10-årsjubileum för Tevsjö Destilleriet i Järvsö

Tevsjö Destilleriet eller Tevsjö Mill & Destillery som det heter idag, som ligger i Järvsö firar jubileum och storsatsar på framtiden. Jonas Larsson med sin fru Anna var på ön Thassos i Grekland och planerade för bröllop. Dels blev det bröllopsplanering, dels ett samtal om hur de skulle kunna utveckla kvarnen hemma i Järvsö.

Anna Larsson är sjunde generationen som driver Teve Kvarn och där tillverkas fortfarande efter över 200 år, mjöl och kross på ett traditionellt sätt. Någon gång under kvällen lägger Jonas fram att de kanske skulle starta ett destilleri som en breddning av kvarnen. Jonas tror att Anna tyckte han var lite tokig, men sakta med säkert när de kom hem började de titta och fundera på vad det skulle innebära att starta ett destilleri. De planerade i ungefär 3 år innan de kom till skott.

Idag är Tevsjö Mill & Destillery ett av Sveriges riktigt stora destillerier i Sverige där de bland annat levererar ett flertal gin som finns på Systembolagets hemsida.

2012 kokades den första produkten

2012 kokades de första produkterna och den 1 mars 2013 kom försäljningen i gång på Systembolaget. Så i år så är det 10-årsjubileum för Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö. Jubileet kommer att firas någon gång under nästa år, när det nya destilleriet i Järvsö är helt klart.

Just nu så byggs det för fulla muggar i Tevsjö och de nya lokalerna börjar ta form. Det är en imponerande byggnad som man redan nu kan se när man passerar Tevsjö, och ändå mer imponerande kommer det att bli när det är klart.

Jag träffade Jonas Larsson på Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö och frågade hur de ligger till tidsmässigt att få klart hela destilleriet?

– Med uppgradering av utrustningen när bygget är klart så beräknar vi att hela destilleriet är up and running i kvartal 1 2024 så troligtvis februari.

Jonas Larsson

Ni har gjort en storsatsning, kan du berätta lite om hur ni tänkt?

– Egentligen kan man säga att det vi gör är att öka kapaciteten för tillverkning av sprit med mellan 10-15 gånger. Från cirka 120 000 flaskor per år så kommer vi att kunna leverera över miljonen flaskor på ett år om den kapaciteten behövs.

En stor del av att vi investerar är för att kunna effektivisera och även miljöanpassa anläggningen för framtiden. Vi har bland annat bytt bort oljepannan mot pellets så att vi får en hållbar energikälla.

Vi kommer även att återanvända en hel del av spillvärmen från kylvattnet för att förvärma mäsk med mera. Nästa steg blir att vi skall försöka torka mäsken med spillvärmen. Tanken är när vi är helt klara att kunna använda det mesta av spillvärmen för att kunna driva växthus med mera.

Vi håller faktiskt på med en förstudie för att titta på just växthusodling. Det skulle kunna bli ett mycket större projekt i slutändan.


Tänk att själv kunna odla fram det som du tillsätter i tillverkningen av sprit, eller hur tänker ni där?

– Jo, men det stämmer. Vi har tittat på mycket olika saker, Till och med kryddor och även citrus som vi idag tar från utlandet. Det skulle vara fantastiskt att kunna använda den spillvärme som man bara kastar bort för att kunna bli mer miljövänliga. Då skulle man kunna driva två rörelser med samma värmekälla och framför allt ta bort koldioxidavtrycket från de transporter vi har idag.

Vad är huvudproduktionen idag på Tevsjö Destilleriet?

– Vi gör en bassprit på 96% som vi gör på olika spannmål. Du kan få vilken råvara du vill i basen. Nu har vi tillverkat mycket potatisvodka. Sen tillverkar vi även i korn, vete och råg. Men det går att göra på havre, det fungerar bra.

Vi har även fått förfrågningar på att göra på ris och majs. Allting som innehåller någon typ av stärkelse kan man använda, plus att man kan använda blandningar och det är väl det som gör det unikt. Om du skall köpa din bassprit någonstans så finns det inte så mycket att välja på.

Det är flera producenter som tar spannmål från sitt område där de befinner sig i och skickar till oss, och det är väldigt roligt.

Vi har ju samtidigt en kvarn bara några meter från oss, så det kan processas fram. Det är väl det som gör den stora skillnaden i det hela. Vi är spannmålshandlare egentligen och kvarnen är dubbelt så stor som destilleriet i omsättning.


Ni har väl ett eget stort sortiment på Systembolaget?

– Ja, det har vi, men vi har inte gjort någon större reklam för detta under de senaste åren. Vi har ett bassortiment med lite snapsar, gin, punsch och glögg. Punschen är nog den som går bäst just nu. Det är lite lustigt men den och sen kommer ginen som går bra också. Det beror nog på att punschmarknaden är lite begränsad i Sverige.
  

Gör ni bara grundsatsen till de företagen som ni levererar till?

– Nej, man kan nog säga att vi gör en neutral bassprit. Av den så gör vi oftast en gin idag. Vi tillverkar mellan 70–80 olika gin som säljs på Systembolaget. Men det kan bli vad som helst som kunden önskar som till exempel en snapsakvavit eller likör.

Oftast gör vi hela produktionen, men vi har dem som vi skickar ren sprit till som sedan gör resten av arbetet. Vi har även vissa producenter som vi gör en del av tillverkningen till produkten.

När du tänker framtid, vad tänker du då efter detta med en pandemi och nu krig?

– Vi har gått igenom tre mycket speciella år, med både en pandemi och ett krig som pågår. Detta har skapat höjda transportkostnader. Allting som man inte trodde skulle kunna hända har hänt. 

Första tiden under pandemin var det kärvt, men samtidigt var folk i ett chocktillstånd. Sen lossnade det ganska fort just för att vi gjorde handsprit. Efter ett tag så insåg väl folk att man måste leva trots en pandemi och då började produktionen komma i gång igen. Vi fick faktiskt mer kunder under pandemin innan vi hade tidigare.

Efter pandemin och kriget började så blev det svårt med att få leveranser av olika saker som till exempel flaskor. Det började med att det inte gick att få tag på etiketter. Bland annat så var det ett pappersbruk i Finland som strejkade, och de gör i stort sett allt papper till alla etiketter i hela Europa.

 I samma veva har priserna gått upp i Kina på glas och transportkostnaderna har ökat med det tredubbla. Så det lönade sig inte längre att ta från Kina. Då ville alla helt plötsligt alla köpa från tillverkare i Europa. Det har varit otroliga prövningar med många bitar i det hela.

Sen så skall man göra allt annat som krävs. Många tror att man kan släppa en produkt bara så där. Det tar lite tid i processen med Systembolaget och annat. Det skall godkännas och valideras.

Streckkoder skall skapas, man skall ordna med kartonger, kollit skall valideras allting för att det skall gå att sälja. Det förutom sprittillverkningen har blivit vår specialitet. Vi kan göra hela den biten åt våra kunder. Vi ser till att logistiken fungerar och sköter alkoholskatten med mera.

Hur lång tid tar det från er för att produkten finns på Systembolagets sida?

– Sällan mindre än tre månader. Men det beror samtidigt om vi har kapaciteten i produktionen just då.

Kan du nämna några av de som du producerar till?

– Ja, vi gör gin till Ragnarök, Mic Drop och Plateau Spirits som finns i Köpenhamn för att nämna några. Vi har även ett nära samarbete med Shotluckan som är vår största kund idag. De gör nästan 50 000 flaskor om året. De har sina egna restauranger och då gör vi deras likörer.

Vi gör även Kalle Moraeus snaps, Orsa fäbodssnaps som är mycket populär. Även Hans Wincent från Farmen på TV 4 tillverkar vi en snaps till.

Tevsjö Destilleriet i Järvsö har tagit hem ett antal medaljer under sina 10 år på marknaden. Det har blivit ett stort antal brons, silver, guld, platinum och dubbelplatinum under dessa år. Och det lär inte bli mindre när Tevsjö Mill & Destillery i Järvsö är klara med den helt nya byggnaden.

Här kan ni läsa mer om Tevsjö Mill & Destillery.

”Kapten” eller Johan Rantil som han heter, var en av de fyra finalisterna i tv-serien Tjuv & Polis som spelades in i Lysekil våren 2020. Jag tog med mig Johan till Skaftö för att åter igen minnas finalstunden vid kvarnen i Fiskebäckskil

En av de fyra finalisterna i SVT:s Tjuv & Polis var ”Kapten” eller Johan Rantil som han egentligen heter. Ni minns kanske att Johan hamnade vid fel kvarn på Skaftö och hade bara minuter på sig att hinna till kvarnen i Fiskebäckskil för att få tag på programledaren Micke Leijnegard.

Idag på bloggen berättar Johan hur det egentligen var och våndan att gå och vänta på att programmet skulle börja sändas och hur finalavsnittet skulle vinklas med hans miss i tv-programmet. Johan hade beslutat sig för att inte se finalavsnittet, men i en stuga i fjällen med familjen så bestämde sig Johan ändå för att titta. Och med facit i efterhand så hade det ju inte hjälpt om Johan varit på plats tidigare vid kvarnen i Fiskebäckskil som polisen hade belamrat.


Det var här allt började med Tjuv & Polis som spelades in i Lysekil våren 2020.


När Johan och jag träffas och åker till Skaftö så är det nästan ett år sedan inspelningarna började i april 2020. Jag frågar Johan hur det känns nu när han ser tillbaka på det hela så här i efterhand?

– Det var en så pass stor händelse, så man har det färskt i minnet fortfarande. Det var otroligt kul när programmet började sändas och hur roligt det var att få spela in och vara med i Tjuv & Polis. Jag tror det syntes att både jag och min partner Rickard Bengtler hade roligt i princip hela tiden. Samtidigt var det målet att skall vi göra detta så skall vi ha kul.

Rickard Bengtler och Johan som bildade tjuvpar i Tjyv & Polis.

Vi har redan avverkat i en tidigare intervju med dig och Rickard om själva förberedelserna och själva rånet, men om vi går in på slutskedet där finalspelet börjar och du sticker i väg när var det?

– Det var på fredagen, bara två dagar innan finalen kl. 09:00 och tiden för att spelat började den dagen. (Varje dag under dessa veckor var det spel mellan 09:00 och 21:00). Före och efter den tiden var man ledig från tävlingen.

Jag fick reda på via min medhjälpare att Rickard hade åkt in på förhör på torsdagskvällen. Där hade jag en nervös timme och jag misstänkte att de kanske skulle dyka upp hos mig redan samma kväll. De dök aldrig upp så jag packade en väska. Min plan var att jag skulle vara utanför dörren 09:01 dagen efter och vara på väg någonstans.

Efter lite funderande så tänkte jag att det skulle ta cirka fyra minuter för polisen att komma från polisstationen till mig så det var det fönstret jag hade tid på att försvinna från huset.



Vet du om du hade något span på dig vid den tidpunkten?

– Det finns inga tecken som tydde på det. Vi vet att polisen visste att jag och Rickard stod varandra nära men något annat fanns inte just då vad jag vet.


Var bar det i väg den morgonen?

– Jag åkte i väg på måfå och tänkte att jag stänger av telefonen så att de inte kan spåra den längre. Detta gjorde jag precis innan jag kom till Brastad. Tanken var väl att det skulle se ut som att jag hade passerat Brastad. Där gjorde jag en u-sväng och körde runt lite på småvägarna ett tag.

Om de skulle ta mig och fråga varför jag stängt av telefonen så kom tanken upp att jag skulle säga att jag varit i väg och spelat golf. Jag hade golfklubborna bak i bilen och begav mig till Sämstad golfklubb och stod där och slog.

Efter golfen så ringde jag Malin på Dive Team. Hon hämtade upp mig i Brastad vid kyrkan och där ställde jag tyvärr bilen med golfklubborna i som någon snodde… Jag låg i baksätet på Malins bil hela vägen fram till kompisen Thomas som bor i närheten av Siviks camping. Under färden till Thomas så använder jag Malins telefon för att kontakta honom.

Jag stannar hos Thomas och under ett tillfälle så ser jag polisen bara några meter från där Thomas bor. Det var på jakt efter en bil som de trodde var Rickards. Finaldagen kör Thomas mig sedan till den platsen som jag tror att jag skall infinna mig på.

Thomas släpper dig vid fel kvarn, hur kom du fram till att du befann dig på fel plats?

– Efter ett tag så sa magkänslan mig att jag var vid helt fel kvarn. Det fanns inte en tillstymmelse till någon aktivitet på platsen. Här försökte jag aktivt få tag på Thomas. Min sista chans var att stanna någon bil och fråga om det fanns någon mer kvarn och utan att säga vad det gällde för det fick jag inte på grund av att jag hade slut på mina medhjälpare.

Till slut så stannade en riktig hjälte och jag sa; ”jag får inte berätta varför jag måste åka med dig, men jag har tio minuter på mig att ta mig till kvarnen i Fiskebäckskil”. Personen i bilen svarade att han trodde han visste vad det handlade om och det var bara för mig att hoppa in i bilen.

Samtidigt här så hade ni samlats på den östra sidan av Fiskebäckskil i ett tidigare avsnitt för att träffa de som var kvar i tävlingen, du hade ingen tanke på detta när du fick meddelandet var du skulle till kvarnen som fanns på den västra sidan av Fiskebäckskil?

– Som gammal sjöman så borde det vara detta jag skulle tänkt på. Men de tankarna fanns inte just då för det var ett jäkla stresspåslag vid det tillfället.


Du får lift med bilen och hamnar till slut på rätt plats hur gick tänket då, minns du det?

– Jag har så mycket adrenalinpump i mig och jag visste att det var bara en minut kvar när vi kom fram till vägen upp till kvarnen. Här var jag beredd på att bara springa och kasta mig med huvudet in i kvarnen om så skulle behövas.

Väl på plats ser jag att det är en massa folk där, men tänker nog att det måste vara produktionen som står där. Jag kommer tio meter från bilen så kommer det en polis och säger tagen. Här svartnar det faktisk ett tag. Jag var så förbannad och hade så mycket adrenalinpump men förstår att det hela var över. Jag kliver åt sidan och sätter mig ner ett tag för att lugna ner mig.

Jag vet ju att du och Rickard hade era spekulationer om var ni skulle vara och hur ni skulle gå till väga, kan du berätta om det?

– Ja, vi funderade på detta och hade lite olika planer. Ingen av oss trodde att vi skulle hamna i Fiskebäckskil om vi tog oss till final. Stångehuvud var nog där vi hade trott att finalen skulle kunna vara.

Vi hade ganska långtgående planer med både dykning och helikopter. Även om du är polis så finns det säkerhetsavstånd vid en helikopter och även vid dykning. Där skulle vi kunnat vara SAFE.

Vi skulle inte kunnat landa på Stångehuvud men vi tänkte att vi skulle kunna fira ner oss från en helikopter eller hoppat. Vi pratade med produktionen om detta och de kanske inte var så jättetända på den idén säger Johan och skrattar.

Produktionen pratade man i stort sett med varje dag, man hade tankar och funderingar över olika saker. Jag måste berömma produktionen som var mycket hjälpsamma och superproffsiga.

Finnsbo – Skår

Nu har vi kört av färjan vid Skår och kör mot Skaftö. Vi pratar vidare och snart passerar vi Skaftöbron och vid vägen till Skaftökvarn som Johan hamnade vid först. När vi passerar där berättar Johan att tankarna kom farande igen.

Vi pratar vidare innan vi kommer till kvarnen i Fiskebäckskil och Johan berättar här om hur nervös han var inför att finalavsnittet skulle visas i tv.

Du måste ha burit med dig detta från det att ni avslutade finalsöndagen i maj tills att finalavsnittet sändes, stämmer det?

– Ja, det stämmer faktiskt. Det har varit som en klump i magen hela den tiden. Jag tyckte att det var otroligt pinsamt att göra en sådan blunder i det läget som sedan skulle visas i tv vid en mycket senare tidpunkt. Det var riktigt jobbigt och jag visste inte hur detta skulle framställas i avsnittet som var det sista avsnittet i serien. Skulle man bli utmålad som största idioten i Lysekil efter detta, vilket som jag faktiskt kände mig som vid det tillfället.

Jag vet ju att du berättat för mig efteråt att du först inte skulle titta på finalavsnittet. Vad avgjorde att du ändrade dig?

– Jag befann mig i fjällen när det avsnittet skulle visas och det var faktiskt ganska skönt. Så därför valde jag att se finalavsnittet. Det var mitt sätt att distansera mig från det hela. Hade jag inte gillat vad jag såg så hade jag kanske stannat kvar i fjällen säger Johan och skrattar.

Nu när man sätt finalen och att polisen redan fanns på plats innan den första tjuven kom till kvarnen. Då inser man efter att programmet sänds så var det ju kanske tur att någon gjorde bort sig och gav lite färg till finalavsnittet där poliserna tog hem segern.

Vid kvarnen i Fiskebäckskil

Med facit i hand du tror jag att du inte kunde gjort något annorlunda även om du hade haft mer tid på dig eftersom polisen redan fanns på plats vid kvarnen. Vi parkerar nedanför kvarnen och innan vi lämnar bilen säger Johan; ”det känns som att återvända till brottsplatsen, det är en märklig känsla”.

Johan hittar känslan direkt när vi är på väg gående upp till kvarnen i Fiskebäckskil och visar vart bilen stannade och släppte av honom. Han säger även; ”där satt min kompanjon Rickard på berget när jag kom springande det minns jag nu”.

Vi strosar runt vid kvarnen och tar lite foton.

När vi besökte Fiskebäckskil och kvarnen får jag ett mejl från SVT Där Björn Wahren, exekutiv producent på SVT berättar att Tjuv & Polis pausas. Det blir alltså ingen fortsättning och inspelning av programmet i år.  Vad som händer med Tjuv & Polis får väl framtiden utvisa. Vi hann även med att ta en lite rundtur på Skaftö där jag visade upp lite olika platser för Johan.

Detta får väl bli avslutningen av mitt skrivande av Tjuv & Polis, fast i vår och sommar kan du som vill gå guidade turer här i Lysekil i spåret av Tjuv & Polis. Läs mer och boka gärna på Salta Guiden länk.

Allt jag skrivit om Tjuv & Polis

Idag får ni följa med till Lögens Kvarn som ligger i Lyse och som idag drivs av Anna Wilhelmsdotter

Per-Olof och Ingrid Larsson startade historien om Lögens Kvarn

Historien börjar i mitten av åttitalet då Annas pappa, Per-Olof och mamma, Ingrid Larsson började odla ekologiskt. Problemet på den tiden var att det fanns inget mervärde i det att odla ekologiskt. När han skulle sälja sitt spannmål så blandades det upp med allt annat och Per-Olof fick inte mer för att det var ekologiskt odlat.

Där började P-O fundera om man kunde tänka på något annat sätt att förädla för att på så sätt få ut lite mer av sådden. Från början odlade han olika vetesorter. Men ju mer han lärde sig om ekologisk odling så halkade han in på de sorterna som de idag odlar på gården. Det är de gamla kultursorterna för de lämpar sig väldigt väl att just odla ekologiskt. 

Köpte en begagnad kvarn

I slutet på 1990 tog man satsningen ett steg till och köpte en begagnad kvarn från Järnboås i Bergslagen. Allt monterades ner i beståndsdelar och totalrenoverades. Man köpte även in en kvarnmaskin. Efter sex år så var kvarnen klar och man kunde nu börja mala mjöl.

Odlar allt själv

Pappa P-O har varit en läromästare för Anna. Allt som tar hands om i produktionen är egenodlat och förutom egen mark så arrenderar de även mark i närheten.

Foto privat.

Anna berättar att hon alltid sedan hon var liten varit intresserad av vad mamma och pappa odlade. Redan som barn var hon med pappa P-O på åkrarna. De är tre syskon i familjen och Anna berättar att föräldrarna har varit väldigt tydliga om att ingen av barnen skall behöva ta över produktionen om de inte själva vill det.

Foto privat.

Anna är musikutbildad och bodde i Stockholm i många år. Trots detta så har hon under sin lediga tid åkt hem för att hjälpa till på gården. Samtidigt har hon under åren känt en stark dragning till att jobba hemma på gården.

Foto privat.

Mycket att göra hela året

Tack vare kvarnen så har Anna mycket att göra året om. Fast mellan april till oktober är det extremt mycket att göra med sådd och att skörda berättar Anna. En bra sommar skall vara mittemellan säger Anna och skrattar. Skördar gör man oftast i september.

Foto privat.

De olika vetesorterna sår man under lite olika tidspunkter under året. På våren sår man vissa sorter, men man kan även så andra sorters vete på hösten.

Sår och skördar

Vi går in i ett rum och där håller Anna en lite kurs med mig och visar upp hur man sår med en maskin som lägger ut vetefröna i olika rader. Sedan när det skall skördas så använder man en skördetröska och Anna visar upp en leksak som är en skördetröska. Anna tillägger att hon nästan har en likadan skördetröska fast i större storlek.

Foto privat.

Skördetröskan har stora knivar längst fram som skiljer halmen från det andra. Samtidigt är det stora fläktar som blåser bort det som inte skall användas. Av tyngden faller kärnorna ner och går sedan upp till tanken på skördetröskan.

Foto privat.

Något som är jätteviktigt i detta med skördningen för att kunna få bra kvalitet på spannmålen är att skörda det när vetet är moget. Om det har hunnit att mogna och det sedan skulle börja regna så kan inte Anna använda det till mjöl. Därför tittar hon till vetet ofta när tiden börjar infinna sig för skördning så att allt blir rätt. När vetet är moget beror helt på vädret. Vid mycket sol så mognar vetet fortare.

Lagras i silos

Nu går vi vidare och tittar in i en annan avdelning på gården. Anna visar upp silos där de lagrar vetet som är torrt. Just för tillfället så har hon några silos som hon förvarar spannmålet i men tankarna för framtiden är att ha fler silos för att kunna ha mer sorters vete i lager.

Från silon där vetet förvaras så går det vidare till en stor maskin som rensar spannmålet från ogräsfrö, halmrester och damm.

Kvarnen

Nu är vi inne i själva kvarnlokalen igen. Nu går själva kärnan vidare till den högra sidan till tre seriekopplade kvarnmaskiner med stålvalsar som tar bort skalet från kärnan. Efter det så går det vidare till den vänstra sidan som mal sönder det fina av kärnan. Denna procedur tar lite tid och innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.


Skalet som tas av kärnan är det som senare blir vetekli. När Anna sedan gör fullkornsmjöl så blandas vetekli i mjölet. Mer om kvarnen och dess process kan ni läsa om på deras fina sida på webben. Sedan siktas mjölet i olika sorteringssiktar.

Färdiga produkten

I en tratt från taket kommer den färdiga produkten ut. Sedan packar Anna alla påsar för hand. Denna process funderar Anna på att automatisera. Det färdiga mjölet rörs om i en skruvliknande sak innan det åker ner i röret som Anna öppnar och mjölet vägs och packas i olika påsar.

Anna packar mjölet

Nu fylls mjölet på i påsar samtidigt som det vägs på en våg. Efter påfyllningen skakas mjölet i en skakmaskin för att det skall sjunka ihop i påsen och därefter limmar Anna påsen och sätter på en etikett med dagens datum. Det står att det är ett år som är hållbarhetsdatumet fast det håller mycket längre om det står torrt berättar Anna.


Det mjölet Anna nu haft ner i påsarna är speltmjöl som är det samma som dinkel. Speltmjöl är det nordiska namnet på mjölet.

Flera olika sorters mjöl

Sortimentet av mjöl är stort hos Anna och även om hon helst ser att det lokalproducerade mjölet används lokalt så är det många bagerier i Sverige som handlar mjöl från Anna. Flera olika sorters mjöl finns i butiken hos Anna.

Som sista fråga så frågar jag Anna vilket mjöl som är det populäraste?

– Det är det vi kallar specialvetemjöl. Det är vår modernaste vetesort. Den är väldigt gynnsam i ekologisk odling för den konkurrerar väldigt bra med ogräset. Jag är inte så insatt i bakningen men vad jag har hört så är vårt specialmjöl väldigt tacksamt att baka med. Den är väldigt tålig vid bakning och det är väldigt många som uppskattar mjölet.

Lögens Kvarn har även fått pris av Lysekils Kommun för Årets Hållbara Företag. Tack Anna för denna fantastiska visning och historien om Lögens Kvarn. Lycka till i framtiden.

Foto privat.

Här kan ni läsa mer om Lögens kvarn på Facebook och hemsida.