget. Om det har hunnit att mogna och det sedan skulle börja regna så kan inte Anna använda det till mjöl. Därför tittar hon till vetet ofta när tiden börjar infinna sig för skördning så att allt blir rätt. När vetet är moget beror helt på vädret. Vid mycket sol så mognar vetet fortare.
Lagras i silos
Nu går vi vidare och tittar in i en annan avdelning på gården. Anna visar upp silos där de lagrar vetet som är torrt. Just för tillfället så har hon några silos som hon förvarar spannmålet i men tankarna för framtiden är att ha fler silos för att kunna ha mer sorters vete i lager.
Från silon där vetet förvaras så går det vidare till en stor maskin som rensar spannmålet från ogräsfrö, halmrester och damm.
Kvarnen
Nu är vi inne i själva kvarnlokalen igen. Nu går själva kärnan vidare till den högra sidan till tre seriekopplade kvarnmaskiner med stålvalsar som tar bort skalet från kärnan. Efter det så går det vidare till den vänstra sidan som mal sönder det fina av kärnan. Denna procedur tar lite tid och innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.
Skalet som tas av kärnan är det som senare blir vetekli. När Anna sedan gör fullkornsmjöl så blandas vetekli i mjölet. Mer om kvarnen och dess process kan ni läsa om på deras fina sida på webben. Sedan siktas mjölet i olika sorteringssiktar.
Färdiga produkten
I en tratt från taket kommer den färdiga produkten ut. Sedan packar Anna alla påsar för hand. Denna process funderar Anna på att automatisera. Det färdiga mjölet rörs om i en skruvliknande sak innan det åker ner i röret som Anna öppnar och mjölet vägs och packas i olika påsar.
Anna packar mjölet
Nu fylls mjölet på i påsar samtidigt som det vägs på en våg. Efter påfyllningen skakas mjölet i en skakmaskin för att det skall sjunka ihop i påsen och därefter limmar Anna påsen och sätter på en etikett med dagens datum. Det står att det är ett år som är hållbarhetsdatumet fast det håller mycket längre om det står torrt berättar Anna.
Det mjölet Anna nu haft ner i påsarna är speltmjöl som är det samma som dinkel. Speltmjöl är det nordiska namnet på mjölet.
Flera olika sorters mjöl
Sortimentet av mjöl är stort hos Anna och även om hon helst ser att det lokalproducerade mjölet används lokalt så är det många bagerier i Sverige som handlar mjöl från Anna. Flera olika sorters mjöl finns i butiken hos Anna.
Som sista fråga så frågar jag Anna vilket mjöl som är det populäraste?
– Det är det vi kallar specialvetemjöl. Det är vår modernaste vetesort. Den är väldigt gynnsam i ekologisk odling för den konkurrerar väldigt bra med ogräset. Jag är inte så insatt i bakningen men vad jag har hört så är vårt specialmjöl väldigt tacksamt att baka med. Den är väldigt tålig vid bakning och det är väldigt många som uppskattar mjölet.
Lögens Kvarn har även fått pris av Lysekils Kommun för Årets Hållbara Företag. Tack Anna för denna fantastiska visning och historien om Lögens Kvarn. Lycka till i framtiden.
Foto privat.
Här kan ni läsa mer om Lögens kvarn på Facebook och hemsida.
Glicko Nyhetsblogg 