1860 Bildade några sjökaptener bolaget Fiskebäckskils Badbolag. Det blev fler och fler badorter på västkusten. Fiskebäckskils Badbolag gick i konkurs men det bildades ett nytt bolag. 1886 byggdes ett varmbadhus. Efter tillbyggnaden blev det även en restaurang, torncafé och kök, senare också även en socitetssalong.

I slutet av 1800-talet förvärvade sjökaptenen och riksdagsmannen Carl J. Ödman aktiemajoriteten i bolaget. Många av de hus som byggdes i Fiskebäckskil vid 1900-talets början, byggdes med tanke på badgästuthyrningen. Efter Carl J. Ödmans bortgång övertogs ledningen för annlägningen av en brorson till fru Ödman. Det var ingenjör Arvid Mellin. Under Arvids ledning växte rörelsen ut för att nå sin kulmen på 1930-talet. Olika former av varmbad serverades såsom tångbad och gyttjebad m.m. På Mansholmen fanns badhytter som tillkommit innan gemensamhetsbadet i Bökevik  vunnit allmänt gillande. Både i varmhuset och på Mansholmen fanns baderskor som blev verkliga trotjänare.

Källa, Boken: Fiskebäckskil och dess bebyggelse.

Från 1964 kommer denna annons ur Lysekilsposten.

 Klubb Skaftö startade 1967.

Jag har fått möjligheten att intervjuva Rolf Ericsson, som tillsammans med Klas Hagenfeldt 1967 startade Klubb Skaftö i gamla badrestaurantens lokaler i det lilla samhället Fiskebäckskil på Skaftö. Efter branden 1954, var den anrika badrestaurangen bara öppen några sommarsäsonger. Rolf och Klas var på den tiden sugna på att hitta på något i Fiskebäckskil då de såg den gamla badrestaurangen stå och förfalla. Och ungdomen hade inget att göra utan var tvungna att åka till Lysekil. Vi ville ändra på resandet. Lite entreprenörsanda fanns hos dem båda.

                                                                           

 Hyrde badrestaurangen av Sigvard Edberg och Steinar Öster.

Direktörerna Sigvard Edberg och Steinar Öster Lysekil ägde badrestaurangen med societetssalongen och även Hotel Lysekil.  Det var inga problem för Rolf och Klas att få hyra den anrika badrestauranten. Det blev en del jobbande förstås med att dra vattenledningar och mycket annat för att stället skulle kunna fungera. Rolf berättar att de hade de gamla skinnmöblerna kvar från den gamle krögaren Arvid Mellins tid. Alla bord och stolar på Klubb Skaftö var original från tiden då det begav sig. En fantastisk miljö och snickarglädje.

Öppnade midsommarafton 1967.

De köpte rödvita dukar på jumborulle från Billingsfors pappersbruk berättar Rolf. Dukarna skar de till själva. Det var levande ljus i tomma champagne och vinflaskor på borden. De hade även stora lampor i frigolit över borden som de målat i guld. Dessutom en klubbgrön färg som de hade på utvalda platser i lokalen.

Öppningsannons i Lysekilsposten.

Det fanns två ställen här på västkusten som höll på med diskotek. Det var Club Oscars på Marstrand och Klubb Skaftö i Fiskebäckskil. Premiären var på midsommarafton 1967. Det blev stor succé, och biljettkön ringlade sig upp genom Fiskebäckskils små gator. Diskotek var något alldeles nytt på den tiden.

 Klas och Rolf hade många egna idéer om hur verksamheten skulle drivas.

Klas och Rolf hade många egna idéer hur verksamheten skulle bedrivas och hur interiören skulle se ut på Klubb Skaftö. Samtidigt var det mycket som man hade gratis som bara fanns där t.ex. den gamla scenbilden plus allt annat. Det gällde att bevara den gamla bad- och kurortsmiljön De gamla träbadkaren i vilka man förr badade tångbad i fanns kvar som användes flitigt som dekoration inne på Klubb Skaftö. En del blev lite glada i hågen och fann sig väl tillrätta, förfriskade i karen.

 Många kompisar hjälpte till.

De hade dels goda vänner som hjälpte till mot att de fick bo i personalbostäderna som de hade i en stor sjöbod som låg direkt vid gångvägen ut till Klubb Skaftö. Denna bostad kallades för PB som stod för personalbostäder. Förutom goda vänner hade även anställda från skolor i Örebro där Klas kom ifrån. Även ungdommar från universitetet i Göteborg jobbade på Klubb Skaftö. Lönen var 125: – i veckan och det var ju ingen hög lön precis. Dessutom ingick förstås mat och dryck och en gång i veckan ingick personalfest och då åkte de som hjälpte till över till Havsbadet i Lysekil där radioprofilen Carl-Eivar hade måndagsklubben. Trivselfaktorn för personalen var hög och många kom tillbaka år efter år.

Tryckte affischerna på brunt omslagspapper.

Rolf arbetade på ett stort kemiföretag och Klas på en arkitektbyrå på den tiden. Klubb Skaftö drev de således vid sidan om. De åkte själva runt och affischerade och affischerna trycktes på stora rullar i brunt omslagspapper. När de skulle affischera skar de till dem själva. De hade även ”sandwichgrabbar” som gick runt i Lysekil flera timmar varje onsdag, fredag och lördag och gjorde reklam för Klubb Skaftö, med plakat och en handmegafon. Pojkarna ropade ut sitt budskap, ”alla glada människor, välkomna till Klubb Skaftö ikväll”. Grabbarna hette Claes Bille och Dick Poppelman och är sommarboende fortfarande på Skaftö. Ett Piper Cub flygplan var stationerat på Backamo flygplats hela sommaren som användes för att göra flygreklam för Klubb Skaftö. Man flög lågt över badplatser och ställen där det var mycket folk och ropade ut sitt glada budskap, med hjälp av en passagerare och en handhögtalare. Det var Klas Hagenfeldt eller hans bror Tor som var piloter.

 Hyrde in Ran.

Ombord på Ran, som passagerarbåten mellan Lysekil och Fiskebäckskil hette, hade man då och då ett dixieband som stod på fördäck och spelade. Båten gled utmed kajen i Lysekil för att locka folk till Klubb Skaftö. När passagerarna senare på kvällen åkte med Ran på väg till Klubb Skaftö så hade den mestadels kraftig slagsida när Ran närmade sig kajen, så mycket folk var det ombord som snabbt ville iland och komma först till biljettkön berättar Rolf. Det var för det mesta utsålt på Klubb Skaftö. De öppnade kl. 20:00 och en halv timma senare var klubben fullsatt. De hade öppet till 24:00 på den tiden. Det är skillnad mot idag berättar Rolf, när man idag börjar festa först vid midnatt och håller på till solen går upp. De hade öl och vinrättigheter som tillhörde Hotell Lysekil och det innebar att det var viktigt att sköta sig noga för få behålla detta tillstånd.

 Serverade mat.

Man fick inte servera från en bar på den tiden, utan enbart vid borden där gästerna satt. Man var tvungen att servera mest mat och mindre dryck enligt lagar och förordningar. På Klubb Skaftö fungerade det inte riktigt så och förhållandet mellan mat och dryck var tvärt om. Baren hade en jättestor bardisk som de hade byggt själva. En enorm stor ekplanka hade man införskaffat från ett riktigt båtvarv som låg längst in i kilen. Från denna bar serverades öl & vin. Gamla träölbackar fick tjänstgöra som hyllinredning och dekoration. Det serverades timmermanskorv som var en speciell och uppskattad korv minns Rolf. Sedan hade de vävda spånkorgar som fylldes med färska räkor och även kycklingklubba serverades. Det var ett kycklinglår som de hade virat aluminiumfolie runt benet. De hade även så kallade skämtsamt ”fislimpor” från Skogaholm som blev till rejäla mackor med prickigkorv eller ost på.

 Diskotek och levande musik.

Ciggaretter såldes till inköpspris. Hellre sälja på volym än på pris. Mycket folk och stor omsättning till rimliga priser var tanken. Ett roulettbord fanns. Diskotek och levande musik underhöll gästerna. Gamblers, Perhaps, Wayfarers och Flamingokvintetten är några av banden, Rolf minns, som var och spelade på Klubb Skaftö. Det var en fantastik 60-tals musik på den tiden, tyckte Rolf. Alla minns vi väl ”A Whiter Shade of Pale” av musikgruppen Procol Harum. Klubb Skaftö hade den som sista dans i alla år. Dessutom spelade ett dixie-band 2 x 30 minuter varje lördagskväll till gästernas stora förtjusning.

Det kom mycket folk från Göteborg och från hela Trestadsområdet.

Från Göteborg och Trestad kom hur mycket folk som helst. Premiären var på midsommar och avslut mitten av augusti. Vissa söndagar kunde de också ha öppet, då de hade bl.a. arrangemang för Skaftö golfklubb. Andra söndagar hade de ”De gamles afton” för äldre som också ville roa sig med lättdansad levande musik. Rolf minns att Lennart Dahlqvist spelade dragspel och showade på scen dessa kvällar. En ordningsvakt var man tvungen att ha förstås på kvällarna, från Lysekil kom Gotte-Bengt, som han kallades, och Agne Olausson jobbade också som vakt på Klubb Skaftö. Passagerarbåten Ran hade en speciell inofficiell turlista för Klubb Skaftö. Ran hjälpte till och transporterade gäster extra när det behövdes berättar Rolf. Allt var så enkelt på den tiden tillägger han. Hälsovårdsnämnden kom också på besök ibland. Då hade vi en larmklocka i entrén som gav en kraftig signal till flickorna i baren som förstod vad som var på gång. Gästerna fick försvinna från baren och blev serverade vid något bord ute i lokalen istället.

Drev Klubb Skaftö till 1971.

Till och med 1971 drev de Klubb Skaftö. Efter det ville Steiner Öster med Hotell Lysekil driva det själva. Rolf berättar att Steiner Öster frågade Rolf och Klas om de var intresserade av att köpa gamla badrestaurangen. Så blev det inte. Arvid Melin den store krögaren i början av förra seklet av badrestaurangen eller hafskuranstalten som den också kallades ägde ”Hotell Klinten” som han ville sälja till Rolf som tackade nej. Det ångrar han kanske idag. Vid mitt besök hos Rolf så får jag en originalaffisch från Klubb Skaftö + affischen som tryckts på brunt omslagspapper. Den senare affischen föreställer en gammal ölkapsyl med en dart-tavla i mitten av kapsylen. Den är ritad av en känd reklamman från Örebro berättar Rolf. Faktiskt en ganska smart affisch.

Rolf berättar att om inte hans bror och alla vänner hade hjälpt till så hade det nog inte gått att driva Klubb Skaftö på ett sådant personligt, engagerat och gemytligt sätt.

Stort tack Rolf för att du tog dig tid att berätta om Klubb Skaftö. Ett ställe som fortfarande lever kvar i mångas minnen.

Notis i Lysekilsposten tidigt 60-tal.

Olle Björklund eller Mr. Aktuellt som han kallades var i Fiskebäckskil och på Badrestaurangen. När detta är vet jag inte riktigt men vet någon så får ni gärna höra av er till mig.

Det var en vokalisttävling som GT och metronome annordnade.

Här kommer några program som jag fick mailade till mig i kväll. Jag har ingen aning om år på några av dem men väldigt kul att se.

Idag fick jag lite foton från en tjej som jobbade på Club Skaftö. Jag lägger dem här så får ni se om ni känner igen någon av dem. Låten Bästkusten var populär redan 1973 vad jag förstår av de kommentarer som kommit in. Här har ni en bild från omslaget på den singeln.

Här kommer lite bilder från Club Skaftö och personalklubben från 70-talet.

Jag fick lite foton från Yvonne Falck som jobbade på Club Skaftö när Stig Johansson drev detta för Steiner Östers som då även drev Hotel Lysekil med mera.

Under här är ett konserttillfälle men vi vet ej vems som spelade just denna gången. Vet du det så hör gärna av dig.

Landslaget spelade samma kväll som ”Beatmakers med Boris” den 31 juli 1975 och på en av bilderna backstage ser vi från vänster: Peter Kott, Caj Högberg, Boris Lindqvist tillsammans med Landslagets Maybritte Nicklasson och Kåre Ljunggren. Fick dessa foton från Caj Högberg som bl.a. spelat bas i ”Beatmakers med Boris”.

Sommaren 1977 spelade Forbes som då vann den svenska uttagningen till melodifestivalen med låten  Beatles på Club Skaftö.

Ni som har minne och foton från Club Skaftö får gärna maila det till mig på glicko.me@gmail.com. Jag hade den stora äran att få hoppa in och spela då och då 1980 och fick även en förfrågan att vara första dj sommaren 1981. Tyvärr så  brann det ner 1981. Innan det brann ner fick ett erbjudande från Hotel Lysekil och Havsbadet och eftersom jag bodde i Lysekil så tackade jag ja till det. Minns att jag såg resterna av byggnaden den morgonen när jag åkte med färjan till Lysekil. Det föll en tår i mitt öga.

1980 då Nisse och Berne hade Club Skaftö var det säsongspremiär med den 6 juni med Gösta Linderholm. Marie Bergman tror jag kom någon dag för tidigt och jag minns att vi satt och åt med henne och hon tog fram gitarren och spelade och sjöng för oss. Jag ryser än idag över detta. Det var helt underbart. Marie spelade på Club Skaftö 13 juni 1980. Strix Q spelade måndagen den 30 juni. Strix Q var kompband till Magnus Uggla på den tiden.

Onsdagen den 2 juli var Magnum Bonum på plats för det minns jag för vi spelade tennis ihop. Ulf Elfving var där den 4 juli. Den 7 juli Pugh Rogefeldt eller Rogerfeldt som det står i programmet. Janne ”Lucas” Persson en 9 juli. Intermezzo med Orup och Fredrik Von Gerber var där den 14 juli. Monica Törnell var där den 16 juli.

Scafell Pike 21 och 23 juli plus den 8 augusti för då skulle Gyllene Tider varit där men var dubbelbokade. Istället så spelade Scafell Pike. Jag minns detta för jag var discjockey hela den kvällen det datumet. Ola Magnell var där den 30 juli. Tror min far gjorde en intervju med honom inne i Lunnevik vid det gamla färjeläget.

Fredagen den 1 augusti var Kenta Gustafsson där. Fredagen den 22 augusti var Cornelis Vreeswijk där och då var det säsongsavslutning.

Tack för foto på programmen till Bo och Eva Frölander. Eva jobbade på Club Skaftö och träffade där Bo som var trummis i Rainrock som spelade med Pugh Rogefeldt. De blev ett par på Club Skaftö och är fortfarande i Fiskebäckskil varje sommar.

Den 25 april 1981 brann Club Skaftö ner.